En dag på Norrbottens museum

Hej,

Samlingspunkten för vår vandring genom utställningarna börjar ute i Hermelinsparken, där vi ser att sportlovsaktiviteterna pågår för fullt. Några barn prövar hinderbanan, andra leker och åter andra värmer sig eller grillar korv. Flera barn har deltagit i inomhusaktiviteter med bland annat tipsrunda och kreativ verkstad. Många sportlovslediga har hittat till oss i veckan.

Kom så går vi in och tar hissen eller trapporna upp till våning 3 där vår vandring genom museets utställningar börjar.

Flera nya utställningar har haft premiär på Norrbottens museum i år, men det var först med 100 meter graffiti, som vi står i nu, som vi kunde bjuda in till vernissage. Vernissagen är den första på mycket länge på grund av pandemin. Utställningen bygger på en samtidsdokumentation som museet har gjort av målningarna som i sin helhet finns i en kulvert under Skeppsbrogatan in till Shopping, Luleå. De skapades för över 30 år sedan i samband med ett konstsymposium. Utställningen pågår till och med mars 2023, så det finns gott om tid att se den mer än den här gången. Har ni vänner som av olika anledningar inte kan komma till museet i sta’n, så kan de ta en virtuell vandring i kulverten. På museets hemsida finns graffitidokumentationen i form av en 360-graders panorama.

Ur utställningen 100 meter graffiti. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.
Ur utställningen 100 meter graffiti. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.

Jag tar också tillfället i akt att berätta att även Kiruna stadshus, Kiruna kyrka, Haparanda kyrka och Världsarvet Gammelstads kyrkstad är panoramafotograferade och finns på museets hemsida.

Vi går ner till våning 2. Här står vi mitt i den stora arkeologiutställningen Arkeologi i Norrbotten som berättar Norrbottens historia, bland annat hur järn framställdes i Norrbotten, Vivungi för över 2000 år sedan. Upptäckten av den 10 600 år gamla boplatsen vid Aareavaara 2009 har bidragit till ny häpnadsväckande kunskap om Norrbotten. Fyndet av boplatsen visade att inlandsisen hade smält undan långt tidigare än man tidigare ansett, och människor levde och verkade i norr redan under stenåldern.

En del av utställningen Arkeologi i Norrbotten. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.

Vi går vidare medsols och kommer till Luleåbilder. I den här utställningen står gamla bilder från Luleå stadsarkiv och Norrbottens museums arkiv och konstsamling i kontrast till nytagna bilder som visar dagens Luleå på samma plats. De äldre bilderna visar bebyggelsen före stadsbranden och industrialiseringens påverkan, och levandegör många historiska skeenden. Utställningen hänger över sommaren och in i augusti.

Köpmangatan. Konstnär: Otto Hesselbom, 1888.
Köpmangatan. Foto: Arvid Moberg, 1951.
Köpmangatan. Foto: Simon Eliasson, 2021.

I nästa utställningssal visas Ett enda brev från mor. Det här är en utställning av Jennie Lind, filmare och fotograf. På en stor filmduk som sträcker sig nästan över hela långsidan av rummet rullar en kortfilmsdokumentär. Det är en personlig familjeberättelse om hennes tornedalska arv och belyser aktuella ämnen och funderingar som till exempel förlust. ”Mie en ymmärä sanoja enkä puhuttua kieltä Jag förstår inte orden eller det talande språket”. Utställningen finns att se till och med i mitten av maj.

Ur utställningen Ett enda brev till mor. Foto: Jennie Lind.

Hör ni de glada ljusa rösterna? Det är barnen som leker i Förr i tiden och Kan själv, två lekmiljöer för barn och omåttligt populära. Vi kikar in!

