Spännande utmaningar för Försvarsmuseum Boden

Försvarsmuseum Boden firar 10 år 2016! Sedan starten har mer än 100 000 personer, barn och vuxna, besökt museet och lärt sig mer om Norrlands försvarshistoria, tagit del av spännande berättelser från Andra Världskriget och gripande historier av överlevande från Förintelsen. Jag tillträdde som ny museichef i december 2015 och jag har lärt mig otroligt mycket intressant om Boden som stad, om dess försvar och fort men också om Bodens övriga kulturhistoria. Arbetet har även inneburit många utmaningar att ta sig an men tack vare museets fantastiska personal så rullar nu verksamheten mot nya mål.

Försvarsmuseum Boden. Museibyggnad. Foto: Ulf Renlund

Försvarsmuseum Boden. Museibyggnad. Foto: Ulf Renlund

Den senaste av museets basutställningarna, som öppnade i februari i år, handlar om Boden som garnisonsstad, om mönstringen och om livet på luckan. Den heter ”Det finns en plats på jorden…” och kommer från en känd ramsa som jag inte upprepar här. Ramsan säger nog en hel del om hur värnpliktiga upplevde militärtjänstgöringen i allmänhet men det känns trots allt som om den är gjord med glimten i ögat. Många som gjorde lumpen i Boden kom från Mälardalen och de allra flesta av dem anlände med tåg till Bodens centralstation. Tågbron över Luleälv kallas i folkmun för ”Suckarnas bro”.

”Det finns en plats på jorden…” Modern militär. Foto: Ulf Renlund

”Det finns en plats på jorden…” Modern militär. Foto: Ulf Renlund

Lite Boden-historik
Många städer har gjort enorma förändringar och förvandlingar under 1900-talet. En av de som förvandlats mest är Boden. Som järnvägsknut för stambanan och malmbanan, närheten till Luleå älv och dess många vattenkraftstationer samt det geografiska läget gjorde att valet föll på Boden när man i slutet av 1800-talet skulle börja bygga ett försvarsverk, en fästning, för att försvara landets norra del och dess rika naturresurser. På några år tredubblades samhällets befolkning för att 1919 få stadsrättigheter. En rolig trivia som få känner till är att när Bodens Fästning fortfarande var aktiv så förvarades en del av Sveriges guldreserv där. Under sommaren genomfördes förslutningen av Södra Åbergsfortet, det näst sista av de ursprungliga fem forten. Sedan tidigare är Gammelängsfortet, Mjösjöfortet, Degerbergsfortet förslutna och stängda. Det enda som är kvar idag och öppet för guidade grupper är Rödbergsfortet. Väl värt ett besök om man inte har varit där. Men man kan fortfarande utforska alla fort exteriört. Från flera av hjässorna har man en vidunderlig utsikt över Luleå älvdal.

Södra Åberget. Taggad försluten port. Foto: Ulf Renlund

Södra Åberget. Taggad försluten port. Foto: Ulf Renlund

Tyskmagasinen – ett förlorat arv
Under sommaren drabbades Norrbotten och Sverige av en tragisk kulturhistorisk förlust. På midsommardagen brann de gamla så kallade tyskmagasinen ner till grunden i Karlsvik utanför Luleå. Magasinen kunde berätta om mycket och var dessutom förråd och lagerlokal åt Järnvägsmuseet i Luleå. Byggnaderna var inte bara en påminnelse om Sveriges politik och förhållningssätt gentemot Tyskland under andra världskriget. Det var även ett minne över de drygt 45 000 ryska krigsfångar som bodde vid magasinen under några månader 1945  i väntan på avfärd mot vidare okänt öde i Sovjetunionen. Går det att skydda historiska värdefulla byggnader på ett bättre sätt? Den frågan måste alla som arbetar med historia och kulturarv ställa sig. Har vi rätt verktyg och vad behövs det för förutsättningar? Allt för ofta reagerar vi för sent, när arvet är borta. På Försvarsmuseet i Boden berättar vi om tyskmagasinen och dess olika roller under Andra Världskriget.

På gång!
Nu i höst kommer vi att visa två spännande utställningar: ”Alla människor! – om mänskliga rättigheter och lika värde” från Forum för levande historia samt ”Barn och Krig” från Arbetets museum/EWK-museet. Till ”Alla människor!” kommer vi att erbjuda mellanstadieklasser workshop i ämnet mänskliga rättigheter. Det känns väldigt spännande att kunna nå ut med dessa frågor till yngre barn så att de redan på ett tidigt stadium börjar fundera kring dessa viktiga ämnen.

