Slöjd och form

Hej!

I dagens inlägg kommer vi, Linnea Nilsson och Sofia Öberg, slöjd och formkonsulenter på Region Norrbotten, att berätta mer om projektet och satsningen Slöjd och formcenter.

Slöjd och formcenter är ett 3-årigt projekt med syfte att stärka branschutvecklingen för yrkesverksamma utövare inom slöjd, konsthantverk, design, form och arkitektur men även för hållbar konsumtion och gestaltad livsmiljö. Detta genom att skapa en fysisk plats för utställningar, programverksamhet och aktiviteter för barn och unga inom områdena slöjd, form och småskalig design.

Målsättningen efter avslutad projektperiod är att Slöjd- och formcenter blir en permanent institution i Norrbotten och på̊ sikt ett självklart nav inom branschen, såväl regionalt som nationellt och internationellt. Centret har en stark lokal förankring men också̊ en internationell utblick som bidrar till att koppla ihop Norrbotten med världen. 

Projektet drivs och leds av kulturfrämjande enheten vid Region Norrbotten och finansieras av Regionala utvecklingsnämnden och Luleå kommun.

Exteriörbild av Slöjd och formcenter. Foto: Jimmy Edlund

Så, vad händer just nu på Slöjd och formcenter? Projektkoordinator Linnea Rålenius berättar mer:

”Under våren har vi 3 utställningar igång på Slöjd och formcenter. Näver – det beresta materialet, producerad av designern Kerstin Sylwan och näverslöjdaren Bror Forslund, MANNAME av slöjdkollektivet GEA! och Something In-Between av konsthantverkaren Laura Blake. Utställningarna MANNAME och Something In-Between visas fram till söndag 26 maj, Näver – det beresta materialet visas till söndag 15 september.

Under sommaren kommer vi, i samarbete med regionens konstutvecklare, att visa bildvävar från Gammelstads handväveri ur regionens konstsamling. Vernissage och öppning, torsdag 20 juni.

I samband med våra utställningar så anordnas en del kurser och workshops, ofta i samverkan med olika föreningar och samverkansparter i regionen. Närmast, fredag 17 maj, 13.00, så har studenter från LTU en projektredovisning av kursen ’Arkitekturtypologier’ i samverkan med projektet Arctic Design Center. I samband med vernissage anordnas även en nätverksträff för yrkesverksamma inom arkitekturområdet.

1 juni blir det Barnens lördag med slöjdpedagogen Kristien Kappers, Jokkmokk, där barn och unga med familjer kommer att slöjda festdekorationer inför stundande skolavslutningar och midsommarfirande. Detta i samverkan med Norrbottens läns hemslöjdsförening.”

Slöjdkollektivet GEA! Från vänster: Magdalena Utsi Johansson, Maidi Åhren, Inga Emelie Joma, Mariann Josefsen, Agnes Åstot. Foto: Jimmy Edlund

Just nu är vi i full färd med att rekrytera klart personalstyrkan på Slöjd och formcenter. När alla är på plats kommer teamet att bestå av: projektkoordinator, publikvärd med pedagogisk inriktning, publikvärd samt 3–4 timanställda i extrapersonal.

Slöjd och formcenter har öppet för allmänheten torsdag och fredagar, 12-18, och från och med i höst även lördagar, 10-16. Centret hittar ni i Shopping galleria i Luleå, en våning upp i vad som senast var två skobutiker.

Utanför Slöjd och formcenters öppettider går det också bra att boka gruppvisningar för exempelvis ett arbetslag, skolklasser eller föreningar. Kontakta Linnea Rålenius, linnea.ralenius@norrbotten.se, för mer information och bokningar.

Läs mer om projektet, våra aktiviteter och utställningar på www.slojdformcenter.se 

Laura Blake, konsthantverkare, under vernissage och visning av utställningen Something In-Between. Foto: Sofia Öberg

Norrbotten är ett län rikt på slöjd och hantverk. Det är en del av regionens materiella och immateriella kulturarv med traditioner, seder och bruk som har överförts mellan generationer. I Norrbotten är vi två Slöjd- och formkonsulenter som arbetar strategiskt och operativt för att stärka, främja och utveckla slöjd-, hantverks- och formområdet i Norrbotten. Vårt uppdrag riktar sig till en bred målgrupp där vi arbetar med insatser riktade till barn och unga, yrkesverksamma utövare och hobbyutövare. Vi initierar, driver och stöttar projekt i samverkan med andra aktörer som verkar regionalt, interregionalt och nationellt. Slöjd- och formkonsulenterna är en del av Region Norrbottens regionala utvecklingsavdelning och kulturenheten. Vi har vårt kontor på regionhuset i Luleå men arbetar och verkar inom hela regionen. 

Våra målsättningar styrs utifrån Region Norrbottens kulturplan. Under 2023–2026 arbetar vi utifrån viljesatserna:  

·     Stötta insatser för pedagoger och handledare för att barn och unga i Norrbotten ska få fler möjligheter till att skapa med händerna.  

·     Synliggöra slöjd-och formområdets koppling till hållbar utveckling. 

