Arkeologisk undersökning av boplatsgropar i klapper på Öberget i Måttsund

Norrbottens museums arkeologer har i veckan avslutat en arkeologisk förundersökning av boplatsgropar i klapper på Öberget i Måttsund. Grävningen har gjorts med anledning av att BDX planerar en täkt på Öberget och då det finns fornlämningar inom exploateringsområdet har det varit nödvändigt att genomföra en arkeologisk undersökning på platsen.

Panoramabild över utsikten från Öberget i Måttsund © Norrbottens museum

Panoramabild över utsikten från Öberget i Måttsund © Norrbottens museum

Forntidens kylskåp eller skafferi?
En grop i klapper är en grop eller en fördjupning i ett klapperstensfält som är anlagd av människohand. Stenar har lyfts ur och lagts i en vall runt om gropen. Den här typen av fornlämning är svårtolkad, då det sällan har hittats fynd vid arkeologiska undersökningar av denna lämningstyp.

Boplatsgrop i klapper på Öberget i Måttsund © Norrbottens museum

Boplatsgrop i klapper på Öberget i Måttsund © Norrbottens museum

En teori är att groparna har använts som förrådsgömmor eller att de har använts vid förvaring av mat, som ett slags kylskåp eller skafferi. Groparna har troligtvis fodrats med exempelvis näver, så att maten inte skulle komma i kontakt med jord eller ramla ner mellan stenarna. Därefter har maten antagligen täckts med stenar, så att inte djur ska komma åt innehållet. Det har varit nödvändigt att lagra mat under förhistorien, då födotillgången säkerligen har varit ojämn under året. Maten har behövt konserveras, exempelvis genom rökning eller torkning och har sedan behövts förvaras någonstans.

Det är ju möjligt att groparna har använts till förvaring av utrustning också, kanske har fiskenät förvarats i groparna som troligtvis legat i närheten av det dåtida havet? Groparna ligger mellan 50-65 möh och kan tidigast ha anlagts för 5000-6000 år sedan, då området utgjorde en ö i den dåtida skärgården. Hit kanske dåtidens människor kom för att fiska och hade då behov av att förvara sin fiskeutrustning på platsen?

Fotografering på nytt sätt
Vid den arkeologiska undersökningen har vi tagit bort torven från groparna för att kunna se hur de ser ut i plan.

Arkeolog Olof Östlund avtorvar en av groparna i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Arkeolog Olof Östlund avtorvar en av groparna i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Sedan har vi fotograferat dessa i lod, genom att hissa upp kameran i luften med hjälp av ett enbent stativ som vi fått låna från Daryoush Tahmasebi, en av museets fotografer.

Arkeologerna Lars Backman och Frida Palmbo arbetar med lodfotografering av en boplatsgrop i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Arkeologerna Lars Backman och Frida Palmbo arbetar med lodfotografering av en boplatsgrop i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Därefter har vi fotat ett flertal överlappande bilder av groparna, som Daryoush sedan har hjälpt oss med att lägga samman till en stor bild. Det är första gången vi provar oss på att fota på detta sätt, och vi är mycket nöjda med resultatet! Bilderna kommer vi att koordinatsätta i vårt kartprogram, och på så vis har vi inte behövt rita groparna i plan.

Flera lodfotograferade bilder över boplatsgrop i klapper har lagts ihop till en heltäckande bild © Norrbottens museum

Flera lodfotograferade bilder över boplatsgrop i klapper har lagts ihop till en heltäckande bild © Norrbottens museum

Närmar vi oss lösningen på hur groparna har använts?
Med hjälp av grävmaskin har vi snittat 4 av groparna för att få fram en profil för att se hur groparna ser ut i genomskärning, hur djupa de är och om de har haft någon särskild konstruktion.

Arkeolog Lars Backman övervakar maskinschaktning av boplatsgrop i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Arkeolog Lars Backman övervakar maskinschaktning av boplatsgrop i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Profil av en av de undersökta groparna i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Profil av en av de undersökta groparna i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Vi har tyvärr inte hittat några fynd i groparna, men vi har tagit flera jordprover ur varje grop för att se om det kan ha runnit ner några fetter eller andra matrester i groparna. Proverna ska skickas på analys och vi hoppas verkligen att analyserna ska ge några ledtrådar till hur dessa gropar har använts! Vid tidigare undersökningar av gropar i klapper har det ofta varit ett grovkornigt material i botten på groparna, vilket gjort att det varit svårt att analysera jorden. För att exempelvis fetter ska avsätta sig i marken behövs ett mer finkornigt material som binder fetterna. Det blir spännande att få analyssvaren inför vårt rapportarbete som kommer ske i början på nästa år. Kanske kommer vi närmare lösningen på frågan om hur dessa gropar har använts?

