Tillbaka på länsmuseet  – ett spännande och viktigt museiår väntar! 

Mitt namn är Ulf Renlund och är ny avdelningschef för Kulturmiljö på Norrbottens museum sedan drygt fyra månader tillbaka. Många brukar skämtsamt säga att jag är tillbaka på brottsplatsen, för det är inte första gången jag är varit i länsmuseets tjänst. Jag började år 2000 på den Publika avdelningen och blev kvar i 15 år, innan jag gjorde en avstickare till Försvarsmuseum Boden i åtta år. 
 
2024 blir ett viktigt år för Norrbottens museum, det är otroligt mycket som ska hända och mycket som måste klaffa. Museet har bland annat framför sig en samlingsflytt där delar av länsmuseets föremålssamlingar och arkeologiska samlingar ska flytta till nya lokaler. Museibyggnaden i Luleå centrum kommer att genomgå en renovering av alla fönster, ett arbete som innebär att museet måste stänga under tiden. Nya utställningar kommer att produceras och turnera runt omkring i länet. Samtidigt ska verksamheterna på Kulturmiljö rulla på som vanligt med rådgivning, byggnadsantikvarisk medverkan, vård-och underhållsplaner, ansökan för olika kulturmiljövårdsanslag, arkeologisk uppdragsverksamhet, tipsgranskning samt olika dokumentationsinsatser och föreläsningar.

Rödockra i jordsond, från en nyupptäckt rödockragrav vid Västra Ansvar, Överkalix. Foto: Rúnar Gudmundsson/Norrbottens museum.

Arkeologiska projekt på G 
Norrlands Vattenanknutna Kulturmiljöer (NVK) 
NVK är ett samarbete mellan Luleå Tekniska universitet, Stockholms universitet, Riksantikvarieämbetets arkiv, Umeå universitet, Länsstyrelsen i Västernorrland, Västerbottens museum och Norrbottens museum. Syftet med projektet är att med tvärvetenskaplig forskning utröna hur klimatförändringar i kombination med vattenkraftens reglering av älvar och sjöar över tid har påverkat Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer och de människor som är verksamma där, samt att utveckla metoder för att systematiskt kunna övervaka förändringar av dessa kulturlandskap i framtiden. De älvdalar som undersök i projektet är Luleå älvdal och Kalix älvdal, som referens eftersom den är outbyggd. För några veckor sedan beviljades projektet ytterligare bidrag för att fortsätta arbetet under 2024.  

GLAS  
Glaciärarkeologisk forskning i Sapmi är ett projekt som initierades av Stockholms universitet via Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond. Projektet som påbörjades 2021 omfattar glaciärarkeologiska inventeringar längs den svenska fjällkedjan. Förutom Stockholms universitet är Norrbottens museum, Jamtli i Östersund, Västerbottens museum, Silvermuseet i Arjeplog och Ájtte i Jokkmokk.  

De globala klimatförändringarna har medfört att glaciärer och permanenta snöfläckar smälter i en allt snabbare takt. Inventeringarnas syfte har därför varit att kartlägga hur människor för länge sedan har rört sig i närheten av glaciärer och snöfläckar genom att samla in och ta vara på de arkeologiska och ekologiska fynd som idag smälter fram. Under projektets gång har det hittats fynd efter vildrensjakt men också tamrensdrift.  

Inventering inom GLAS 2022. Foto: Rúnar Gudmundsson/Norrbottens museum.

JÄRN I NORR  
Omkring 2010 fann arkeologer vid Norrbottens museum ett oväntat fynd. Vid Sangis (mellan Kalix och Haparanda) hittades rester av järn- och stålframställning som kunde dateras till 200 år före vår tideräkning. Museets arkeolog Carina Bennerhag jobbade vidare med material och undersökte tidigare fynd som man tidigare bortsett ifrån. Resultatet från hennes forskning visar att jakt- och fångstsamhällen i norra Sverige utvecklade tekniker för järnframställning långt tidigare än vad man tidigare varit trott.   
 
Upptäckten har kommit att förändra bilden av järn- och stålframställningens historia, inte bara i Sverige utan även internationellt, avseende spridningen av järn- och ståltillverkningen i förhistoriska samhällen. Detta är banbrytande forskning, eftersom det visar att det inte var jordbrukets introduktion som var avgörande för ett samhälle att kunna etablera ett överskott av resurser som i sin tur möjliggjorde specialisering som järn- och ståltillverkning.  

