Lillberget – en 6000 år gammal boplats

För 18 år sedan började jag min arkeologi-bana här på Norrbottens museum. Jag var då nyutexaminerad student och mitt första uppdrag var att delta vid en undersökning av en boplats på Lillberget utanför Överkalix. Jag hade ingen större koll på var Överkalix låg och heller ingen aning om vad det egentligen var vi skulle gräva. Jag var bara så otroligt glad att jag hade fått jobb! Boplatsen skulle visa sig innehålla flera fantastiska fynd, unika för vårt land. Dagens blogginlägg tillägnas därför Lillberget och de lokala ortsbor som hjälpte till vid utgrävningarna.

På Lillberget utanför Överkalix i Norrbotten finns Sveriges hitintills enda kända kamkeramiska boplats. Här finns rester efter 8-10 nedgrävda stenåldershyddor samt två gravanläggningar. Under åren 1994-1996 utförde Norrbottens museum arkeologiska undersökningar i området. Vid undersökningarna framkom ett omfattande fyndmaterial, som vittnar om att människorna hade långväga kontakter österut.

Utgrävningsområdet på Lillberget. Foto: Staffan Nygren @ Norrbottens museum

Lillbergetboplatsen dateras till ungefär 3600-3900 f. Kr. Boplatsen var då belägen på en ö eller halvö i den inre delen av en djup havsvik intill Ängesåns och Kalixälvens dåtida utlopp. Läget var mycket gynnsamt för fiske och säljakt. De benrester som påträffats på boplatsen visar att födan främst bestod av säl, fisk och sjöfågel.

Ett helt finger från en sällabb. Påträffades i en eldstad i en av hyddorna. Foto: Staffan Nygren @ Norrbottens museum

Den största fyndgruppen på Lillberget är keramiken, som omfattar skärvor från krukor i storlekar från små tummade miniatyrkärl till krukor som rymmer upp till45 liter. Keramiken har dekorerats med kamstämplar och gropintryck i yttäckande mönster. Vissa av skärvorna visar också spår efter bemålning i olika jordfärger. Keramikens dekor har fått ge namn åt en hel kultur; den kamkeramiska kulturen, som har en mycket stor utbredning norrut och österut i framförallt Finland, Baltikum och Ryssland.

Krukskärvor med tydliga kam- och gropstämplar. Foto: Staffan Nygren @ Norrbottens museum

Miniatyrkärl av lera. I fördjupningen ryms en tumme. Foto: Staffan Nygren @ Norrbottens museum

De föremål som påträffats på Lillberget har stora likheter med både den kamkeramiska kulturens boplatser, men också med övriga norrländska kustboplatser från samma tid. Kvarts är det vanligaste boplatsmaterialet i norra Fennoskandien och det gäller även Lillberget.

Avslag i kvarts. Avslagen är restprodukter efter redskapstillverkning. Foto: @ Norrbottens museum

Flinta som också påträffades på Lillberget utgör ett något ovanligare material. Den finns inte naturlig i Norrbotten utan är hitfraktad på ett eller annat sätt. På Lillberget har både karbonsk flinta (troligen rysk) och kritaflinta (som kan ha ett sydskandinaviskt ursprung) påträffats. Föremålen består mestadels av skrapor och knivar i olika former, men även mandelformade pilspetsar, som är väldigt typiska för den kamkeramiska kulturen, har påträffats.

Skrapor och knivar tillverkade i flinta. Foto: Staffan Nygren @ Norrbottens museum

På  boplatsen finns också ett flertal bärnstensföremål. De består av fragmentariska och hela pärlor, men också av två hängen.

Droppformat bärnstenshänge. Foto: Staffan Nygren @ Norrbottens museum

På Lillbergetboplatsen påträffades även bränd lera som har ett annat ursprung än keramik. Lerfragmenten utgörs av både hela och delar av figuriner. Den mest tydliga figurinen består av en liten säl som påträffades i samband med en gravanläggning inom boplatsområdet. Den är 6-7 cmlång med ögon som är markerade med små intryck. Under den något uppböjda nosen finns också ett nagelintryck.

Graven som påträffades inom boplatsområdet är den första undersökta graven från kamkeramisk kultur i Sverige. I anläggningen kunde skelettrester efter människa konstateras. Den döda hade placerats ovanpå en bädd av fin grå sand samt ett tjockt lager av rödockrafärgad sand. Skelettet framträdde som en ljusgul färgning, bestående av en fet massa med bitvis synbar benstruktur. Den döda har placerats i halvliggande hockerställning på höger sida, med något uppdragna knän och överkroppen vriden på mage med högerarmen bakom ryggen. Ansiktet var troligen vänt mot öster och havet. I gravgropens fotände fanns tre stora stenblock samlade och på skelettets fot- och underbensdel var en större flat skiffersten placerad.

Det skisserade skelettet är ett förslag på hur kroppen var placerad. Foto: Staffan Nygren @ Norrbottens museum

Gravgåvorna bestod av 5-6 krukor, som kanske innehållit någon form av offer eller mat åt den döda. De var placerade både ovanpå, under och bredvid kroppen. De övriga gravgåvorna bestod av en bärnstenspärla som placerats vid huvudet och ett krumknivformat bärnstenshänge i fotänden av graven.

Bärnstensföremålen som påträffades i graven. Foto: Staffan Nygren @ Norrbottens museum

Runt gravgropen, i gravområdet, påträffades också den lilla sälidolen gjord av lera och även en sten med ett inristat nätmönster. Dessa föremål kan tolkas som tillhörande gravgåvorna eller ännu troligare, som en del av själva gravriten.

Stenen som har ristats med ett diskret nätmönster har också använts som knacksten. Den hittades söder om gravläggningen. Foto: Staffan Nygren @ Norrbottens museum