Fortsatt granskning av Nordarkeologilämningar

Gott Nytt År önskas er alla läsare av Norrbottens museums Kulturmiljöblogg! Vi hälsar er varmt välkomna till ännu ett år där ni kommer att få fortsatta uppdateringar av de projekt Norrbottens museum arbetar med under året. Ni kommer även att få ta del av ett flertal gästbloggare som är verksamma i eller kring Norrbotten på ett eller annat sätt. Vi önskar er många läsvärda stunder under året!

Årets första blogginlägg blir en tillbakablick på resultatet av två fältveckor i Arvidsjaurs kommun som några av oss arkeologer vid Norrbottens museum genomförde under hösten 2021. Vi har fortsatt att granska lämningar som påträffades inom projektet Nordarkeologi mellan åren 1969-1983. Nordarkeologi var ett större arkeologiskt inventeringsprojekt som ägde rum i Norrbotten och Västerbotten, som startade med anledning av att boplatsmaterial eroderade fram på stränderna efter sjöregleringarna av de stora vattendragen.

Tyvärr har många av de fornlämningar som registrerades inom Nordarkeologi en mycket osäker position i Kulturmiljöregistret/Fornsök, vilket i sin tur leder till problem för skogsbruket. Lämningarna är svåra att återfinna och riskerar att ta skada av planerade skogsbruksåtgärder. Med anledning av detta startade Norrbottens museum år 2020 ett projekt vars syfte är att granska lämningar som påträffades vid Nordarkeologiinventeringarna och säkerställa deras positioner, så att de kan skyddas vid kommande avverkningar och markberedningar. Vårt mål är att dessa lämningar ska kunna bevaras för framtiden, utan skador. Detta är ett projekt som finansierats dels genom Länsstyrelsens kulturmiljövårdsanslag och dels genom en egeninsats av Norrbottens museum. För mer om 2020 års insats och om projektet Nordarkeologi, läs gärna tidigare blogginlägg:

Granskning av Nordarkeologi

Precis som under 2020 erhölls ett underlag från några av skogsbolagen i Arvidsjaur över kommande skogsbruksåtgärder. Utifrån dessa underlag har Nordarkeologilämningar valts ut för granskning i fält, för att vi ska kunna ligga steget före och återfinna lämningarna innan skogsbolagen utför sina arbeten. Under två veckor arbetade undertecknad med granskningen tillsammans med arkeologerna Hanna Larsson, Ida Lundberg, Sebastian Lundkvist, Mica Vesterlund, Åsa Lindgren samt arkeologpraktikanten Dorthe Boysen Pedersen från Aarhus universitet i Danmark. Då det tyvärr inte längre bedrivs någon fornminnesinventering i länet blir granskningen av Nordarkeologi dessutom ett sätt för nya arkeologer att lära sig att inventera och få se många olika typer av lämningar.

Under 2021 berördes 66 lämningar av granskningen, varav 30 lämningar var registrerad sedan tidigare och 36 lämningar har nyregistrerats. Precis som förra året var alla NA-lämningar inte ens införda i Kulturmiljöregistret – och hur ska de då kunna skyddas av det pågående skogsbruket? Dessutom är en del lämningar helt fel inprickade och kan ligga mer än 1 km fel. Vid Nordarkeologiinventeringarna användes generalstabskartor i skala 1:100 000 – idag använder vi som regel ortofoton i skala 1:20 000, 1:10 000 eller 1:5000 beroende på hur stort område vi ska inventera inom. Dessutom angavs lämningarna i Nordarkeologi på ett sätt som inte används av arkeologer idag, exempelvis: 8 mm S om fm i Järfmyrberget och 10 mm ÖSÖ om n i Stenbacken. Det är därmed kanske inte så konstigt att en del lämningar är svåra att återfinna idag…

De lämningar som har granskats under 2021 utgörs framförallt av härdar, husgrunder och skogsbrukslämningar, men bland registreringarna finns även visten, boplatser, brytningsytor, färdvägar, en kåta och ett gruvhål. Nedan följer ett bilder på ett urval av dessa lämningar:

