Världsarv – en unik miljö som berättar om människans och/eller jordens historia. I Norrbotten finns totalt tre av dessa miljöer, mäktigt eller hur?
Men vad är egentligen ett världsarv? Hur skyddas de och vilka är de tre som ligger i Norrbotten? I detta blogginlägg ska vi kika närmare på dessa frågor. Först ska vi reda ut begreppet världsarv – vad är det?
Världsarven delas upp i naturarv och kulturarv, men det finns också de som är utnämnda för både sina kultur- och naturarv. Ett av dessa, Laponia, ligger i Norrbotten. Världsarv är alltså en plats, en miljö eller ort som är så enastående och har så stor betydelse för mänskligheten att den bör skyddas för framtiden.

För att skydda de unika miljöerna finns Unescos Konversion Om Skydd För Världens Kultur- och Naturarv från år 1972, även kallad Världsarvskonventionen. Syftet med konventionen är att medlemsländerna skapar en organisation och en lagstiftning för att kunna bevara världsarven i det egna landet, men även stödja andra länders världsarvsarbete.  

I dagsläget finns totalt över 1150 platser inskrivna på Unescos världsarvslista – allt från pyramiderna i Egypten till Gammelstads kyrkstad utanför Luleå. Femton av dessa världsarv ligger i Sverige och tre av dem i Norrbotten – Laponia, Struves Meridianbåge och Gammelstads kyrkstad. Dessa tre ska vi nu kika lite närmare på.

Laponia, världsarv sedan 1996

Lapplands världsarv i norra Sverige, som alltsedan förhistorisk tid varit befolkat av samerna är ett av de bäst bevarade exemplen på ett nomadområde i norra Skandinavien. Det innehåller bosättningar och betesmarker för stora renhjordar, en sed som en gång i tiden var mycket vanlig och har spår tillbaka till ett tidigt stadium i människans ekonomiska och sociala utveckling.
– Ur Unescos Världsarvskommittés motivering för Laponias kulturvärde

Som jag tidigare nämnt är Laponia ett världsarv som är utnämnt för både sitt kultur- och naturarv. De är starkt sammankopplade med varandra genom samhällena som under årens lopp skapats i området.

Kulturarvet omfattar det samiska kulturlandskapet, ett landskap som varit befolkat under flera tusen år. Området är totalt 9 400 kvadratkilometer stort och i detta finns totalt nio samebyar, fyra nationalparker – Sarek, Padjelanta/Badjelánnda, Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke och Muddus/Muttos samt även naturreservaten Sjávnja och Stubbá.

Naturarvet, som är en av Västeuropas sista större vildmarker, bjuder på ett varierat landskap av glaciärer, slättmark, högfjäll och skog.

Laponias historia är starkt kopplat till de samiska nomadsamhällen som fanns i området under medeltiden och som under 1900-talet kom att bli mer permanenta boplatser. Det är också en knytpunkt för rennäringen som idag är en viktig del av områdets ekonomi.

Struves meridianbåge, världsarv sedan 2005

Struves meridianbåge är ett extraordinärt exempel på utbyte av mänskliga värden i form av internationellt vetenskapligt samarbete, samt ett utmärkt exempel på ett tekniskt ensemble. Det är den första noggranna mätningen av ett långt segment av en meridian, som hjälper till att skapa världens exakta storlek och form, och utgör ett viktigt steg i utvecklingen av vetenskapen om Jorden.
– Ur Unescos Världsarvskommittés motivering

För att bestämma den exakta formen och storleken på jorden använde sig den tysk-ryska astronomen Wilhelm von Struve i början av 1800-talet av triangelmätning. Genom långa kedjor av tringlar mättes jordytan upp.
Mätningarna består av 265 mätpunkter med ett avstånd på 30 kilometer från varandra, och går längst en sträcka på 2820 km genom nio länder – från Hammerfest i Norge till Izmail vid Svarta Havet. I Sverige ligger sju av dessa mätpunkter vilka fyra ingår i världsarvet – Tynnyrilaki i Kiruna, Jupukka i Pajala, Pullinki i Övertorneå och Perävaara i Haparanda.

Då mätpunkterna gick genom ett flertal länder var det internationellt samarbete som gällde. Både vetenskapsmän, monarker och andra intressenter var inblandade i projektet.
På grund av de långa avstånden var det inte lätt att utföra själva mätningarna. Även de svåra förhållandena där häst, båt och slädar användes satte de inblandade på prov, men allt detta övervanns och resultatet av mätningarna kunde användas för att stärka kartornas exakthet. Detta gjorde att projektet inte bara var betydelsefullt för vetenskapen utan även för människornas världsbild.

Gammelstads kyrkstad, världsarv sedan 1996

Gammelstads kyrkstad är ett enastående exempel på den traditionella kyrkstad som finns i norra Skandinavien. Den illustrerar på ett utomordentligt sätt anpassningen av traditionell stadsplanering till de speciella geografiska och klimatologiska förhållanden som råder i en svår naturmiljö.
– Ur Unescos Världsarvskommittés motivering

Gammelstads kyrkstad utanför Luleå, med sina över 400 kyrkstugor och Norrlands största medeltida stenkyrka från 1492, är den största och bäst bevarade kyrkstaden i norra Sverige. Av Sveriges tidigare över sjuttio kyrkstäder återstår idag bara sexton vilken Gammelstad är en av dessa.

Kyrkstäder, ett fenomen som uppstod när avstånden var långa mellan hemmet och kyrkan, består av små stugor för tillfälliga övernattningar vid kyrkobesök, marknader och ting. Det första kända belägget för Gammelstad kyrkstad är från julen 1600 då Johannes Bureus, Sveriges förste riksantikvarie besökte området och beskrev kyrkstaden med dessa ord:

”Alla bönder har sina stugor vid kyrkan, på en plats de kalla Bärghet, 2, 3, 4 eller 5 om var stugan. Dit kommande varje lördag för aftonsångens skull och draga dädan om söndagsaftonen eller om måndagen”.

Området har sedan 1300-talet varit en handelsplats vilket gjorde det naturligt att placera staden Luleå här. Året var 1621, men platsen för det nya Luleå blev dock kortvarig då den endast ett tjuotal år senare var tvungen att flyttas till nuvarande plats. Orsaken var landhöjningen som till slut gjorde det omöjligt att segla in i dess hamn.

Världsarvsområdet omfattar den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen, totalt 520 skyddade byggnader, vägnätet, fornlämningsmarken och den månghundraåriga sedvänjan att under helger vistas i sin kyrkstuga.

Är det så att du ännu inte besökt alla världsarv här i Norrbotten, passa på att göra det om du ändå är i närheten. De är alla unika i sitt slag och bjuder dig som besökare på allt från mysiga gränder och vacker fjällmiljö till milsvid utsikt från de fyra mätpunkterna.

Här kan du läsa mer om Sveriges övriga världsarv:
Världsarv « Svenska Unescorådethttps://unesco.se/kultur/varldsarv/

Vid tangentbordet denna vecka:
Erica Duvensjö
Byggnadsantikvarie på Norrbottens museum