Två kusinhus i Luleå

Som byggnadsantikvarie boende i Luleå är det svårt att inte ha några personliga favoritbyggnader. Några kan verka uppenbara medan några kan vara ganska oväntade. I det här inlägget går vi genom såväl Frimurarnas Ordenshus som Gradinska huset och så får vi veta varför de hänger ihop.

Frimurarrörelsen har som princip att arbeta med personlig utveckling, bland annat genom att utröna livets mening. Den etisk-filosofiska grundtanken är att samla utvalda personer från olika samhällsklasser; allt från domarväsende till hantverkare och köpmän.

Frimurarnas Ordenhus

Frimurarnas Ordenshus år 2017. © Norrbottens museum. Fotograf: Marcus Bengtsson. 2017-11-08.

Från England och Skottland kom frimurarrörelsen till Sverige under 1700-talet efter några decennier efter uppstarten. Det dröjde dock ända till 1907 innan Frimurarna hade etablerat sig i Luleå. Efter 23 år av tillfälliga lokaler kunde Luleås frimurare äntligen inviga sitt Ordenshus i Luleå, ritat av ingenjören Erik Ahlrén från Boden.

kh6

Frimurarnas Ordenshus i december år 1967. Med svart-vita fotografier kan det vara svårt att se kontraster vilket gör att byggnaden här ser monotont grådassig ut. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Svante Green. Bildnummer: 2007001700131. December 1967.

Byggnaden, som invigdes 1930, är uppförd med ett 1920-talsklassicistiskt formspråk. Med sina fönster- och dörromfattningar hänvisar man till antika arkitektoniska stilelement, men byggnadens kropp och proportion stämmer bättre överens med 1920-talets ideal. Mest utmärkande med huset torde vara den relieffris som syns på entréfasaden. Den föreställer ett urval samhällsklasser; faktiskt just domarväsende, hantverkare och köpmän. Precis som idag är fasaden slätputsad med en mättad kulör, men tidigare var byggnaden rosa. Byggnadens exteriör, såväl som interiör, håller en hög arkitektonisk klass.

kh7

Vy mot kyrkan. På bilden syns Frimurarnas Ordenshus till vänster i sin tidigare, rosa kulör. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Okänd. Bildnummer: 1982000008724. Maj 1975.

Men det Gradinska huset då? Hur är ett simpelt och fyrkantigt hus relaterat till Frimurarnas loge? Jo, för att svara på det behöver vi fundera på vad funktionalismen är.

Idag råder okunskap om vad funktionalismen innebär. Arkitekter ritar idag generiska, plana ytor och kallar det nyfunktionalism, utan någon som helst förankring i ursprungsideologin. Ett äkta funktionalistiskt hus betyder inte att det ska saknas dekorativa element eller att byggnadsdelarna ska vara standardiserade och enkla att prefabricera, utan snarare att varje del av byggnaden ska ha ett syfte – en funktion. Människans behov stod i absolut fokus och byggnaden skulle fungera som en maskin för att tillgodose de mänskliga behoven. Tvärtemot de idag slentrianmässiga, snabba och billiga lösningarna var varje liten detalj noga genomtänkt.

De stilelement som infann sig på byggnaden skulle fylla en praktisk funktion, något som inte var nödvändigt i tidigare arkitektur. Vi kan alltså i brytpunkten 1930 i Luleå se en tydlig förändring av synsättet på vår byggda miljö.

Forellen 12

Gradinska huset år 2017. Idag är hamburgerhaket på hörnet bytt mot ett annat hamburgerhak. © Norrbottens museum. Fotograf: Marcus Bengtsson. 2017-11-08.

Det här är något som ingenjören Erik Ahlrén tog till sig då han ritade det Gradinska huset, namngivet efter disponent Henning Gradin som lät uppföra huset. Huset vittnar således inte bara om hur tiderna och idealen förändras utan även om hur en arkitekt själv förändras över tid.

kh1

Henning Gradin, som var disponent för Standard Oil, lät uppföra det Gradinska huset. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Okänd. Bildnummer 2002005600214. 1936-09-28.

Från byggnadens uppförande har i princip tre stora förändringar skett. Under sitt första levnadsår var byggnaden oputsad och blottade således sin grova tegelfasad. Inte heller fanns den nuvarande, översta våningen som tillkom någon gång efter 1960. Men mest intressant är nog den funktion som fanns i markplan. Än idag kan man, om man tittar noga, ana den bensinstation som inhysts mellan pelarna.

kh2

Standard Oil kom senare att byta namn till det mer välbekanta namnet Esso. Gradinska husets funktion som bensinstation kvarstod dock ett tag till. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Berth Holmgren. Bildnummer: 1997002100003. 1950-tal.