På Norrbottens museum har en renovering skett av Kan själv, en utställning för de allra minsta 0-2 år. Den är uppskattad av både barn och medföljande vuxna. Hela utställningen utgår ifrån att uppmuntra barnens fantasi och det råder ingen brist på uppfinningsrikedom, vilket är helt underbart. Föremålen i utställningen bygger delvis på replikor från museets samling. Mitt kontor ligger alldeles bakom utställningen, så jag har lyckan att få ta del av barnens glädje om och om igen. Förr i tiden är en barnutställning som har funnits länge på museet, och nu är vi på gång att uppdatera den. Här vill vi på ett tydligare sätt synliggöra urfolket samerna och minoriteterna.

Lekmiljön Förr i tiden. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.

Dags att ta trapporna ner till våning 1 och vi kommer rakt in i utställningen Fira demokratin! När vi visade riksdagens vandringsutställning Fira demokrati 100 år! våren 2021 utgjorde riksdagens utställning huvudutställning och det lokala tillägget var mycket mindre. Nu har vi byggt tvärtom. Riksdagens utställning utgör en affischutställning och de lokala förkämparna för allmän och lika rösträtt som till exempel Siri Holm har fått ta plats och utrymme tillsammans med andra starka betydande kvinnor som länsmejerskan Anna Gustafsson.

Ur utställningen Fira demokratin. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.

Vi går vidare till utställningen som visar på de 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Utifrån den här utställningen hölls många pedagogiska workshops digitalt under pandemin tillsammans med grund- och gymnasieskolor.

Museipedagog Viktoria Lestander i utställningen 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum

Vi går ner till entrén och innan jag bjuder in er på fika i museicaféet, tittar vi på Brita Weglins utställning Annus horribilis. Brita arbetar med många olika tekniker, men broderiet sammanbinder dem alla. Glädjande var att även till den utställningen kunde vi bjuda in till vernissage, i själva verket två. En på eftermiddagen och en på kvällen och bägge var välbesökta. Utställningen hänger till och med 27 mars.

Annus Horribilis – Janus, av Brita Weglin, 2022.

Nu fikar vi och nästa vecka på torsdag kl 14 ses vi på Arkivcentrum, Höstvägen 7 på Björkskatan och går på arkivcafé. Under hela våren arrangeras arkivcafé med föreläsningar på olika teman.

Vid arkivcáfe 31 mars föreläser Lars Gyllenhaal tillsammans med arkeologerna Frida Palmbo och Lars Backman om några av andra världskrigets spår i Norrbotten.

Vi är glada att ni har hittat tillbaka till oss efter pandemin, oavsett om det är via fysiska besök, hemsidan eller genom sociala medier. Besöksantalet i museibyggnaden har stadigt vuxit sedan restriktionerna släppte, och så har skett även på de utställningar som vandrat vidare från Norrbottens museum ut i länet. På Pajala bibliotek har utställningen med stilikonen Sune Uusitalos färgsprakande kläder visats och för er som varken hann se utställningen på Norrbottens museum eller i Pajala; ni får en ny chans, då den kommer att visas på Haparanda järnvägsstation, 16 mars-23 april. Det är fantastiska kreationer!

Sune Uusitalo. Foto: Ricky Sandberg

Till Gällivare museum har utställningen Tilt vandrat vidare. Den handlar om flipperspelens kultur och historia och ett flertal flipperspel går att spela på. Utställningen pågår till och med 22 april.

Ur utställningen Tilt. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum

Mer om utställningarna och vad som händer på museet kan du läsa på Välkommen – Norrbottens museum

Det här blev en fullmatad dag med kulturella upplevelser och jag hoppas att det har gett mersmak!


Margaretha Lindh

Länsmuseichef

Sportlov på Norrbottens museum

Måndag = första sportlovsdagen. Klockan nio har vi ett kort morgonmöte. Vi konstaterar att allt är under kontroll. Slöjdmaterialet är uppdukat. Våffelsmeten är vispad. Scenen är riggad. Toaletterna är städade. Lekmiljön är iordningsställd. Trapphuset skurat. Klockan slår tio och det dröjer inte länge förrän kapprummet dignar av overaller, täckbyxor och ryggsäckar. Det smattrar av små och stora vinterskodda fötter som skyndar uppför trappan.