I slutet av 2023 disputerade Carina Bennerhag med sin doktorsavhandling ”Ståltillverkande jakt- och fångstgrupper i det forntida arktiska Europa”. I denna lyfter hon fram betydelsen av arktisk järnteknik i den globala forntida järnhistorien.   

Dokumentationsprojekt på G 
BASKETMINNEN  
I oktober 2023 startade vår digitala insamling Basketminnen från Norrbotten. Basket började spelas på allvar i länet på 1950-talet och syftet med insamlingen är att komplettera våra samlingar med berättelser och föremål från basketvärlden samt att få större kunskap om en lagidrott som haft många aktiva utövare i flera av länets kommuner. Insamlingen görs via minnen.se och kommer att pågå fram till april 2024.   
 
Vi kommer dessutom att satsa på mindre dokumentationsinsatser på flera platser i länet. Förra veckan gjorde museets etnolog Sophie Nyblom och museifotografen Rúnar Gudmundsson ett nedslag i Kiruna och Snöfestivalen, i februari görs ett besök på konditoriet Jola i Haparanda på självaste Fettisdagen, i mars dokumenteras delar av SM-veckan i Luleå och Boden och i april är museet i Arvidsjaur för att besöka en pimpeltävling. Vårens dokumentationsprojekt avslutas i Piteå i slutet av maj och logdanspremiären på klassiska logen i Käcktjärn. 

Byggnadsantikvariska projekt på G 
SKOGSBRUKS- OCH FLOTTNINGSMUSEET VID STORFORSEN 
Under 2022 påbörjade länsmuseet insatser för att vårda byggnaderna på Skogsbruks- och Flottningsmuseet vid Storforsen. En vård- och underhållsplan har upprättats för museiområdet, pannplåt har köpts in för takomläggning och i kursform pågår restaurering av en av museets byggnader. Kurserna anordnas i samarbete med Älvsby folkhögskola och är indelade i tre moment. Den första kursen hölls hösten 2023 och fokuserade på uppmärkning och nedmontering av timmerstommar. Under 2024 kommer kursmoment två och tre att äga rum. De innehåller momenten timmerlagning och uppmontering.  
 
Norrbottens museums målsättning är även att ta fram ett nytt kunskapsunderlag för skogsbruks- och flottningsmuseet. Syftet är att förbättra och komplettera den information som finns tillgänglig för allmänheten om museet och dess byggnader.

På museiområdet vid Storforsen instruerades deltagarna bland annat i hur en timmerstomme märks upp inför nedmontering. Foto: Erica Duvensjö/Norrbottens museum.

Vid pennan 
Ulf Renlund, avdelningschef Kulturmiljö 

Arkeologiska Skatter längs Norrbotniabanan: Resan genom Historien

I höstas gjorde vi en arkeologisk utredning inom de planerade korridorerna för Norrbotniabanan, den del av järnvägssträckningen inom Luleå kommun. När vi kom in från fält publicerade jag ett litet inlägg med några bilder på olika lämningar vi hittat. Då lovade jag även mer information när vi hunnit bearbeta och sammanställa resultatet. Det är där vi är nu.

Nu är det dock så att jag har problem med en tennisarmbåge, så min förmåga att sitta vid datorn är begränsad. Därför gör jag slag i saken och låter ChatGPT skriva ett inlägg om arkeologi vid Norrbotniabanan, något vi skämtade om på en fikarast här om dagen.

Utredningsområdet för Norrbotiabanan inom Luleå kommun.

Nedan följer det resultat jag fick från ChatGPT. Varje stycke kommenteras kort, då det finns en del att anmärka på.

Introduktion

Norrbotniabanan sträcker sig genom det historiska landskapet längs Norrlandskusten och bjuder på en fantastisk resa genom tid och rum. Denna järnvägslinje, som sträcker sig från Umeå till Luleå, inte bara förbinder städer och samhällen, utan korsar också rika arkeologiska områden som avslöjar spännande kapitel från Norrlands förflutna.

Kommentar: Som hämtat ur en turistbroschyr! Men det låter som att järnvägen redan finns.

Förhistoriska bosättningar

Längs Norrbotniabanan har arkeologer upptäckt spår av förhistoriska bosättningar som ger inblickar i människors liv för tusentals år sedan. De gamla boplatserna avslöjar detaljer om hur människor levde, deras sociala strukturer och relationer till omgivande natur. Keramik, verktyg och andra arkeologiska fynd ger oss en möjlighet att följa spåren av de människor som en gång kallade dessa områden hem.