Arkeologerna Sebastian Lundkvist och Frida Palmbo dokumenterar en kavelbro som går rakt över den långsmala myren väster om Svanaviken, Arvidsjaurs kommun. På Generalstabskartan från år 1859-78 finns en stig markerad mellan Granudden mot bland annat Långträsk. Kavelbron på bilden är sannolikt en del av denna färdväg. Fotograf: Dorthe Boysen Pedersen © Norrbottens museum. Acc nr: 2021:27:006.
Arkeologerna Frida Palmbo och Hanna Larsson dokumenterar en härd i förgrunden i närheten av Stenbacken, Arvidsjaurs kommun. I bakgrunden dokumenterar arkeologerna Sebastian Lundkvist och Mica Vesterlund en tjärdal. I bild är också Roger Lundkvist, en arkeologikunnig tipsare och pensionär som följde med ut i fält några av dagarna. Fotograf: Dorthe Boysen Pedersen @ Norrbottens museum. Acc nr: 2021:27:008.
Acc nr: Nbm 2021_27_011 Topografiska uppgifter: Habborstjärnen, Stenbacken, Arvidsjaur socken och Husgrund efter boningshus med källargrop i närheten av Stenbacken, Arvidsjaurs kommun. Arkeologerna Frida Palmbo och Dorthe Boysen Pedersen i mitten av bilden. I bakgrunden skymtar arkeologerna Hanna Larsson (till vänster) och Sebastian Lundkvist (till höger). Fotograf: Mica Vesterlund © Norrbottens museum. Acc nr: 2021:27:11.
Härd inom ett viste i närheten av Stenbacken, Arvidsjaurs kommun. Sonden på bilden står mitt i en härd som är helt överväxt av mossa. I bakgrunden skymtar en myr. Härdar är ofta lokaliserade i denna typ av lägen i landskapet. Fotograf: Mica Vesterlund © Norrbottens museum. Acc nr: 2021:27:021.
Från härden på bilden ovan framkom härdfyllning (mörkbrun fet jord) och brända ben vid sondning. Jordsonden är arkeologens bästa vän när det gäller att identifiera lämningar och är mycket användbar när härdar är helt överväxta. Utan jordsonden skulle det i många fall vara svårt att urskilja en härd från en naturlig stenansamling. Fotograf: Mica Vesterlund © Norrbottens museum. Acc nr: 2021:27:020.
Arkeolog Sebastian Lundkvist registrerar sin första härd! Fotograf: Mica Vesterlund © Norrbottens museum. Acc nr: 2021:27:034.
I klungan av träd skymtar några varselklädda arkeologer som registrerar en tjärdal i närheten av Stenbacken, Arvidsjaurs kommun. I detta område har skogsbolaget redan avverkat, men lämnat en dunge med träd mitt på lämningen. Detta är tyvärr inte optimalt, för vid en kraftig storm kan träden falla omkull och riva sönder lämningen. Här hade det varit bättre att fälla träden.
Hanna Larsson © Norrbottens museum. Acc nr: 2021:27:36.
En regnig dag vid Kakutjärnen, Arvidsjaurs kommun. Runt tjärnen registrerades ett flertal härdar. Sonden i mitten av bilden står mitt i en härd. I bakgrunden är arkeologerna Sebastian Lundkvist, Mica Vesterlund, Hanna Larsson och Dorthe Boysen Pedersen. Fotograf: Frida Palmbo © Norrbottens museum. Acc nr: 2021:27:51.
Rester av kåta vid Sjuludden, Västra Kikkejaure i Arvidsjaurs kommun. I mitten av kåtan är en härd. Arkeologerna Hanna Larsson och Frida Palmbo registrerar lämningen. Fotograf: Dorthe Boysen Pedersen © Norrbottens museum. Acc nr: 2021:27:80.
Fyndplats för skörbrända stenar ute på Sjuludden, Västra Kikkejaure i Arvidsjaurs kommun. Sonden är placerad vid samlingen med skörbränd sten. Till vänster i bild och bakom sonden skymtar recenta härdar. Vid Nordarkeologiinventering 1970 påträffades och samlades även in avslag av ljus kvartsit från platsen. I bakgrunden är Västra Kikkejaure/del av Byskeälven. Fotograf: Frida Palmbo © Norrbottens museum. Acc nr: 2021:27:110.
Översikt husgrund efter ladugård inom lägenhetsbebyggelsen Norrås (kronotorp) i närheten av Ravenjaur, Arvidsjaurs kommun. Arkeologerna Frida Palmbo och Hanna Larsson registrerar husgrunden. Fotograf: Dorthe Boysen Pedersen © Norrbottens museum. Acc nr: 2021:27:100.
Ristningar på torrfura, L2021:6161, inom Hedvallens naturreservat, Arvidsjaurs kommun. På högra delen är tecknen O J och årtalet 1974 inristat. På vänstra delen är tecknen R E inristat. Fotograf: Dorthe Boysen Pedersen © Norrbottens museum. Acc nr: 2021:27:96.