·     Stötta initiativ och utforska samtida uttryck och influenser inom slöjd och form. 

·     Främja förutsättningarna för professionella slöjd- och formutövare att utvecklas och verka i länet. 

Vi tackar för oss och hälsar er alla varmt välkomna till Slöjd och formcenter i Shopping galleria, plan 1, Luleå. Läs mer om Slöjd och formkonsulenternas verksamhet på www.slojdformnorrbotten.se

Sandträsk sanatorium

I somras var första gången jag besökte Sandträsk sanatorium utanför Boden. Sanatoriet har under flera år stått på min lista över byggnader som jag velat besöka och äntligen fick jag tillfälle att göra det.

Är man intresserad av spöken och övernaturliga ting är det nog mest det som lockar till besök idag, men ligger intresset i arkitektur så finns det mycket vackert att lägga ögonen på. Något som känns otroligt sorgligt är dock den vandalisering som satt sina spår på sanatoriebyggnaden. Många glasrutor på bottenvåningen är trasiga och har lagats med skivor, även omgivande parkområde är igenväxt och ett antal byggnader är rivna. Men, detta till trots är området en fantastisk plats.

Huvudbyggnaden inbäddad i grönska. Foto: Erica Duvensjö

Lite historia

För att förstå de byggnader som fortfarande står på kvar från tiden då sjukhuset var i bruk kan lite bakgrundshistoria vara på sin plats.

Sanatoriets historia kan delas upp i två perioder. Period 1 varade fram till 1931 då nuvarande huvudbyggnad uppfördes, period 2 fram till 1964 då sanatorieverksamheten flyttade till centrallasarettet i Boden.
Period 1 tog sin början år 1905. Tuberkulosen härjade i landet och särskilt Norrbotten var hårt utsatt. Landstinget tillsatte därför en kommitté för att utreda hur tuberkulosvården skulle lösas i länet. Samma år erbjöds landstinget att köpa en fastighet i Sandträsk efter överste Carl Otto Bergman som avlidit några år tidigare. Carl Otto hade i slutet av 1880-talet uppfört en herrgård och anlagt ett jordbruk, och då platsen var idealisk för ett sanatorium med sin rena, höga och torra luft köptes fastigheten.
Uppbyggnaden av området påbörjades och den 14 september 1913 kunde sanatoriet invigas. De flesta vårdplatser var placerade i Stora Paviljongen även kallat Torpet, en byggnad uppförd i trä bakom nuvarande sjukhusbyggnad. Några fick även inrättas i Carl Otto Bergmans herrgård och resterande inhystes i Trean även kallat den s.k Finska Paviljongen på grund av de finsktalande patienterna.
Av områdets första sanatoriebyggnader återstår idag bara herrgården.

Situationsplan över områdets första period. Bild hämtad från Kerstin Lundins avhandling Sandträsk Sanatorium 1913-1964, Ett exempel på en av Sveriges många tuberkulossjukhus.

Det tog inte fullt tjugo år innan landstingen ansåg att sanatoriet var för litet. Allt fler norrbottningar var i behov av tuberkulosvård och då området inte längre kunde uppfylla landstingets krav så uppfördes en ny sjukhusbyggnad på området – Norrbottens läns centralsanatorium. Den stora tegelklädda huvudbyggnaden stor färdigt 1931 och ansågs vid invigningen som synnerligen modern, vacker och gedigen i minsta detalj.
Med en längd av 95 meter samt ligghallar i trä på var sida placerades den på sydsluttningen ovanför Sandträsket. Ligghallar, som är öppna salar där sjuka under dagtid fick inandas frisk luft, användes flitigt av de friskare patienterna även vintertid. Då var det handskar, mössa, tjock vadderad hallkappa och skor som gällde för att hålla kylan ute.
Tyvärr är ligghallarna idag rivna, men bilden nedan visar byggnaden innan dessa revs. 
Området hade nu plats för 345 patienter – 288 st i den nya byggnaden och ytterligare 57 st i Stora Paviljongen/Torpet.

Sandträsk sanatorium med tillhörande ligghallar. Foto från Norrbottens museums bildarkiv, acc nr 1980:165:1.

Vinkelrätt mot huvudbyggnaden uppfördes på norra sidan en utbyggnad och i vinkeln mellan dessa två byggnadskroppar placerades entrén. I modern tid fick huvudbyggnaden även en tillbyggnad på södra sidan där bassäng och gymnastiksal inrymdes.

Entrén som placerats i vinkeln mellan huvudbyggnaden till vänster och utbyggnaden till höger.
Foto: Erica Duvensjö

I byggnadens källarplan återfanns b.la förrådsutrymmen, pannrum och tvättavdelning.
På bottenvåningen låg bl.a mottagningsrum, kontor och barnavdelningen och på våning ett, två och tre låg vårdavdelningarna. I utbyggnaden fanns gemensamhetsutrymmen och kök.

Köket när det begav sig. Foto från Norrbottens museums bildarkiv, acc nr 2000:231
Köket idag. Foto: Erica Duvensjö

Hela området var som ett eget litet samhälle där samlingssal, butik och skolsal samsades i den stora tegelbyggnaden. På vindsvåningen fanns också två lägenheter – en för underläkaren och en för husmodern.

