Museipedagogik | Kulturmiljö vid Norrbottens museum

Måndag = första sportlovsdagen. Klockan nio har vi ett kort morgonmöte. Vi konstaterar att allt är under kontroll. Slöjdmaterialet är uppdukat. Våffelsmeten är vispad. Scenen är riggad. Toaletterna är städade. Lekmiljön är iordningsställd. Trapphuset skurat. Klockan slår tio och det dröjer inte länge förrän kapprummet dignar av overaller, täckbyxor och ryggsäckar. Det smattrar av små och stora vinterskodda fötter som skyndar uppför trappan.

Springande fötter i trapphuset på Norrbottens museum © Norrbottens museum

Sportlov! Den mest intensiva veckan för oss på publika avdelningen. Vi vet att hur väl vi än planerat så kommer det ändå att inträffa sådant som vi inte räknat med. Sådant som överraskar oss. Sådant som vi lär oss av. Vad ska det bli i år?

Att erbjuda aktiviteter under höstlovet och sportlovet är en tradition för museet. För varje år ökar besökssiffrorna. Ifjol, 2014, besökte just under 3 000 barn och vuxna museet under sportlovet. 2013 låg siffran på 2 300 barn och vuxna och 2012 hade vi omkring 1 700 besökare. Fortsätter det så här räcker inte museibyggnaden till. I år är det slöjd och barnteater som står på programmet. Det är vår alldeles egen slöjdinspiratör Eva Öhrling som tillsammans med Sanna Åström håller i trådarna till slöjdaktivteterna som har återbruk som tema. Med hjälp av återanvänt tyg från t-shirts, risgryn, nål och tråd tillverkas ”Varma hjärtan”. Med risgrynen som fyllning kan de mikras för att sedan värma valfri kropp och själ.

Händer i arbete. Foto: Kjell Öberg © Norrbottens museum

Varma hjärtan. Foto: Ida Renlund © Norrbottens museum

Barnteatern ”Hej sa Petronella!” är en fantasifull historia med samtidsrelevans. Den handlar nämligen om klimatet. Varför är det så varmt och slaskigt ute? Nu när det ska vara bästa vintertid med kyla och mycket snö och isar som bär. Varför är vädret ur led? Jo det har sin (o)naturliga förklaring. Det är nämligen så att Snödrottningen, som ansvarat för vintern i alla år, plötsligt har blivit i det närmaste utbränd, eller kanske man ska säga utkyld. Hon vill säga upp sig hos Kung Bore för att slippa tillverka unika snöflingor och blåsa kalla vindar. Hon är nu helt insnöad på att få uppleva sommaren. Då gör Petronella från Plaskeby entré och väcker Snödrottningen på ett sätt som bara hon kan. Tillsammans med barnen kommer hon på en vanvettig, men ändå listig och genial plan. Hon ska ge Snödrottningen en sommar hon sent ska glömma. Hon ska få uppleva en SKRÄCKSOMMAR så att hon förhoppningsvis ger upp tanken på sommaren och istället fortsätter att göra kalla, vita vintrar. Hur det hela slutar? Det kan bara upplevas på plats, på Norrbottens museum, under sportlovet, tillsammans med alldeles underbara barn.

Barnteatern ”Hej sa Petronella”. Foto: Ulf Renlund © Norrbottens museum

Anledningen att vi erbjuder kulturupplevelser på sportlovet är att vi vill att museet vara en mötesplats där man kan uppleva, göra och lära, fika, leka och mysa. Vi vill att norrbottningarna ska känna att detta är deras museum. En plats att komma och återkomma till. Ett vardagsrum i staden. En arena där kultur skapas med, upplevs av och finns till för våra besökare, våra brukare. Ung som gammal, oavsett livsbakgrund. Både under lovveckor och helt vanliga veckor.

Jag bad några kollegor beskriva första sportlovsdagen med en mening. Resultatet blev:
”Trevligt kaos!”
”Det har flutit på bra!”
”Många familjer har stannat länge. Flera timmar. Så kul!”
”Fullsatt under teatern. Populärt med barnteater kan vi konstatera.” ”Våfflorna har gått åt som smör.”
”Antal besökare har varit över förväntan.”
”Våffelos i kläderna.”
”Är helt slut. ”

Men, … hur trött man än är, hur ont i fötterna man än har och hur än mycket våffeldoft som fastnat i håret är det ändå så väldigt roligt och givande att arbeta på museet när hela huset sjuder av liv och rörelse. Tack alla fina besökare för all positiv feedback och gott beröm som ni delar med er! På återseende!

Från gästboken i utställningen”Hosta – en sjuk historia”. Foto: Ida Renlund © Norrbottens museum

Lite om skollovens historia

Sportlovet fyller 75 år i år. Från början kallades det kokslov. Det var statliga Bränslekommissionen som kalla krigsvintern 1940 gav direktiv att hålla skolorna stängda en vecka i februari. Syftet var att spara bränsle genom att slippa värma upp tusentals skolsalar runt om i landet. Då värmdes hus och lokaler i städerna vanligen med kol eller koks. På 50-talet argumenterade skolhälsovården för att fortsätta ha lov vid den här tiden på året för att minska risken för infektionsspridning eftersom både förkylningar och magåkommor som vinterkräksjuka är vanligast under vintern. Idag använder lediga barn och vuxna lovet till aktiviteter av olika slag. Vintersport likväl som kulturaktiviteter och resor.

Skurlov hade många skolor förr. Skolan höll stängt en eller ett par dagar för storrengöring.

Potatislov var vanligt under krigsåren. Barnen fick ledigt för att hjälpa till med potatisskörden i september.

Bärplockarlov eller lingonlov kallades liknande ledigheter i andra delar av landet.

Älglov fanns också i vissa delar av landet. Barnen fick långhelg för att även läraren skulle bli ledig och kunna vara med på älgjakten. Nuförtiden har vi höstlov en vecka i oktober.

Nedan följer ett fotogalleri från sportlovsveckan 2015 på Norrbottens museum!