Vad skulle en byakista från i dag kunna innehålla?

Året börjar lida mot sitt slut och därför vill jag i detta blogginlägg blicka framåt och berätta om ett spännande projekt som Norrbottens museum kommer att genomföra efter årsskiftet. Projektet går under namnet ”Byakistan” och är ett dokumentations- och insamlingsprojekt där elever får möjlighet att utforska och fördjupa sig i sitt närområde. Syftet med projektet är att verka för ökad kännedom om byakistor och ökat intresse för lokalhistoria, samt ta tillvara barns och ungas perspektiv och stärka deras representation i Norrbottens museums arkiv och samlingar.

Byakistans roll

Historiskt sett har byakistor innehållit handlingar som har berört gemensamma angelägenheter i byn, såsom överenskommelser om tid för sådd och skörd samt bestämmelser kring skogar och fiskevatten. Dessa handlingar hade (och kan fortfarande ha) ett stort ekonomiskt värde som bevis för byns äganderätt till skog, mark och vatten. Byastämmor var vanligt i de flesta byar och byastämmoprotokoll tillhör de handlingar som är unika för byakistan. Kallelse till byastämman skickades med en budkavle i trä som i bestämd turordning färdades från gård till gård. Många kistor innehåller dokument från 1600-talet fram till 1900-talets första hälft och berättar således om levnadssätt som format människor, djur och landskap över tid. Byakistorna har på så sätt ett oskattbart historiskt värde.

Byakistorna förvarades ofta av byns ålderman och var låst (ibland med mer än ett lås). Denna byakista innehåller handlingar från Björsbyn. Fotograf: okänd, bild ur Norrbottens museums bildarkiv.
Byordning från Björsbyn som man tror är från år 1751. (Notera att samma handling syns i kistan i bilden ovan.) Handlingen finns på Arkivcentrum Norrbotten.

Projektets utformning

Under våren kommer elever från Töreskolan att få skapa en egen byakista med material som vittnar om byn de bor i. De kommer att ta emot en kista som kommer att innehålla information om byakistor och vilken funktion de har haft samt kopior av historiska källor såsom kartor, köpebrev och protokoll. De kommer även att få utrustning, mallar och instruktioner som är utformade utifrån metoder som används på museer. Här får de exempelvis veta hur en intervju kan förberedas, vad som är viktigt att tänka på vid fotografering och varför sådant som plastfickor, gem, tejp och gummiband ska undvikas vid arkivering.

Eleverna arbetar under lektionstid med uppgifter kopplade till tematiken ”budkavle”, ”karta”, ”byggnad”, ”föremål” och ”person”. Uppgifterna fungerar främst som exempel och är avsedda att locka fram deras skaparanda. De får själva välja ut vad de vill fokusera på samt hur de vill gå tillväga. Det finns alltså inga krav på hur många uppgifter som ska göras eller exakt på vilket sätt de ska genomföras. Beroende på vad eleverna väljer att fokusera på kan även vissa metoder passa olika bra, och olika metoder kan även komplettera varandra. Kanske vill de anordna en byaträff för att diskutera en fråga tillsammans med övriga som bor i byn, utforma en karta med platser som inte har märkts ut på någon av de officiella kartorna, göra en byggnadsinventering och intervjua en person med koppling till den eller välja ut och berätta om ett föremål som de vill se på museet i framtiden?

I slutet av skolterminen får eleverna överlämna materialet till Norrbottens museum. Detta görs i samband med ett studiebesök på Arkivcentrum då eleverna får en inblick i arkivets verksamhet och se var materialet kommer att bevaras.

