Flygmuseet F 21 Luleå

Jag som gästbloggar denna gång heter Sivert Mässing och är sekreterare i föreningen Flygmuseet F 21 Luleå.

Sivert på Flygmuseet

Flygmuseet startade som förbandsmuseum på F 21 där det invigdes på F 21 familjedag den 17 juni 1995. År 2000 flyttade Flygmuseet från baracken som verksamheten började i till gamla underofficersmässen som stod tom. Beslutet togs att baracken som allt startade i skulle flyttas och dockas ihop med mässen. I och med flytten blev museet tillgängligt för allmänheten då staketet drogs om så Flygmuseet hamnade utanför militärt område. Efter en utredning som kallades för försvar i förvar som blev klar 2008 beslutade staten att förbanden skulle upphöra med all museal verksamhet, så föreningen Flygmuseet F 21 Luleå bildades den 9 januari 2009 och tog över driften av Flygmuseet. Nästa milstolpe i verksamheten var när flygplanshallen byggdes i föreningens regi med stöd av Luleå kommun sommaren 2016. Hallen inrymmer fyra flygplan med tillhörande utställningar och uppkallades efter Pelle Lundberg till Lundbergshallen. Pelle Lundberg och hans fru har renoverat två av flygplanen som står i hallen, det ena är en S 26 Mustang som är den enda bevarade spaningsmustangen i hela världen med lodkamera monterad i stjärtpartiet.

Mars 2020 beslutade vi att hålla museet stängt tills coronapandemin var över. Den är långt ifrån över ännu och museet är fortfarande stängt för allmänheten, men det pågår verksamhet i lokalerna även under pandemin. Museiguiden som man kan låna ett exemplar av när man går runt på egen hand har uppdaterats och översatts till engelska, så nu finns det två utgåvor av den. Alla informationsskyltar kommer att få en QR –kod som man kan läsa av med mobiltelefonen och få texten översatt till engelska. Det arbetet är inte helt klart ännu men blir det under sommaren. Flygplanen i Lundbergshallen har fått belysning i kabinen och hallen i övrigt har fått ny utställningsbelysning. Flygsimulatorn har fått uppdateringar med ny hårdvara i datorerna och ny programvara. Vajrar, kablage och mekaniska delar har kontrollerats och bytts ut vid behov för att säkerställa driftsäkerheten för lång tid framöver.

Fordonsgruppen har ställt in större delen av arbetskvällarna där underhåll och renovering av fordon genomförs fortlöpande. Det finns några räddningsbilar som fortfarande inte är i utställningsbart skick ännu. Vi har fått tillskott av en unik räddningsbil av fabrikatet Oshkosh under hösten. En låg och bred amerikansk bil som är framtagen för att den skulle kunna transporteras i Herkulesplanen vid insatser i kriser och krig. Försvaret köpte in fem bilar till Sverige, fyra av dessa är skrotade under 2020 och den femte har vi fått med ett stort reservdelslager så vi kan hålla den i körbart skick under många år. Föreningen brukar delta med upp till tre bilar på ett årligt veteranbilsrally för brandbilar varje år, men det blev inställt 2020 och blir det även kommande sommar, så vi får sikta in oss på att delta i rallyt 2022.

Vi har två helikoptrar som brukar stå vid Flygmuseet sommartid och övrig tid har de stått på Nordiskt Flygteknik Centrum som är en kvalificerad yrkeshögskola som utbildar flygtekniker med inriktning mot helikopter. Vår Agusta Bell som i försvaret kallas för helikopter 3 står där på heltid under pandemin. Den andra som är en Boeing Vertol 107, som i försvaret kallas för helikopter 4, har de ingen plats för längre i sin utbildning, så den står här vid Flygmuseet på heltid. Tre av flygplanen som också står utomhus året om är nu på ommålning så de kommer vi att hämta hem igen under försommaren. Det är lite logistikproblem att transportera stora stridsflygplan på trailer, men inget är omöjligt.

Om vi kommer att ha Flygmuseet öppet, helt eller delvis under sommaren återstår att se. Vi lägger ut aktuell information om våra öppettider på Flygmuseets hemsida för intresserade.

/Sivert Mässing

Läs mer
http://www.flygmuseetf21.se/

Flyget i norr

Flygmuseet F 21 Luleå på Facebook

Bagerimuseet i Älvsbyn

Sveriges äldsta bagerimuseum ligger i Älvsbyn, Norrbottens pärla. Här kan sommarbesökare se landets förmodligen största och djupaste vedeldade ugn och lära sig mer om hur det viktiga bagaryrket gick till förr i tiden. Älvsbyn har en lång och stolt brödtradition som idag främst manifesteras av Polarbröd, Sveriges tredje största bageriföretag, vars moderna bageri ligger på industriområdet vid järnvägen. Här bakas kakbröd som Polarkaka, Jubileumskaka och Havretrippel, brödsorter som säljs i hela landet och även exporteras utomlands. Polarbröds verksamhet är resultatet av ett familjeföretagande som sträcker sig fem generationer bakåt i tiden och som börjar på fastigheten där bagerimuseet står idag. Historien som knyter ihop museet med dagens Polarbröd AB är en berättelse om Sveriges utveckling under 130 år.