Norrbottens museum har ansökt om medel från Länsstyrelsens kulturmiljövårdsanslag för att få fortsätta granskningen av Nordarkeologi under 2022. Nu väntar vi på besked om vi får finansiering i år eller ej. Vi räknar också med att detta är ett projekt som kommer att pågå under många år, då det finns tusentals med Nordarkeologiregistreringar…

Vid tangentbordet:

Frida Palmbo, arkeolog

Läs mer om Nordarkeologi:
Nordarkeologi återbesöks

Nordarkeologi

Nordarkeologi del 1 – Stenartefakter

Selholmen – en arkeologisk sensation?

Granskning av Nordarkeologi

1969 drog ett större inventeringsprojekt igång i Norrbotten och Västerbotten, under ledning av Hans Christiansson i Stockholm/Uppsala och Herbert Wigenstam i Arvidsjaur. Projektet kallades för Nordarkeologi (NA) och omfattade i Norrbotten framförallt Arvidsjaurs kommun, men även Arjeplog och Älvsbyns kommuner. NA startade då Wigenstam upptäckte att boplatsmaterial eroderade fram på stränderna efter dämningen av Storavan, som ett led i vattenkraftsutbyggnaden av Skellefte älv. Därför blev de älvar som berörts av vattenkraftregleringarna ett särskilt fokus inom NA.

Nordarkeologi pågick ända fram till 1983. Framförallt genomfördes arkeologiska inventeringar, men även en del arkeologiska undersökningar skedde. Vid inventeringarna samlades i princip allt fyndmaterial in som påträffades på boplatserna, vilket bidrar till att det idag tyvärr inte är helt enkelt att återfinna fornlämningarna. I flera fall återbesöktes också lämningar som registrerats vid sjöregleringsundersökningarna. Många av boplatserna återbesöktes vid flera återkommande tillfällen, och nytt material samlades in varje gång.

Utöver de arkeologiska fynden som samlades in inom projektet finns exempelvis fältkartor, handritade kartor, fotografier och skisser av fynd. Norrbottens museum arbetar för närvarande med att ordna upp det arkeologiska fyndmaterialet, så att det ska finnas tillgängligt för allmänhet och forskning.

Tuschteckning av skrapor i kvartsit, funna vid Gödningsudden, Storavan. Teckning av Sixten Wigenstam.
Tuschteckning av asbestkeramik funnen vid Sandudden, Storavan. Teckning av Sixten Wigenstam.
Handritad karta över ett antal NA-lokaler vid Storavan.

Många av de fornlämningar som registrerades inom Nordarkeologi har idag en mycket osäker position i Kulturmiljöregistret/Fornsök. Detta innebär i sin tur ett stort problem för skogsbruket, då lämningarna är svåra att återfinna och därmed riskerar att skadas av det pågående skogsbruket. De som känner mig, vet att jag talar mig varm för fortsatt fornminnesinventering och revideringsinventering, för hur ska vi kunna skydda våra fornlämningar utan att känna till deras förekomst? På samma sätt är det svårt att skydda lämningar vi inte känner till var de finns, som i fallet med många NA-lämningar. Därför vill Norrbottens museum granska dessa lämningar i fält, som ett led i att skydda dem i det pågående skogsbruket. Med bidrag från Länsstyrelsens Kulturmiljövårdsanslag inleddes därför förra året ett arbete med att granska NA-lämningarna i fält, med start i Arvidsjaurs kommun. Ett underlag har erhållits av några av skogsbolagen över kommande skogsbruksåtgärder, så att vi kan ligga steget före och återfinna lämningarna innan skogsbolagen utför sina arbeten. Under två veckor förra året var undertecknad tillsammans med Mica Vesterlund, Ida Mattsson och Lars Backman i trakterna kring Arvidsjaur och Glommersträsk och granskade ett antal NA-lämningar. Till hösten fortsätter vårt arbete, som även i år får finansiering av Länsstyrelsens Kulturmiljövårdsanslag. Vi räknar med att det är ett arbete som kommer att pågå flera år då det finns tusentals NA-registreringar…

Utsnitt från Kulturmiljöregistret/Fornsök. Röda punkter motsvarar fornlämningar och blåa punkter kulturlämningar. De grå punkterna motsvarar lämningar som idag saknar antikvarisk status, vilket i många fall beror på att lämningarnas position är osäker. I detta fall motsvarar de flesta av dessa grå markeringar NA-nummer.