Springande fötter i trapphuset på Norrbottens museum © Norrbottens museum

Springande fötter i trapphuset på Norrbottens museum © Norrbottens museum

Sportlov! Den mest intensiva veckan för oss på publika avdelningen. Vi vet att hur väl vi än planerat så kommer det ändå att inträffa sådant som vi inte räknat med. Sådant som överraskar oss. Sådant som vi lär oss av. Vad ska det bli i år?

Att erbjuda aktiviteter under höstlovet och sportlovet är en tradition för museet. För varje år ökar besökssiffrorna.  Ifjol, 2014, besökte just under 3 000 barn och vuxna museet under sportlovet. 2013 låg siffran på 2 300 barn och vuxna och 2012 hade vi omkring 1 700 besökare. Fortsätter det så här räcker inte museibyggnaden till. I år är det slöjd och barnteater som står på programmet. Det är vår alldeles egen slöjdinspiratör Eva Öhrling som tillsammans med Sanna Åström håller i trådarna till slöjdaktivteterna som har återbruk som tema.  Med hjälp av återanvänt tyg från t-shirts, risgryn, nål och tråd tillverkas ”Varma hjärtan”. Med risgrynen som fyllning kan de mikras för att sedan värma valfri kropp och själ.

Händer i arbete. Foto: Kjell Öberg © Norrbottens museum

Händer i arbete. Foto: Kjell Öberg © Norrbottens museum

Varma hjärtan. Foto: Ida Renlund © Norrbottens museum

Varma hjärtan. Foto: Ida Renlund © Norrbottens museum

Barnteatern ”Hej sa Petronella!” är en fantasifull historia med samtidsrelevans. Den handlar nämligen om klimatet. Varför är det så varmt och slaskigt ute? Nu när det ska vara bästa vintertid med kyla och mycket snö och isar som bär. Varför är vädret ur led? Jo det har sin (o)naturliga förklaring. Det är nämligen så att Snödrottningen, som ansvarat för vintern i alla år, plötsligt har blivit i det närmaste utbränd, eller kanske man ska säga utkyld. Hon vill säga upp sig hos Kung Bore för att slippa tillverka unika snöflingor och blåsa kalla vindar. Hon är nu helt insnöad på att få uppleva sommaren. Då gör Petronella från Plaskeby entré och väcker Snödrottningen på ett sätt som bara hon kan. Tillsammans med barnen kommer hon på en vanvettig, men ändå listig och genial plan. Hon ska ge Snödrottningen en sommar hon sent ska glömma. Hon ska få uppleva en SKRÄCKSOMMAR så att hon förhoppningsvis ger upp tanken på sommaren och istället fortsätter att göra kalla, vita vintrar. Hur det hela slutar? Det kan bara upplevas på plats, på Norrbottens museum, under sportlovet, tillsammans med alldeles underbara barn.

Barnteatern "Hej sa Petronella". Foto: Ulf Renlund © Norrbottens museum

Barnteatern ”Hej sa Petronella”. Foto: Ulf Renlund © Norrbottens museum

Anledningen att vi erbjuder kulturupplevelser på sportlovet är att vi vill att museet vara en mötesplats där man kan uppleva, göra och lära, fika, leka och mysa. Vi vill att norrbottningarna ska känna att detta är deras museum. En plats att komma och återkomma till. Ett vardagsrum i staden. En arena där kultur skapas med, upplevs av och finns till för våra besökare, våra brukare.  Ung som gammal, oavsett livsbakgrund. Både under lovveckor och helt vanliga veckor.