Museet är en av flera medlemmar av SMHA, Sveriges Militärhistoriska Arv. SMHA anordnar nu i september en stor konferens i Östersund och jag har bjudit in Luleå-baserade företaget Samuraj med bland andra regissören och manusförfattaren Christer Engberg. De använder bland annat datatekniken Virtual Light/VR. Under konferensen kommer vi presentera ett projekt som vi hoppas de andra 20-talet museerna kommer att nappa på. Mer om våra planer kan jag inte avslöja här och nu … ni får vänta och se. Smakprov på deras kunnande och teknik kan ni se här (med fördel med VR-glasögon): http://www.samuraj.se/virtual-reality/ och här: https://vimeo.com/145610238.

Under 2017 kommer vi även att sätta fokus på vår första basutställning från 2006 där vi har som mål införliva genus-, mångfalds- och jämställdhetsperspektiv. Vi kommer dessutom påbörja arbetet med att föra in historien om Förintelsen i basutställningen. Detta gör vi i samarbete med Forum för levande historia och förhoppningsvis även Judiska museet. Arbetet beräknas fortgå under 2017 och vara klart 2017/2018.

Vi jobbar med vår hemsida som kommer att färdigställas under hösten. Tillsvidare: https://www.facebook.com/ForsvarsmuseumBoden/

Och ja, jag har besökt alla fem forten = Bodens Fästning!

Och ja, det finns en plats på jorden, där solen alltid ler 🙂 Välkomna till Försvarsmuseet!

/Ulf Renlund

Minnen från en svunnen tid – vattenkraftsutbyggnaden i Sverige

Då och då kommer det in tips till oss arkeologer på Norrbottens museum om eventuella fornlämningar och fynd som hittats runt om i Norrbotten. Under 2014 överlämnades bland annat en pilspets i järn till Norrbottens museum som har hittats i Stora Sjöfallets nationalpark. När jag gjorde en bakgrundskoll över fyndplatsen så bläddrade jag igenom rapporter över arkeologiska arbeten som genomförts på 1950-1960-talet i detta område, dels inför Vattenfalls reglering av Satisjaure och dels inom Vietas kraftstations byggnadsområde vid Stora Sjöfallet. Rapporterna innehåller otroligt fina och vackra fotografier som berättar om en svunnen tid.

Järnpilspets hittat i Stora Sjöfallets nationalpark. Foto: Staffan Nygren © Norrbottens museum

Järnpilspets hittat i Stora Sjöfallets nationalpark. Foto: Staffan Nygren © Norrbottens museum

Älv- och sjöregleringar vid vattenkraftsutbyggnaden
Riksantikvarieämbetets Fornminnesavdelning genomförde en hel del arkeologiska och kulturhistoriska inventeringar och undersökningar under bland annat 1950- och 1960-talet i samband med älv- och sjöregleringarna som gjordes vid vattenkraftsutbyggnaden i Sverige.

Fornminnesinventerare och troligen personal från Vattenfall vid flygplan. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Fornminnesinventerare och troligen personal från Vattenfall vid flygplan, Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Under andra världskriget uppstod det ett behov av nationell energi i Sverige då importen av kol och olja påverkades. Med anledning av detta gjordes en satsning på utbyggnaden av vattenkraften i framförallt mellersta och övre Norrland.

Personal från Vattenfall väntar på flyget, Satisjaure. Foto Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Personal från Vattenfall väntar på flyget, Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Under 1950-talet inrättades en Sjöregleringsavdelning vid Riksantikvarieämbetet under ledning av Harald Hvarfne. Avdelningen genomförde kulturhistoriska inventeringar, arkeologiska och etnologiska undersökningar inom de områden som skulle dämmas.

Kaffepaus vid Satisjaure. Fornminnesinventerare har tagit kaffepaus. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Fornminnesinventerare har tagit kaffepaus vid Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

När detta arbete påbörjades fanns det endast en liten kunskap om Norrlands och kanske framförallt Norrbottens förhistoria. Fornminnesinventeringen hade inte påbörjats längs det norrländska kustområdet och det norrländska inlandet ingick inte ens i programmet för fornminnesinventeringen! På så vis bidrog sjöregleringsundersökningarna med nya kunskaper om förhistorien här i Norrbotten, även om sättet att betrakta förhistorien har förändrats fram till idag. Vid en del av de inventeringar som gjordes i Norrbottens län påträffades inga fornlämningar, men frågan är om en inventering med dagens kunskap om Norrbottens förhistoria hade gett ett annat resultat? Idag har vi en större kunskap om vad det finns för olika fornlämningstyper och om vad vi kan förvänta oss att hitta ute i skog och mark. Oavsett om fornlämningar påträffades eller ej i samband med vattenkraftsutbyggnaden, så finns det en otroligt fin fotografisk dokumentation från de kulturhistoriska inventeringarna att ta del. En del av dessa bilder finns att ta del av i Riksantikvarieämbetets digitala bilddatabas Kulturmiljöbild. För att hitta fler bilder från Satisjaure kan du skriva in Satisjaure i fältet för sök med fritext.