Vid förra årets förarbete konstaterades att alla NA-lämningar inte ens är införda i Kulturmiljöregistret/Fornsök. Dessutom konstaterades att en del av NA-lämningarna har fått helt fel position i Kulturmiljöregistret/Fornsök jämfört med inprickningarna på papperskartorna från NA-inventeringen. I en del fall skiljer sig punktens position med mer än 1 km! Vid studier av beskrivningarna av de lokaler som registrerades vid NA-inventeringen är dessutom lägesangivelsen i stil med: ca 1 mm N om e i Genberget och 2 mm Ö om övre svängen i bokstaven G i Genberget, med en hänvisning till en generalstabskarta i skala 1:100 000. Inte helt underligt att positionerna på NA-lämningarna är lite si och så…

Förra året återbesökte vi 52 sedan tidigare registrerade lämningar och 22 nya lämningar kom att registreras. Av de nya registreringarna har 8 lämningar tidigare ingått i större ytor av boplatsregistreringar av både områden med härdar och ytor med boplatslämningar. Vid kvalitetsgranskningen har därför dessa områden registrerats separat, utifrån Riksantikvarieämbetets riktlinjer för hur lämningar och områden ska registreras. I samband med kvalitetssäkringen har beskrivningar på lämningarna förts in i Kulturmiljöregistret och lämningarnas positioner har justerats. Alla lämningar kunde däremot inte återfinnas, vilket gör att de får utgå ur Kulturmiljöregistret/Fornsök, och i vissa fall har helt nya lämningar registrerats. Nedan följer bilder på ett antal av de lämningar som granskades under 2020:

Barktäkt som påträffades på väg från ett område med NA-lämningar. Arkeolog Ida Mattsson och hunden Aaro i bild. Foto: Frida Palmbo, Norrbottens museum
En stor tjärdal inom ett område med skogsbrukslämningar. Detta område dokumenterades inom NA-projektet, men har tidigare inte registrerats in i Kulturmiljöregistret/Fornsök. Enligt tradition bodde dalbrännaren ”Pit-Jonk” i en jordkula på platsen i samband med tjärdalsbränning. Arkeolog Ida Mattsson och hunden Aaro står i tjärdalen. Foto: Frida Palmbo, Norrbottens museum
I närheten av Grytforsdammen passerade vi ett område med denna fågelfångstanläggning, en s.k. norsk kråkfälla. Foto: Ida Mattson, Norrbottens museum.
En av många härdar som granskades. Sonden står i mitten av härden och hunden Aaro ligger intill och vilar tassen på härden. Foto: Frida Palmbo, Norrbottens museum.
En härd vid Ljusvattnet, nära länsgränsen mellan Norrbotten och Västerbotten. Sonden står mitt i härden. Arkeolog Ida Mattsson i bakgrunden. Foto: Frida Palmbo, Norrbottens museum.
Husgrund på norra sidan om Svärdälven, Arvidsjaur. Arkeolog Mica Vesterlund och hunden Girjat i bild. Foto: Lars Backman, Norrbottens museum.
Flottningslämning/strandskoning i Svärdälven, Arvidsjaur. Foto: Lars Backman, Norrbottens museum.
Härd inom ett viste, enbart synlig som en förhöjning i mossan. Foto: Lars Backman, Norrbottens museum.
Tallar med inslagna mjölkningspinnar, som kan ha fungerat som upphängning för mjölkkärl, samt inristade initialer inom ett viste. Foto: Lars Backman, Norrbottens museum.
Husgrund/rester efter timring inom ett område med skogsbrukslämningar, L2020:8226. Foto: Lars Backman, Norrbottens museum.

Nu återstår att se hur det går med årets NA-granskning – så vi har all anledning att återkomma till Nordarkeologi här på Kulturmiljöbloggen i framtiden!

Vid tangentbordet:
Frida Palmbo, arkeolog

Läs mer om Nordarkeologi:

Nordarkeologi del 1 – Stenartefakter

Nordarkeologi återbesöks

Nordarkeologi

Selholmen – en arkeologisk sensation?