    Kommentar: Nu får jag ta på mig att jag var vag i min fråga och bad om ett inlägg om arkeologi vid Norrbotniabanan, inte specifikt inom Luleå kommun. Eftersom vi inte publicerat något resultat än, så är det omöjligt även för ChatGPT att veta vad vi hittat. Den keramik som refereras till måste ha påträffats söder om länsgränsen, eller så känner gästbloggaren till keramiken som hittades på Näverberget, strax utanför vårt utredningsområde.

    Samiska kulturarv

    Norrland har en rik samisk kultur och historia, och längs Norrbotniabanan kan vi stöta på platser som vittnar om samisk närvaro genom tiderna. Arkeologiska utgrävningar har avslöjat rennäringens betydelse och samernas anpassning till det nordliga klimatet. Dessutom finns det spår av samiska offerplatser och ceremoniella platser som ger oss en förståelse för deras andliga och kulturella praktiker.

    Kommentar: Ja, det här var ju mycket generellt skrivet gällande hela Sápmi. När det gäller vårt utredningsområde har vi hittat några spår efter rennäring. Detta var förväntat, då området vid Luleå flygplats är ett utpekat riksintresseområde för rennäringen. Vi har dock inte hittat några offerplatser…

    Medeltida bosättningar

    Norrland har också en rik historia från medeltiden, och längs järnvägen finns platser där medeltida bosättningar en gång stod. Gamla kyrkor, handelsplatser och borgar berättar om det liv som utspelades under denna period av Norrlands historia. Arkeologerna har utforskat dessa platser för att rekonstruera samhällslivet och handelsruterna som var viktiga för regionens utveckling.

    Kommentar: Det stämmer att Norrbotiabanan passerar några byar med medeltida anor (Ersnäs, Antnäs och Gäddvik). Pinsamt att vi inte hittade några borgar, de ska ju enligt ChatGPT finnas. Men det beror kanske på att utredningen inte berörde bebyggda områden, då dessa ska utredas först när det är bestämt i vilken korridor som järnvägen ska dras.

    Industriell era och modern historia

    Med industrialiseringen kom förändringar i landskapet längs Norrbotniabanan. Arkeologiska undersökningar har fokuserat på gamla industriella platser, järnvägsstationer och andra områden som visar hur samhällen anpassade sig till den moderna eran. Teknologiska framsteg och förändringar i arbetslivet avspeglas i de arkeologiska fynden längs järnvägslinjen.

    Kommentar: Det vi sett av industrialiseringens förändringar i landskapet är dels i form av sand-, grus och bergtäkter. Samhällets utveckling och befolkningsökning kräver förbättrad infrastruktur och till det behövs mycket byggnadsmaterial. Vi har passerat många gamla täkter där detta material har hämtats. Dels ses förändringarna i landskapet i områden kopplat till jordbruk. Ur ett arkeologiskt perspektiv är det tragiskt att se alla modernt brukade åkrar, där alla eventuella spår av ett äldre bruk sedan länge har odlats sönder. Ur ett annat perspektiv är det tragiskt att se alla igenväxande åkermarker, som inte brukas längre.

    Slutsats

    Norrbotniabanan är inte bara en transportväg mellan städer; den är en resa genom Norrlands rika och varierande historia. Arkeologiska fynd längs linjen ger oss möjlighet att fördjupa vår förståelse för människornas liv och kulturer som har formats av detta vackra landskap. Att bevara och uppskatta det arkeologiska arvet längs Norrbotniabanan är en viktig del av att förankra oss i vår historia och för att dela den med kommande generationer.

    Slutlig kommentar: ChatGPTs slutsats är även den allmänt hållen, men får i alla fall med kontentan av det arkeologiska arbetet – att få fördjupad förståelse för vår gemensamma förhistoria och kulturarv, samt att bevara och förmedla det till kommande generationer.

    Det här blev definitivt inte det blogginlägg som jag hade tänkt mig. Det lever inte upp till ambitionen att presentera resultatet av utredningen. Det får helt enkelt bli en tredje gång, framöver, när min kropp inte spjärnar emot vid datorn!

    Med detta säger jag tack till ChatGPT, det var lite kul att testa på, men det blir nog inte fler samarbeten i detta sammanhang!

    / Åsa Lindgren
    Arkeolog