Bagerimuseet fasad

Bagerimuseets fasad. Foto: Polarbröd.

Till Älvsbyn anländer göteborgaren Johan Nilsson 1878. Johan är då en nybliven bagarmästare som, efter att ha fått sitt mästarbrev i Piteå, gifter sig med Hilda Nordström från Fårön och slår sig ner i byn för att baka bröd åt samhällets då 850 invånare. Han hyr ett litet bageri med ett bostadshus på fastigheten där bagerimuseet står idag. I trakten finns även hungriga vattenrallare som bygger kraftverk vid älvarna. Det finns därför ordentligt med arbete för en skicklig bagare, även om vissa bybor har svårt att begripa att det flyttat in en karl som håller på med fruntimmersgöra. 1885 köper Johan loss sitt bageri och blir därmed självägande bagarmästare.

Johan Nilssons gesällbrev

Johan Nilssons gesällbrev. Foto: Polarbröd.

I slutet av 1800-talet är det stora samhällsförändringar på gång. Sverige och Norrbotten ska moderniseras och till Älvsbyn kommer snart rallarna som bygger Stambanan. Den mäktiga järnvägen krymper världen och ger Norrbotten pålitliga och snabba kommunikationer på land. Efterfrågan på bröd är stabil fram till dess att södra och norra rälsbygget möts i Koler söder om Älvsbyn 1893 och Stambanan invigs. Rallarna försvinner från trakten och Johans försörjning är plötsligt i fara. I desperation säljer han hus och bageri och tar med sig fru och sex barn till Göteborg för att starta bageri där istället. Men i den gamla hemstaden är det Göteborgs Ångbageri och andra större aktörer som styr över brödmarknaden, och dessutom är arbetslösheten stor. Familjen Nilsson återvänder därför till Älvsbyn efter endast 33 dagar. Där möts de av dåliga nyheter. Under deras korta bortavaro har nämligen bostadshuset bredvid bageriet brunnit ner och när familjen ändå köper tillbaka bageriet får de därför bo på bageriets övervåning. Johan fortsätter att baka trots hårda tider och familjen rotar sig i Älvsbyn, något som ska få stor betydelse för ortens framtida näringsliv.

1912, året då Titanic sjunker och Stockholm arrangerar Sommar-OS, dör Johan och sonen Frans Gustav tar över bageriet. Det lilla bageriet är en verksamhet med skulder på 2.302 kronor och 66 öre. Det är en stor summa pengar. Frans Gustav har inga kontanter och saknar dessutom jäst, men han löser det genom att byta bort en sparkstötting mot ett kilo jäst och kan på så sätt sätta sin första deg som bagare i Älvsbyn. En annan gång lämnar han sitt gesällbrev i pant mot en säck mjöl. Bageriet får gradvis ekonomisk styrfart.

Frans Gustav m familj framför bageriet ca 1921

Frans Gustav med familj framför bageriet, ca 1921. Foto: Polarbröd.

Frans Gustav bakar och hustrun Anna ansvarar för kafédelen. 1926 slår de på stort och bygger ett nytt bageri – vilket är det hus som rymmer bagerimuseet idag. På entréplanet finns en bagerilokal samt två kaférum. Bageriets hjärta är förstås den stora, murade ugnen av 1800-talsmodell med värmebevarande saltbädd under stenhällen och som blir rysligt het när den eldas i på morgnarna. Den första, glödande hettan lämpar sig utmärkt för en ny brödprodukt, Frans Gustavs variant av den lokala, tunna mjukkakan. Han bakar den på rågsikt, vatten, salt och jäst och kallar den för Tioöreskaka eftersom det är så mycket den kostar. Priset motsvarar ungefär en tredjedels timlön för en arbetare på 1920-talet. Tioöreskakan säljer bra, för kunderna uppskattar både smaken och den lite sega konsistensen. Brödkakorna har hål i mitten och huvuddelen hängs upp på stång att torka på övervåningen för att sedan packas och säljas som spisbröd.

Nilssons Tioöreskakor

Nilssons Tioöreskakor. Foto: Polarbröd.

Spisbröd annons

Spisbröd annons. Foto: Polarbröd.

Frans Gustavs och Annas döttrar sköter kaféverksamheten som på 1930-talet utökas med ett kafé på kyrkmalmen ett par hundra meter bort. De fem sönerna blir bagare allihop, och de två äldsta, Lennart och Rolf, bidrar till familjeföretaget genom att börja baka konditorivaror, något de lärt sig under praktik i Piteå. 1936 når verksamheten sin topp då fem personer arbetar i bageriet. Inkomsterna är bra. Frans Gustav betalar av sina sista lån och låter måla om huset. Sedan blir det kärvare när andra världskriget bryter ut. Under krigsåren på 1940-talet får Frans Gustav slita hårt med att baka bröd och bakelser med begränsad tillgång på råvaror. Dessutom blir arbetsdagarna långa och ensamma när sönerna kallas in i armén för beredskapstjänst, men det går det med. Kriget tar slut och en efter en lämnar sönerna familjeföretaget för att starta egna bagerier runt om i Norrbotten och Västerbotten. Frans Gustav driver sitt bageri fram till 1959 då det läggs ner, och året efter avlider han. Frans Gustavs Tioöreskaka ska dock leva vidare, men under ett annat namn.

