På Hägnan strävar vi efter att på ett roligt och pedagogiskt sätt skildra livet på den norrbottniska landsbygden från slutet av 1700-talet till 1940-talet. Precis som livet förr tillbaka så är arbetet cykliskt. Påsken kom och gick med stormsteg och efter några intensiva dagar med bland annat brödbakning, pyssel och en färgsprakande påskkärringsparad så blickar vi nu framåt mot resten av våren och den kommande sommarsäsongen. Det är mycket som ska förberedas; gårdar och interiörer ska städas och ställas i ordning, föremål vårdas och placeras ut, kläder tvättas och hagarna göras redo för djuren. Arbetet med förberedelserna är både spännande och lärorikt. Att på nära håll få se hantverksskickligheten, uppfinningsrikedomen och mångfalden bland alla föremål är en förmån. Minst lika spännande är det även att försöka förstå hur tidigare generationer har tänkt. Ett arbete som ibland inte är helt lätt och kräver lite detektivarbete.
Dokumentationen av föremålen är viktig för att vi bättre ska kunna förstå människors liv och arbete i äldre tider. Även om friluftsmuseets samling är en rekvisitasamling (som kan användas i verksamheten) så består den till största delen av kulturhistoriska originalföremål med stora kunskapsvärden som vi värnar mycket om. Som kunskapsinstitution och förvaltare av kulturarvet arbetar vi för att vara en plats där besökare ges möjlighet att komma nära historien, vi vill med andra ord vara ett levande ”förr i tiden”. En plats där historien kan upplevas med alla sinnen.
Hägnan är en plats för både materiell och immateriell kulturhistoria, för handens kunskap, för berättande, musik, högtider och traditioner. Möten med människor från världens alla håll och kanter engagerar samtidigt som dagens aktuella frågor sätts i ett historiskt perspektiv. Under vintern har vi exempelvis haft besök av närmare tre tusen fransmän som har vandrat runt i snön mellan gårdarna och besökt Storgården. Det har lett till samtal som har gett upphov till både skratt, igenkänning och nya upptäckter. Det är dock bara en del av den pedagogiska verksamheten. Det är också viktigt för oss att vara en resurs för skolan. Med det i åtanke lanserade vi under våren ett nytt skolprogram ”1920 – Om barns rätt förr och nu”. Som rubriken vittnar om ligger fokus på 1920-talet och barns rättigheter förr och nu. Eleverna får prova på hur det kunde vara att gå i skolan för hundra år sedan och reflektera över skillnaden mellan barns livsvillkor förr och idag. Vi pratar om Barnkonventionen, vad den är för något och vilka artiklar som inte följdes under en vanlig skoldag för hundra år sedan. Med Barnkonventionens rättigheter som konkreta byggklossar får eleverna sedan välja vilka rättigheter de vill ska gälla för framtidens barn. Målgruppen för programmet är klass 1–3 men vi hoppas kunna utveckla innehållet så att det på sikt även passar för en lite äldre målgrupp.
Röster från deltagande elever och lärare:
Vad minns du mest från besöket på Hägnan?
”Hur det var i skolan förr i tiden, det var jobbigt.” (Elev)
”Minns griffeltavlorna och att man suddade med hartassar, det var lite läskigt.” (Elev)
Vad tror du att du lärde dig av besöket?
”Idag är det förbjudet att slå barn men förr fick man det.” (Elev)
Vilket lärande anser du som lärare att dina elever fått med sig av att delta i skolprogrammet?
”Praktisk erfarenhet kring hur det var att leva för hundra år sedan. Konkret arbete som de minns och kan berätta mycket om i efterhand!” (Lärare).
Under årens lopp är det många som har vandrat över tunet, besökt våra fina byggnader och deltagit i olika aktiviteter och evenemang. En del kommer tillbaka om och om igen och ibland tar de barnen eller barnbarnen med sig, för att de ska få uppleva samma saker som de själva fick när de var små. Hägnan har på så vis blivit en samlingsplats för folk i alla åldrar och tillsammans bidrar vi till att levandegöra historien. Vi hoppas därför att även du vill känna historiens vingslag och besöker oss på Friluftsmuseet Hägnan i sommar!
Varma hälsningar från personalen på Hägnan i Gammelstad
