Boplatsgropar i klapper på Öberget – nya resultat inom arkeologin!

Norrbottens museum har gjort arkeologiska undersökningar av en boplats på Öberget i Måttsund under hösten 2014 och försommaren 2015. Boplatsen som består av 11 boplatsgropar i klapper hittades av arkeologen Lennart Klang i samband med en arkeologisk utredning 2012. Utredningen gjordes med anledning av att BDX ville anlägga en bergtäkt på Öberget. Åtta av groparna är klassade som fornlämningar, vilket gjorde att en arkeologisk undersökning var nödvändig för att tillvarata så mycket information som möjligt om fornlämningen innan exploateringen kunde ske. Totalt har sju av boplatsgroparna undersökts.

Läs mer om de grävningar som utfördes hösten 2014:
Arkeologisk undersökning av boplatsgropar i klapper på Öberget i Måttsund

Svårtolkad fornlämning
Boplatsgropar i klapper är en svårtolkad lämningstyp. Vad är då en boplatsgrop i klapper? Det är helt enkelt en grop som är anlagd av människor i ett klapperstensfält. Man har lyft upp stenar ur klapperstensfältet, lagt stenen runtomkring och bildat en grop. Klapperstensfält är genomsläppliga för väder och vind, vilket gör att förutsättningar till att hitta fynd och konstruktioner av organiskt material är allt annat än optimala. Det är helt enkelt väldigt dåliga bevarandeförhållanden i ett klapperstensfält åtminstone om det rör sig om organiskt material!

2015_4_10_Grop66_innan_avtorvn

En av de undersökta boplatsgroparna på Öberget © Norrbottens museum

Boplatsgropar i klapper har setts som en fornlämning med låg kunskapspotential och en vanlig inställning har varit att man inte kan få mer information än utöver eventuella konstruktionsdetaljer.

Boplatsgropar i klapper finns framförallt längs med Norrlandskusten, vilket visar att de förekommer i en kustnära miljö. Inom arkeologisk forskning har man därför föreslagit att de har att göra med säljakt och förvaring att göra. Den vanligaste tolkningen är att boplatsgropar i klapper är en slags förrådsgropar.

Försök med andra analyser än vad som tidigare gjorts
Tidigare arkeologiska undersökningar av boplatsgropar i klapper har i regel inte kunnat bidra med någon mer kunskap kring den här typen av fornlämning. Därför ville vi arkeologer på Norrbottens museum testa nya analysmetoder för att försöka få fram någon ny kunskap. Det rör sig inte om nya metoder i sig, men om metoder som inte använts vid undersökning av den här typen av fornlämning.

Vid de arkeologiska undersökningarna har vi grävt bort halva delen av groparna med hjälp av grävmaskin för att kunna se hur groparna ser ut i profil. Sedan har vi samlat in jordprover ur botten på groparna ur det finkornigare materialet som fanns under klapperstenarna. Jordproven har därefter bland annat har sänts för lipidanalys (fettsyraanalys) till Arkeologiska forskningslaboratoriet i Stockholm. Lipidanalyser har Norrbottens museum låtit utfört på arkeologiskt material som jordprover och keramik i 10 år, men det är första gången som den här typen av analyser har använts vid undersökningar av boplatsgropar i klapper. Till vår stora glädje så har dessa analyser faktiskt gett ett resultat!

2015_22_5_Arkslutund_MåttsundÖberget

Arkeolog Carina Bennerhag samlar in jordprov för analys ur en av de undersökta boplatsgroparna i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Säkra spår av björknäver och svaga spår av fetter från landlevande djur
Lipidanalyserna visar att 6 av 7 gropar innehåller säkra spår av ett ämne som heter betulin. Betulin finns endast i björknäver, björknäverharts eller virke med vidhängande björknäver. Vi har även samlat in referensprover från klapperstensfältet för att man i analysen ska kunna jämföra jordproverna från groparna med hur omgivningen ser ut. I referensproverna har inget spår av betulin hittats, vilket visar att detta därmed har att göra med boplatsgroparna i klapper. Detta talar för att groparna kan ha varit näverklädda, haft någon träkonstruktion av björk alternativt att det som har förvarats i groparna har varit inlindat i björknäver. Det finns även svaga och lite osäkra spår av rök och sot i några av groparna, vilket skulle kunna tyda på att det som förvarats i groparna har varit rökt, exempelvis rökt kött.