Kulturhistoriska inventeringar vid Satisjarure och Vietas
1958 genomfördes en kulturhistorisk inventering längs stränderna kring Satisjaure i Gällivare socken. Satisjaure ligger i nordöstra kanten av Sarekmassivet och tillhör Stora Lule älvs sjösystem. Arbetet genomfördes under ledning av Harald Hvarfner, tillsammans med Jan Kalling, Sven Erik Pousette, Gustaf Trotzig, Lena Siemerling samt fotografen Björn Allard. Vid inventeringen hittades bland annat ett flertal visten.

Kåta vid Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Kåta vid Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Ställning till bågstångskåta vid Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Ställning till bågstångskåta vid Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Under 1962 gjordes en kulturhistorisk inventering i området norr om Stora Sjöfallet, då med anledning av att Vattenfall ansökt om att anlägga Vietas kraftstation. Inventeringen gjordes av Kerstin Bergengren, Erik Hedkvist och Jan Norrman inom kraftstationens byggnadsområde och längs den föreslagna tillfartsvägen till kraftstationen. Vid inventeringen hittades två stenåldersboplatser, ett fångstgropssystem och flera övergivna visten. Dessutom gjordes en undersökning av en skelettgrav som hittades i samband med schaktning för den planerade tillfartsvägen.

Dokumentära fotografier
Björn Allard, som var både arkeolog och fotograf, var engagerad i den fotografiska delen av arbetet. Vid de kulturhistoriska inventeringarna kring Satisjaure har Allard fångat en del händelser hos den samiska kulturen på bild. Satisjaure ligger inom renbetesområdet för Sörkaitums sameby. I rapporten över den kulturhistoriska inventeringen nämns att Sörkaitums sameby år 1947 bestod av 172 samer, varav 66 var renskötande och fördelade på 3 sitor. Samebyn hade då 3630 renar. Utifrån Björn Allards fotografier får vi en inblick i några samers liv under augusti månad 1958 vid Satisjaures stränder.

Nätfiske från roddbåt. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Nätfiske från roddbåt. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Vierme-tsakkeh, ”nätklykorna”, är en ställning för nät som förekom vid visten och fiskekåtor utmed stränderna. Här vid det samiska sommarvistet Aleskätje vid sjön Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Vierme-tsakkeh, ”nätklykorna”, är en ställning för nät som förekom vid visten och fiskekåtor utmed stränderna. Här vid det samiska sommarvistet Aleskätje vid sjön Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Fiskeflyget. Så gott som dagligen hämtade flygplanet färsk fisk och hade med sig annat som var användbart i utbyte. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Fiskeflyget. Så gott som dagligen hämtade flygplanet färsk fisk och hade med sig annat som var användbart i utbyte. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Sameflicka med get. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Sameflicka med get. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Mjölkning av get vid Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Mjölkning av get vid Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Våra arkiv är en guldgruva när det gäller kunskap om äldre tider, seder och händelser. I Norrbottens museums arkiv finns det möjlighet att ta del av rapporterna över de kulturhistoriska inventeringar som ägt rum i samband med vattenkraftsutbyggnaden i Norrbotten. När det gäller kunskapen om Norrbottens förhistoria så ökar den för varje arkeologiskt arbete som genomförs. De kulturhistoriska arbeten som genomfördes vid vattenkraftsutbyggnaden är bara en liten pusselbit i det stora pusslet över vår förhistoria. Under de år som jag har arbetat här på Norrbottens museum har det hänt massor inom arkeologin här i Norrbotten. Vi lägger ständigt till nya bitar till det stora pusslet över vår förhistoria, och vi har tänkt fortsätta se till att det blir nya spännande arkeologiska upptäckter i vårt län!

Vid tangentbordet:
Frida Palmbo

Vill du läsa mer:
Biörnstad, Margareta. 2006. Kulturminnesvård och vattenkraft 1942-1980. En studie med utgångspunkt från Riksantikvarieämbetets sjöregleringsundersökningar. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Stockholm.

Janson, Sverker & Hvarfner, Harald. 1960. Från norrlandsälvar och fjällsjöar. Riksantikvarieämbetets kulturhistoriska undersökningar i samband med kraftverksbyggen och sjöregleringar. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.

Norrman, Jan. Kraftverksutbyggnad och arkeologi vid Luleälven. I: Lundholm, Kjell (red). 1987. Norrbotten 1987, Arkeologi. Norrbottens museums årsbok 1987. Luleå.