Kistan som eleverna tar emot kommer bland annat att vara utrustad med en replik på en budkavle i trä, stålstift och bläck, bokbinderilim, kompass, kamera och diktafon. Fotograf: Christelle Fredriksson © Norrbottens museum

Inspiration från tidigare tävling

Under 1950-talet arrangerade Norrländska Socialdemokraten och Samfundet för hembygdsgård en tävling riktad till folkskolans elever och lärare i Norrbotten. Tävlingen hette ”Bygdespegeln” och gick ut på att elever från årskurs tre till sju skulle skildra sin hembygd i ord och bild. Det fanns deltävlingar med olika teman, och de vinnande bidragen i varje etapp publicerades i tidningen. Efter att tävlingen var avslutad kom materialet att bli bevarat i Norrbottens museums arkiv. I dag upptar det omkring fyra hyllmeter och enligt uppgift ska över 20 000 sidor ha producerats under tävlingens gång. Allt är rikligt och färgglatt gjort med teckningar, tidningsklipp och fotografier (Tjernström 2017:197).

Paulina Öquist Haugen

Källförteckning

Tjernström, Karin (2017). ”’Där jag går i skola’ – barns berättelser om skolan förr och nu under 1950-talet”. I: Moritz, Per (red.). Folkskolan 175 år. Luleå: Norrbottens hembygdsförbund

Tips på besöksmål: Fattenborg

Ungefär mellan Töre och Morjärv i Kalix kommun ligger Fattenborg, en unik fornlämningsmiljö i övre Norrland. Området är ett kommunalt naturreservat, som Kalix kommun har bildat för att skydda fornlämningarna i området. I Fattenborg finns ett stort antal fornlämningar i form av gravar, boplatsvallar, boplatsgropar och fångstgropssystem. Området blev uppmärksammat redan år 1833 av prästen N J Ekdal som då dokumenterade några av gravarna. Det var dock inte förrän under fornminnesinventeringarna under 1980-talet som flera andra fornlämningar upptäcktes på platsen.

Fornlämningar i Fattenborg ©Lantmäteriet Medgivande i2013/0060

Fornlämningar i Fattenborg ©Lantmäteriet Medgivande i2013/0060

Fattenborgsområdet
Boplatslämningarna ligger ca 55-40 m ö h, vilket innebär att de kan ha anlagts vid det forntida havet för ca 4000 år sedan.  Det som en gång i tiden var havsvikar syns tydligt i området, som idag består av tallskog omgiven av myrstråk.  Där myrarna finns idag fanns en gång i tiden det dåtida havet, och miljön är relativt lätt att förstå när man besöker platsen. Området är handikappanpassat då en spång är byggd genom området, så denna fornlämningsmiljö är lätt att besöka utan några större problem.

Landskapet i Fattenborg © Frida Palmbo

Landskapet i Fattenborg © Frida Palmbo

I Fattenborg finns flera stora boplatsvallar (hyddbottnar). Arkeologiska undersökningar har gjorts i området under 1990-talet. Förutom skörbränd sten, d v s eldpåverkad sten, har brända ben, rödockra, stenmaterial i kvarts, kvartsit, flinta och skiffer hittats. De brända benen är från vikaresäl, fisk och småvilt. Dateringar från en av boplatsvallarna visar att den hör från tiden mellan 1900-1000 f.Kr.

Undersökt boplatsvall i Fattenborg © Frida Palmbo

Undersökt boplatsvall i Fattenborg © Frida Palmbo

27 gravar, som alla ligger på ett krön eller sluttning av en moränhöjd, finns i området. Gravarna, som mestadels ligger på 55-40 m ö h, har tolkats tillhöra bronsåldern utifrån topografiska förhållanden och landhöjningen.

Gravröse © Frida Palmbo

Gravröse © Frida Palmbo

Skogsrenskötsel
I Fattenborg finns det även lämningar i form av härdar efter den tidiga skogsrensskötseln under 1400-1700-talet. Vid undersökningar av härdar i området har man hittat föremål som en stöpslev, järnfragment och en förgylld knapp. I området finns idag en rengärda och en kåta är uppförd på platsen.

Förutom kulturmiljön med de många fornlämningarna finns även en naturstig med informationsskyltar längs med spången. Spången leder även till ett vindskydd med eldstad invid en tjärn. Det är skyltat till Fattenborg från E10 mellan Töre och Morjärv, så det är lätt att hitta dit. Besök gärna Fattenborg om du har tillfälle och känn historiens vingslag när du tittar ut över den mjukt böljande naturen.

Vid tangentbordet:
Frida Palmbo