Med kameran i hand under 66 år – fotografen Bert Persson

En central del av Norrbottens museums uppdrag är insamling. Ofta handlar det om att vi får erbjudande om gåvor eller donationer. Men museet bedriver också aktiv insamling, det innebär att vi söker och letar föremål, arkivalier och fotografier som kan komplettera vår existerande samling. Veckans inlägg handlar om förvärvet av delar av fotografen Bert Perssons bildsamling och den digitalisering som Norrbottens museum nu genomför av den.

Det kan även ske genom dokumentationsprojekt, som till exempel de dokumentationer vi genomfört under många år av samhällsomvandlingarna i Malmberget och Kiruna, dokumentation av några av Sveriges äldsta graffitimålningar eller samarbete med skolor inom projektet Byakistan. Det senare ett sätt involvera barn och unga i kulturarv och samla in nytt material om deras syn på samtiden och vad de vill bevara för framtiden. Denna del av insamlingen kallar vi för samtidsdokumentation.

En annan del av museets insamling sker via vår kulturmiljöverksamhet, arkeologerna och byggnadsantikvarierna. Som med sina forskningsprojekt och uppdragsverksamhet ständigt tillför ny kunskap om länets förhistoria och kulturarv och förmerar samlingarna med föremål, arkivalier och fotografier. Norrbottens museum har även stående fyndfördelning för arkeologiskt material som framkommer i Norrbotten vilket innebär att vi tar emot och bevarar det materialet i våra föremålsmagasin om inte något annat museum i länet önskar ta emot det.

Den tredje delen är rena förvärv vilket detta inlägg handlar om. Ett förvärv är när Norrbottens museum köper in ett material, samling eller enskilda föremål till museets samlingar. Det är ovanligt men förekommer och tillämpas i de fall då en gåva eller donation inte är möjligt och det budgetmässigt är realistiskt att köpa in föremålet/samlingen/materialet ifråga. Den bedömningen görs från fall till fall. Det kan också avse förvärv från yrkesverksamma konstnärer, fotografer eller andra professionella kulturarbetare.

Ett sådant förvärv Norrbottens museum gjorde under 2022 var delar av fotografen Bert Perssons bildsamling som idag ägs av Bert Perssons hustru och döttrar. Samlingen är ett unikt tidsdokument från en hans verksamhet som journalist och fotograf i norra Sverige, från Sundsvall och norrut, under 66 år. Samlingen innehåller omkring 1 miljon bilder och Norrbottens museum har förvärvat omkring 5000 negativ som speglar bredden av Bert Perssons verksamhet, allt från skildringarna han gjorde av det samiska samhället, föreningsliv, försvarsmakten, samhälle och näringsliv och hans verksamhet på Nordkalotten.

Fotografierna kommer att digitiseras i samarbete med det sociala företaget Bevara Digitalt under 2023 och våren 2024. I dagsläget har redan drygt 1100 bilder digitiserats och kommer att publiceras via Norrbottens museums samlingsdatabas Carlotta.

Bert Persson medverkade i bildtidningen Se, Expressen och i en rad andra tidningar med sina bilder och hans bilder kom att sätta bilden av norra Sverige för många. Bert Persson bodde i Luleå och avled i sitt hem på Malmudden 2017.

Här nedan följer ett urval av de digitiserade fotografierna från Bert Perssons bildsamling:

Cyklisten Gustaf Håkansson, kallad Stålfarfar, vid tävlan i Sverigeloppet år 1965. Sverigeloppet gick mellan Haparanda och Ystad. Fotograf: Bert Persson/Norrbottens museum. CC-BY-NC.
Pajala marknad i juli 1976, från ett reportage i Hänt i Veckan. Fotograf: Bert Persson/Norrbottens museum. CC-BY-NC.
Luleå basket i 1979 års tappning, baskettraditionen i Luleå är långvarig. Fotograf: Bert Persson/Norrbottens museum. CC-BY-NC.
Biografen Röda kvarn i Övertorneå, uppförd 1914 av överblivet material från järnvägsbygget och järnvägsstationen. På bio går filmen “Helvetescommandos” vilket visar att fotot är taget 1967. Fotograf: Bert Persson/Norrbottens museum. CC-BY-NC.
Dans i Kukkola i juli 1965. Fotograf: Bert Persson/Norrbottens museum. CC-BY-NC.
Tullen vid Haparanda-Torneå under sommaren 1972. Fotograf: Bert Persson/Norrbottens museum. CC-BY-NC.