Näst yngste sonen, Gösta, köper tillsammans med hustrun Greta Stålbergs kafé i Älvsbyn 1950. Gösta bakar och Greta sköter servering och försäljning. 1961 bygger de en fastighet på Storgatan där de öppnar Nya Konditori Centrum, och här börjar Gösta efter några år att experimentera med sin pappas gamla Tioöreskaka. Han har inget recept utan bakar ur minnet. För att brödet ska bli frysvänligt lägger han till margarin, sirap och socker och när han är nöjd med resultatet kallar han den mjuka rågkakan för Älvsbykaka. Greta lägger smör och rökt renstek på brödet och fryser in för att snabbt kunna tina och servera de plötsliga mängder gäster som besöker hennes kaféservering vid Kanisberget när vädret är fint. Mackan hon då kallar för Rågstrut med renstek ska senare bli rikskänd som Renklämma. Gösta som först endast bakar 21 Älvsbykakor om dagen märker att efterfrågan ökar, och han börjar vässa produktionen. I en ugn som bara rymmer sex brödkakor åt gången bakar han och hans personal 1972 hela 1800 brödkakor om dagen. Han och Greta beslutar då att starta ett särskilt bageri för den mjuka rågkakan som de namnändrar till Polarkaka. Det är nu som historien om företaget Polarbröd börjar.

1972 bildas Polarbageriet AB. Gösta Nilsson anställer personal som bakar Polarkaka i en källarlokal på Lomtjärnsgatan. Brödet fryses in direkt efter gräddningen och kan därför transporteras och säljas över hela Sverige. Polarkakan blir mycket populär och därför väljer Gösta att satsa stort en gång för alla. 1977 invigs det nybyggda, moderna bageriet på industriområdet i Älvsbyn. Göstas döttrar och svärsöner ansluter och tar efter ett generationsskifte över verksamheten. Under 1980- och 90-talen växer bageriet stadigt och blir en betydande arbetsgivare på orten. Polarkaka, vetekaka och mjukt tunnbröd bakas dygnet runt och bageriet byggs ut under flera omgångar. Den utvecklingen ansvarar då nästa generation för genom Margareta och Kjell Jonsson tillsammans med Elisabet Nilsson Singh. Men för Gösta Nilsson återstår ett viktigt projekt innan han är nöjd: att återknyta till familjens bagartradition genom att visa upp för allmänheten hur man bakade förr. Med stöd från Älvsbyns hembygdsförening leder Gösta en renovering av familjens ursprungliga bageri och 1991 invigs Sveriges första bagerimuseum. Tillsammans med bagarkollegan Stig Lundgren eldar Gösta museets stora, murade ugn varm och en sista gång bakar han bröd och kakor på traditionellt sätt i lokalerna där han en gång lärde sig bagaryrket. Gösta Nilsson avlider 1996. Hans och hustrun Gretas livsverk, Polarbröd, lever idag vidare som familjeägt bageri med barnbarnet Karin Bodin som koncernchef.

Gösta Nilsson bakar i museiugnen 1991 Foto Magnus Magnusson

Gösta Nilsson bakar i museiugnen 1991. Foto: Magnus Magnusson.

Bagerimuseet i Älvsbyn drivs numera av Polarbröd och är öppet för besökare på vardagar under en period på sommaren. Den murade ugnen har inte eldats i sedan 1991, men ett projekt pågår för att försöka renovera den och förhoppningen är att vid särskilda bakdagar kunna visa upp hur Frans Gustav Nilsson en gång bakade Tioöreskaka på traditionellt sätt. På bagerimuseet kan du och din familj ta del av en levande bagartradition och dessutom ta en fika i familjen Nilssons bageri från 1926. Om du bokar i förväg kan du också få baka din egen mjukkaka.

MuseiFika Foto Viktoria Kärrman

Museifika. Foto: Viktoria Kärrman.

Provbaka Foto Fanny Öberg Instagram fannyob

Provbaka. Foto: Fanny Öberg, Instagram: fannyob

Besökare Foto Fanny Öberg Instagram fannyob

Besökare. Foto: Fanny Öberg, Instagram: fannyob

Välkommen!

/Marcus Bodin, författare av boken Utstickare – Historien om Polarbröd

Bagerimuseet i Älvsbyns öppettider:
Se vår hemsida https://www.polarbrod.se/om-polarbrod/bagerimuseet/ eller
Polarbröds Facebooksida https://www.facebook.com/polarbrod.sverige/

På grund av rådande omständigheter med Covid-19 kommer Bagerimuseet att hålla stängt sommaren 2020. Vi välkomnar alla tillbaka sommaren 2021!

Har ni frågor så är ni välkomna att kontakta Elise Greus på bagerimuseum@polarbrod.se eller 010-450 60 00.