Det helkaklade badrummet i husmoderns lägenhet. Foto: Erica Duvensjö
Samlingssalen möblerad med fåtöljer. Foto från Norrbottens museums bildarkiv, acc nr 2000:232
Samlingssalen idag. Foto Erica Duvensjö

Under årens lopp har många byggnader rivits på området. Ett exempel är E-paviljongen med plats för 44 patienter. Den var placerad på höger sida av sjukhusbyggnaden sett från sjön. Däremot är personalbostäderna Fridhem, Bikupan och Sänkan fortfarande kvar.  Fridhem byggdes 1939, Bikupan 1945 och Sänkan år 1949. Byggnaderna är uppförda i funktionalistisk stil med återhållsam arkitektur och färgsättning.

Situationsplan över områdets andra period. Bild hämtad från Kerstin Lundins avhandling Sandträsk Sanatorium 1913-1964, Ett exempel på en av Sveriges många tuberkulossjukhus.
Personalbostäderna Sänkan och Bikupan. Längst bort i bilden skymtar Fridhem. Foto: Erica Duvensjö
Sänkan med den klassiskt funktionalistiska entrén – det enkla skärmtaket och den fernissade dörren med glasrutor och dekorlister. Foto Erica Duvensjö
Fridhem med röda fönsterfoder och ljus färgsättning. Entrédörren är igenspikad, troligen för att minska risken för inbrott. Foto: Erica Duvensjö

Då sanatorieverksamheten flyttade till lasarettet i Boden 1964 hade över 26 000 patienter skrivits in under den tid som sanatoriet var i bruk. Under 1950-talet var som flest patienter inlagda – hela 422 personer.
Efter att sanatorieverksamheten lades ner blev byggnaden vårdhem fram till 1982 och efter det rehabiliteringscenter. Våren 2003 såldes fastigheten till en norsk entreprenör och har sedan dess stått tom.

Spår av verksamheten
För patienterna på sanatoriet fanns många ordningsregler. De fick exempelvis inte flörta med personalen, inte heller dricka sprit, uppehålla sig i ekonomilokaler utan tillstånd eller störa den allmänna ordningen. I byggnaden rådde också lugn och ro.

I entrén möts besökarna av skylten ”Stör ej de sjuka! Gå tyst! Tala sakta!” Foto från Norrbottens museums bildarkiv, acc nr 2000:233
Skylten sitter kvar på samma pelare även idag. Foto: Erica Duvensjö

Direkt innanför den pampiga entrén finns en målning av Överste Carl Otto Bergmans herrgård. Byggnaden som står ett stenkast från sjukhusbyggnaden är något ombyggd idag, men man ser att karaktärsdragen fortfarande finns kvar.

I entrén möts besökaren av en målning av den gamla herrgården. Foto: Erica Duvensjö
Herrgården idag. Något ombyggd, men fortfarande finns karaktärsdragen kvar.
Foto: Erica Duvensjö

Spökerier
Som jag nämnde i början av bloggen sägs det spöka i sanatoriet. Enligt sägen ska det finnas en flicka i rum 13 på andra våningen som många besökare och patienter under årens lopp stött på. Det ska också röra sig en sjuksköterska i korridorerna och en man med rock (troligtvis läkare). Det ska också förekomma visslingar och viskningar runt om i byggnaden även om ingen är där. Själv upplevde jag ingenting, men då var jag heller inte själv när mörkret sänkte sig över Sandträsk sanatorium.

Vill du också besöka sjukhusbyggnaden? Kontakta då vaktmästaren Allan Wonkavaara som gärna berättar om byggnaden och områdets spännande historik.

Källor
Nyberg Stig. Landstingets verksamhet i Sandträsk. Artikel

Länstryckeriet. 1959. Råd och Anvisningar samt Ordningsregler för patienterna vid Centralsanatoriet i Sandträsk

Lundin Kerstin. 1985. Sandträsk Sanatorium 1913-1964, Ett exempel på en av Sveriges många tuberkulossjukhus. Skriftlig uppgift B1 Etnologiska institutet Umeå universitet.N

Information om Sandträsk sanatorium på Norrbottens museums hemsida och blogg:

https://norrbottensmuseum.se/kulturmiljoe/bebyggelse/kulturhistoriska-byggnader/bodens-kommun/sandtraesk-sanatorium.aspx

https://kulturmiljonorrbotten.com/tag/sandtrask-sanatorium/

https://kulturmiljonorrbotten.com/2014/05/09/tuberkulos-sandtrask-sanatorium-och-sa-berattelser-forstas/

https://norrbottensmuseum.se/bildarkiv-foeremaalssamlingar/ur-samlingarna/gasapparat-fraan-sandtraesks-sanatorium.aspx

Fler hemsidor med information om Sandträsk sanatorium

https://glomdhistoria.se/project/sandtrask-sanatorium/

https://spokhus.se/plats/sandtrask-sanatorium/

Vid tangentbordet denna vecka
Erica Duvensjö, byggnadsantikvarie