Flygmuseet F 21 Luleå

Jag som gästbloggar denna gång heter Sivert Mässing och är sekreterare i föreningen Flygmuseet F 21 Luleå.

Sivert på Flygmuseet

Flygmuseet startade som förbandsmuseum på F 21 där det invigdes på F 21 familjedag den 17 juni 1995. År 2000 flyttade Flygmuseet från baracken som verksamheten började i till gamla underofficersmässen som stod tom. Beslutet togs att baracken som allt startade i skulle flyttas och dockas ihop med mässen. I och med flytten blev museet tillgängligt för allmänheten då staketet drogs om så Flygmuseet hamnade utanför militärt område. Efter en utredning som kallades för försvar i förvar som blev klar 2008 beslutade staten att förbanden skulle upphöra med all museal verksamhet, så föreningen Flygmuseet F 21 Luleå bildades den 9 januari 2009 och tog över driften av Flygmuseet. Nästa milstolpe i verksamheten var när flygplanshallen byggdes i föreningens regi med stöd av Luleå kommun sommaren 2016. Hallen inrymmer fyra flygplan med tillhörande utställningar och uppkallades efter Pelle Lundberg till Lundbergshallen. Pelle Lundberg och hans fru har renoverat två av flygplanen som står i hallen, det ena är en S 26 Mustang som är den enda bevarade spaningsmustangen i hela världen med lodkamera monterad i stjärtpartiet.

Mars 2020 beslutade vi att hålla museet stängt tills coronapandemin var över. Den är långt ifrån över ännu och museet är fortfarande stängt för allmänheten, men det pågår verksamhet i lokalerna även under pandemin. Museiguiden som man kan låna ett exemplar av när man går runt på egen hand har uppdaterats och översatts till engelska, så nu finns det två utgåvor av den. Alla informationsskyltar kommer att få en QR –kod som man kan läsa av med mobiltelefonen och få texten översatt till engelska. Det arbetet är inte helt klart ännu men blir det under sommaren. Flygplanen i Lundbergshallen har fått belysning i kabinen och hallen i övrigt har fått ny utställningsbelysning. Flygsimulatorn har fått uppdateringar med ny hårdvara i datorerna och ny programvara. Vajrar, kablage och mekaniska delar har kontrollerats och bytts ut vid behov för att säkerställa driftsäkerheten för lång tid framöver.

Fordonsgruppen har ställt in större delen av arbetskvällarna där underhåll och renovering av fordon genomförs fortlöpande. Det finns några räddningsbilar som fortfarande inte är i utställningsbart skick ännu. Vi har fått tillskott av en unik räddningsbil av fabrikatet Oshkosh under hösten. En låg och bred amerikansk bil som är framtagen för att den skulle kunna transporteras i Herkulesplanen vid insatser i kriser och krig. Försvaret köpte in fem bilar till Sverige, fyra av dessa är skrotade under 2020 och den femte har vi fått med ett stort reservdelslager så vi kan hålla den i körbart skick under många år. Föreningen brukar delta med upp till tre bilar på ett årligt veteranbilsrally för brandbilar varje år, men det blev inställt 2020 och blir det även kommande sommar, så vi får sikta in oss på att delta i rallyt 2022.

Vi har två helikoptrar som brukar stå vid Flygmuseet sommartid och övrig tid har de stått på Nordiskt Flygteknik Centrum som är en kvalificerad yrkeshögskola som utbildar flygtekniker med inriktning mot helikopter. Vår Agusta Bell som i försvaret kallas för helikopter 3 står där på heltid under pandemin. Den andra som är en Boeing Vertol 107, som i försvaret kallas för helikopter 4, har de ingen plats för längre i sin utbildning, så den står här vid Flygmuseet på heltid. Tre av flygplanen som också står utomhus året om är nu på ommålning så de kommer vi att hämta hem igen under försommaren. Det är lite logistikproblem att transportera stora stridsflygplan på trailer, men inget är omöjligt.

Om vi kommer att ha Flygmuseet öppet, helt eller delvis under sommaren återstår att se. Vi lägger ut aktuell information om våra öppettider på Flygmuseets hemsida för intresserade.

/Sivert Mässing

Läs mer
http://www.flygmuseetf21.se/

Flyget i norr

Flygmuseet F 21 Luleå på Facebook