Dessutom finns det svaga spår av fetter från landlevande djur, vilket strider mot tidigare arkeologisk forskning där man ansett att den här typen av gropar har med säljakten att göra. I analysen finns det inga indikationer på att det rör sig om fetter från idisslare (exempelvis älg eller ren), vilket innebär att det kan röra sig om fetter från småvilt eller fågel. Nu har just fåglar visat sig vara lite speciella. Om sjöfåglar lever av marin föda från havet skulle de ge marina signaler. Även säl skulle ge marina signaler. Om sjöfåglar däremot lever av sötvattensfisk och vegetabilier från land och sötvattenssjöar så avger de landlevande signaler i den här analysen. Detta gör att analyssvaren inte är helt lätt att tolka, men vi för fram tanken att man skulle kunna ha vistats på Öberget i samband med fåglarnas höstflyttning söderut. Om fåglarna har vistats i inlandet och levt av sötvattenfisk och växter så skulle de ha kunnat samlas i stora fågelflockar ute vid kusten på sin färd söderut. När fåglarna samlas i stora antal blir de också lättare att fånga. Det finns beskrivet hur man har jagat sjöfågel med hjälp av nät i historiska källor. Nätet har spänts upp mellan två stolpar, där ena halvan av nätet befunnit sig ovanför vattenytan och den andra halvan under vattenytan. På så vis har man kunnat fånga både lågt flygande men även dykande sjöfåglar.

Öberget – en ö under 4600 år
Tyvärr lyckades inte våra dateringsförsök av boplatsgroparna på Öberget. Öberget är dessutom ett relativt brant berg som varit omflutet av vatten under en lång tid, ända från ca 3200 f.Kr. till 1400 e.Kr. Detta gör att det inte är så lätt att veta hur gamla groparna är. De ligger mellan ca 50-70 meter över havet och kan antingen ha anlagts vid ett och samma tillfälle alternativt vid olika tidpunkter i anslutning till vattenlinjen. Om groparna har anlagts samtidigt kan det tidigast ha skett omkring 2600 f.Kr. då havet stod ca 50 m över dagens havsnivå. Då var Öberget en liten ö, ca 0,5 x 0,5 km stor, belägen i den yttersta delen av skärgården  ca 13 km från fastlandet. Detta läge skulle kunna vara kopplat till vårvinterns säljakt som skett i rännan som uppstår mellan den landfasta isen och drivisen. Från den här tiden finns bland annat den närbelägna boplatsen på Näverberget där man vid arkeologiska undersökningar hittat ett stort benmaterial från framförallt säl och fisk men med inslag av småvilt och fågel. Utifrån att sälen verkar vara det dominerande jaktbytet under den här tiden känns det mindre troligt att boplatsgroparna i klapper har nyttjats i detta sammanhang utifrån resultatet av lipidanalysen.

2600 fKr

Öberget (röd cirkel på bilden) vid tiden omkring 2600 f.Kr. ©Lantmäteriet Medgivande i2014/00695.

På Öberget finns även två gravar som ligger ca 25-30 meter över havet. Om man antar att gravarna är anlagda en bit upp på bergssluttningen så att de har varit synliga från havet skulle de kunna vara från omkring 200 f.Kr. Om boplatsgroparna i klapper har något samband med gravarna så skulle även de kunna vara från denna period. Vid den här tiden utgörs Öberget av en ca 1,6 x 0,6 km stor ö i nära anslutning till fastlandet intill en större utskjutande halvö vid inloppet av en bred havsvik. Detta läge är relativt skyddat och bör ha gett goda möjligheter till fiske-, sjöfågel- och höstjakt på säl. Utifrån resultatet av lipidanalyserna och läget vid tiden omkring 200 f.Kr. så skulle det kunna vara möjligt att man har vistats ute vid kusten under höstarna för att jaga sjöfågel som vistats i inlandet. Undersökta boplatser från den här tiden visar också att säljakten nu har en underordnad betydelse och att istället fisket tillsammans med jakt på större landlevande däggdjur som ren och älg samt småvilt och fågeljakt på både skogs- och sjöfågel har haft en större betydelse.

200 f.Kr.

Öberget (röd cirkel på bilden) vid tiden omkring 200 f.Kr. ©Lantmäteriet Medgivande i2014/00695.

Nya pusselbitar
Även om vi inte har fått svar på alla våra frågor om hur och till vad boplatsgropar har använts och hur gamla de är så har vi i alla fall fått några till pusselbitar till bilden av vår förhistoria. Våra resultat visar att den här fornlämningstypen har mycket kvar att berätta än vad man tidigare har trott. Fortsatta analyser och försök till dateringar är nödvändiga och vi får hoppas på att vi i framtiden kan få veta ännu mer om denna gåtfulla fornlämning!