Vid tangentbordet:
Frida Palmbo

I väntan på analyser – arbetet efter en arkeologisk utgrävning

En av årets första arkeologiska utgrävningar är nu avslutad! Under ett flertal veckor i maj och juni har flera av Norrbottens museums arkeologer arbetat med en arkeologisk förundersökning längs med väg 555, mellan Sikfors och Älvsbyn. Även om grävningsarbetet är avslutat så kvarstår en del arbete i form av rapportskrivning, men innan dess väntar vi med spänning på den information som kan fås ur de fynd och prover som vi skickat iväg på analys.

Den arkeologiska utgrävningen I maj påbörjades alltså arbetet med den arkeologiska utgrävningen som har berört 7 boplatser längs med väg 555. Som nämnts i ett tidigare blogginlägg så ska området exploateras med anledning av att Trafikverket ska förbättra vägen mellan Sikfors och Älvsbyn (https://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/2014/05/12/nu-ar-faltsasongen-igang/) . Då det ligger boplatser direkt invid vägen, så var det viktigt att se vilken information som fanns inom exploateringsområdet, så att vägåtgärderna kan ske utan att fornlämningarna skadas.

Vårt undersökningsområde visade sig vara något mindre än den ursprungliga planen, men vi har trots detta hittat en hel del. Arbetet inleddes med att vi har gått igenom den del av boplatserna som berörs av vägåtgärderna till fots och gjort en så kallad okulär besiktning. Med detta menas att vi har tittat efter skörbränd (eldpåverkad) sten och fynd i markytor som saknat markvegetation och i dikesslänter, för att se om material från boplatserna har rasat ut i diket.

Carina mäter in fynd av skörbränd sten, som markerats med spik och röda märkband © Norrbottens museum

Carina mäter in fynd av skörbränd sten, som markerats med spik och röda märkband © Norrbottens museum

Utifrån den okulära besiktningen har vi med hjälp av grävmaskin avtorvat större ytor längs med vägen, för att ta reda på hur stor boplatsernas utsträckning är samt om och vad det finns för typ av fynd på boplatserna. I vissa områden har vi avtorvat för hand, då det har varit smala undersökningsområden eller om vi bedömt områdena vara för känsliga för maskin. I Norrbotten har vi en väldigt liten marktillväxt som gör att fynd från stenålder i regel ligger direkt under mossan. Därför får vi snabbt en bra koll på boplatsers utbredning när vi schaktar med grävmaskin och får upp större sammanhängande ytor.

Vid utgrävningarna har vi hittat två eldstäder med skörbränd sten och mycket brända ben. Även en gropanläggning med brända ben har hittats. Utöver detta har vi hittat skörbränd sten, brända ben och fynd av avslag i kvarts och kvartsit. Åsa hittade dessutom ett nordbottniskt redskap i grönsten!

Nordbottniskt redskap i Olofs hand © Norrbottens museum

Nordbottniskt redskap i Olofs hand © Norrbottens museum

Nästa steg i fältarbetet innebar att vi har grävt för hand, med hjälp av skärslev, i områden där fynd påträffats. Dessutom har vi undersökt eldstäderna och gropanläggningen.

Carina, Åsa och Olof gräver © Norrbottens museum

Carina, Åsa och Olof gräver © Norrbottens museum

En av eldstäderna syns i form av en brunfärgning i profil © Norrbottens museum

En av eldstäderna syns i form av en brunfärgning i profil © Norrbottens museum

I spänd förväntan
Härdarna och gropanläggningen visade sig innehålla stora mängder brända ben, varav många ovanligt stora. Vi har sett några fiskkotor bland benmaterialet och vi misstänker att det finns en del sälben också. De brända benen har vi nu skickat till en osteolog, en benexpert, som ska titta på dem och förhoppningsvis kunna artbestämma dem och se vilka delar av djuren det handlar om.

Brända ben och skörbränd sten © Norrbottens museum

Brända ben och skörbränd sten © Norrbottens museum

Det blir spännande att se vad människorna på dessa boplatser har levt av – kommer det finnas landlevande djur i materialet? Har människorna jagat säl och fiskat när de varit på dessa platser eller är det en blandning av landlevande och vattenlevande djur? För omkring 4000-5000 år sedan så låg området vid Sikfors vid det forntida havet, vilket gjorde det möjligt för människorna att relativt enkelt kunna jaga säl. Ur en av härdarna har vi samlat in ett makrofossilprov som har skickats för analys. Det vore spännande om det finns fröer från växter eller eventuell odling – vilket skulle berätta mer om vad människorna har livnärt sig av. Självklart kommer vi även skicka material för C14-datering för att få veta när dessa boplatser har nyttjats. Mycket av vårt arbete kvarstår därmed – vi väntar på analyssvar för att slutligen kunna skriva vår rapport på arbetet och för att kunna tolka hur människorna har levt en gång i tiden i området mellan Sikfors och Älvsbyn. Som det ser ut så blir det även fortsatta grävningar längs med väg 555, så vi lär återkomma…

Vid tangentbordet denna soliga och varma sommardag:
Frida Palmbo