Jag bad några kollegor beskriva första sportlovsdagen med en mening. Resultatet blev:
”Trevligt kaos!”
”Det har flutit på bra!”
”Många familjer har stannat länge. Flera timmar. Så kul!”
”Fullsatt under teatern. Populärt med barnteater kan vi konstatera.” ”Våfflorna har gått åt som smör.”
”Antal besökare har varit över förväntan.”
”Våffelos i kläderna.”
”Är helt slut. ”

Men, … hur trött man än är, hur ont i fötterna man än har och hur än mycket våffeldoft som fastnat i håret är det ändå så väldigt roligt och givande att arbeta på museet när hela huset sjuder av liv och rörelse. Tack alla fina besökare för all positiv feedback och gott beröm som ni delar med er! På återseende!

Från gästboken i utställningen"Hosta - en sjuk historia". Foto: Ida Renlund © Norrbottens museum

Från gästboken i utställningen”Hosta – en sjuk historia”. Foto: Ida Renlund © Norrbottens museum

Lite om skollovens historia

Sportlovet fyller 75 år i år. Från början kallades det kokslov. Det var statliga Bränslekommissionen som kalla krigsvintern 1940 gav direktiv att hålla skolorna stängda en vecka i februari. Syftet var att spara bränsle genom att slippa värma upp tusentals skolsalar runt om i landet. Då värmdes hus och lokaler i städerna vanligen med kol eller koks. På 50-talet argumenterade skolhälsovården för att fortsätta ha lov vid den här tiden på året för att minska risken för infektionsspridning eftersom både förkylningar och magåkommor som vinterkräksjuka är vanligast under vintern.  Idag använder lediga barn och vuxna lovet till aktiviteter av olika slag. Vintersport likväl som kulturaktiviteter och resor.

Skurlov hade många skolor förr. Skolan höll stängt en eller ett par dagar för storrengöring.

Potatislov var vanligt under krigsåren. Barnen fick ledigt för att hjälpa till med potatisskörden i september.

Bärplockarlov eller lingonlov kallades liknande ledigheter i andra delar av landet.

Älglov fanns också i vissa delar av landet. Barnen fick långhelg för att även läraren skulle bli ledig och kunna vara med på älgjakten. Nuförtiden har vi höstlov en vecka i oktober.

Nedan följer ett fotogalleri från sportlovsveckan 2015 på Norrbottens museum!

Stor åtgång på blompinnar till majblomstillverkningen. Foto: Ida Renlund © Norrbottens museum

Stor åtgång på blompinnar till majblomstillverkningen. Foto: Ida Renlund © Norrbottens museum

Våfflor är alltid på sportlovsmenyn i Museikaféet. Foto: Ida Renlund © Norrbottens museum

Våfflor är alltid på sportlovsmenyn i Museikaféet. Foto: Ida Renlund © Norrbottens museum

Inger är en klippa som rycker in överallt! Foto: Ida Renlund © Norrbottens museum

Inger är en klippa som rycker in överallt! Foto: Ida Renlund © Norrbottens museum

Lekmiljön "Förr i tiden" används flitigt året om. Foto: Ida Renlund © Norrbottens museum

Lekmiljön ”Förr i tiden” används flitigt året om. Foto: Ida Renlund © Norrbottens museum

Mysstund i lilla "Runda rummet" i Museikaféet. Foto: Ida Renlund © Norrbottens museum

Mysstund i lilla ”Runda rummet” i Museikaféet. Foto: Ida Renlund © Norrbottens museum

Ord- och bokstavsbygge i "Lekstäver & orddjur". Foto: Ida Renlund © Norrbottens museum

Ord- och bokstavsbygge i ”Lekstäver & orddjur”. Foto: Ida Renlund © Norrbottens museum

Selfiedags mellan föreställningarna. Foto: Ida Renlund © Norrbottens museum

Selfiedags mellan föreställningarna. Foto: Ida Renlund © Norrbottens museum

Majblommor skapas i utställningen "Hosta - en sjuk historia". Foto: Ida Renlund © Norrbottens museum

Majblommor skapas i utställningen ”Hosta – en sjuk historia”. Foto: Ida Renlund © Norrbottens museum

 

Vid tangentbordet under sportlovsveckan:
Ida Renlund
Museipedagog