Vid tangentbordet:
Frida Palmbo

 

Arkeologisk undersökning av boplatsgropar i klapper på Öberget i Måttsund

Norrbottens museums arkeologer har i veckan avslutat en arkeologisk förundersökning av boplatsgropar i klapper på Öberget i Måttsund. Grävningen har gjorts med anledning av att BDX planerar en täkt på Öberget och då det finns fornlämningar inom exploateringsområdet har det varit nödvändigt att genomföra en arkeologisk undersökning på platsen.

Panoramabild över utsikten från Öberget i Måttsund © Norrbottens museum

Panoramabild över utsikten från Öberget i Måttsund © Norrbottens museum

Forntidens kylskåp eller skafferi?
En grop i klapper är en grop eller en fördjupning i ett klapperstensfält som är anlagd av människohand. Stenar har lyfts ur och lagts i en vall runt om gropen. Den här typen av fornlämning är svårtolkad, då det sällan har hittats fynd vid arkeologiska undersökningar av denna lämningstyp.

Boplatsgrop i klapper på Öberget i Måttsund © Norrbottens museum

Boplatsgrop i klapper på Öberget i Måttsund © Norrbottens museum

En teori är att groparna har använts som förrådsgömmor eller att de har använts vid förvaring av mat, som ett slags kylskåp eller skafferi. Groparna har troligtvis fodrats med exempelvis näver, så att maten inte skulle komma i kontakt med jord eller ramla ner mellan stenarna. Därefter har maten antagligen täckts med stenar, så att inte djur ska komma åt innehållet. Det har varit nödvändigt att lagra mat under förhistorien, då födotillgången säkerligen har varit ojämn under året. Maten har behövt konserveras, exempelvis genom rökning eller torkning och har sedan behövts förvaras någonstans.

Det är ju möjligt att groparna har använts till förvaring av utrustning också, kanske har fiskenät förvarats i groparna som troligtvis legat i närheten av det dåtida havet? Groparna ligger mellan 50-65 möh och kan tidigast ha anlagts för 5000-6000 år sedan, då området utgjorde en ö i den dåtida skärgården. Hit kanske dåtidens människor kom för att fiska och hade då behov av att förvara sin fiskeutrustning på platsen?

Fotografering på nytt sätt
Vid den arkeologiska undersökningen har vi tagit bort torven från groparna för att kunna se hur de ser ut i plan.

Arkeolog Olof Östlund avtorvar en av groparna i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Arkeolog Olof Östlund avtorvar en av groparna i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Sedan har vi fotograferat dessa i lod, genom att hissa upp kameran i luften med hjälp av ett enbent stativ som vi fått låna från Daryoush Tahmasebi, en av museets fotografer.

Arkeologerna Lars Backman och Frida Palmbo arbetar med lodfotografering av en boplatsgrop i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Arkeologerna Lars Backman och Frida Palmbo arbetar med lodfotografering av en boplatsgrop i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Därefter har vi fotat ett flertal överlappande bilder av groparna, som Daryoush sedan har hjälpt oss med att lägga samman till en stor bild. Det är första gången vi provar oss på att fota på detta sätt, och vi är mycket nöjda med resultatet! Bilderna kommer vi att koordinatsätta i vårt kartprogram, och på så vis har vi inte behövt rita groparna i plan.

Flera lodfotograferade bilder över boplatsgrop i klapper har lagts ihop till en heltäckande bild © Norrbottens museum

Flera lodfotograferade bilder över boplatsgrop i klapper har lagts ihop till en heltäckande bild © Norrbottens museum

Närmar vi oss lösningen på hur groparna har använts?
Med hjälp av grävmaskin har vi snittat 4 av groparna för att få fram en profil för att se hur groparna ser ut i genomskärning, hur djupa de är och om de har haft någon särskild konstruktion.

Arkeolog Lars Backman övervakar maskinschaktning av boplatsgrop i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Arkeolog Lars Backman övervakar maskinschaktning av boplatsgrop i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Profil av en av de undersökta groparna i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Profil av en av de undersökta groparna i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Vi har tyvärr inte hittat några fynd i groparna, men vi har tagit flera jordprover ur varje grop för att se om det kan ha runnit ner några fetter eller andra matrester i groparna. Proverna ska skickas på analys och vi hoppas verkligen att analyserna ska ge några ledtrådar till hur dessa gropar har använts! Vid tidigare undersökningar av gropar i klapper har det ofta varit ett grovkornigt material i botten på groparna, vilket gjort att det varit svårt att analysera jorden. För att exempelvis fetter ska avsätta sig i marken behövs ett mer finkornigt material som binder fetterna. Det blir spännande att få analyssvaren inför vårt rapportarbete som kommer ske i början på nästa år. Kanske kommer vi närmare lösningen på frågan om hur dessa gropar har använts?

Vid tangentbordet:
Frida Palmbo