Att bensinstationer idag ofta serverar hamburgare får väl i det Gradinska fallet anses som någon slags ironi då den gamla bensinstationen idag de facto inhyser en hamburgerrestaurang.

Vid tangentbordet denna vecka,
Marcus Bengtsson

 

Omätbara värden, mätbara fasader

Det byggda kulturarvet är lätt förgängligt. Antika tempel som sprängs av IS i Mellanöstern; Elsa Anderssons konditori i Norberg som brinner ner till grunden; rivningen av Slussen i Stockholm. Omistliga miljöer, som ändå försvinner. Vill man bygga upp dem igen, som var fallet med Katarina kyrka i Stockholm efter branden 1990? Eller flytta hotade monument, som Abu Simbel-templen i Egypten vid byggandet av Assuandammen på 1960-talet? Eller låta det som försvunnit leva kvar endast i minnet, och genom beskrivningar som finns kvar i arkiven för kommande generationer?

Oavsett vad man vill göra, så krävs det god dokumentation för att på ett trovärdigt sätt rekonstruera eller återuppbygga en skadad byggnad. Dokumentationen behöver vara allsidig om en byggnad rivs – det kommer ju då aldrig att vara möjligt att återgå till källan, att undersöka själva byggnaden igen, för att undersöka detaljer man gått miste om.

Uppmätning är en av många dokumentationsmetoder. Att mäta upp och göra ritningar hör också till de grundläggande färdigheter som studenterna vid civilingenjörsprogrammet med inriktning arkitektur, vid Luleå tekniska universitet, måste lära sig. Varje år, i början av september, så får de nyantagna studenterna i uppgift att för hand mäta upp kyrkstugor i Gammelstads kyrkstad. Detta görs med hjälp av tumstock och måttband, stakkäppar, linor, lod och vattenpass.

Uppmätning av kyrkstugor i Gammelstad © Jennie Sjöholm

Uppmätning av kyrkstugor i Gammelstad © Jennie Sjöholm

Uppmätningarna resulterar i fasadritningar, i skala 1:20, planritningar, även de i skala 1:20, samt situationsplaner i skala 1:400 som visar hur kyrkstugorna ligger i relation till de omkringliggande byggnaderna.

Fasadritning av en kyrkstuga 371/372, i två våningsplan © Norrbottens museum

Fasadritning av en kyrkstuga 371/372, i två våningsplan © Norrbottens museum

Fasadritning av gavel, kyrkstuga i Gammelstad © Norrbottens museum

Fasadritning av gavel, kyrkstuga i Gammelstad © Norrbottens museum

Fasadritning av kyrkstuga 398, Gammelstad © Norrbottens museum

Fasadritning av kyrkstuga 398, Gammelstad © Norrbottens museum

Gammelstad, upptagen på UNESCO:s världsarvslista sedan 1996, utgör en omistlig del av Luleås, Norrbottens, ja hela världens kulturarv. Det finns en stor medvetenhet om kyrkstugornas höga kulturvärden. Kyrkstugeägarna, Nederluleå församling, Luleå kommun med flera arbetar aktivt med att ta hand om kyrkstugorna, och utveckla världsarvet. En av de största riskerna är att det ska börja brinna; en brand skulle kunna få förödande konsekvenser.

Studenternas uppmätningsritningar är därför ett värdefullt bidrag till dokumentationen av Gammelstad och kyrkstugorna. Det har genomförts inventeringar av olika slag, det finns beskrivningar i text och bild, men det saknas fullständiga ritningar över kyrkstugorna. Uppmätningsritningarna lämnas därför varje år över till Norrbottens museums arkiv på Norrbottens minne, där de bevaras för framtiden och är möjliga att använda för kyrkstadens långsiktiga förvaltning.

Plan och situationsplan av kyrkstuga 374/396 © Norrbottens museum

Plan och situationsplan av kyrkstuga 374/396 © Norrbottens museum

Vill du läsa mer om dokumentation genom uppmätning, rekommenderas boken ”Byggnadsuppmätning – historik och praktik” av Peter Sjömar och Erik Hansen. Den finns tillgänglig att ladda ner via www.raa.se. Vill du veta mer om kyrkstaden som fenomen, är Ragnar Berglings ”Kyrkstaden i övre Norrland” från 1964 ett standardverk.

Du kan läsa mer om Civilingenjörsprogrammet i arkitektur här:
http://www.ltu.se/edu/program/TCARA/TCARA-Civilingenjor-Arkitektur-1.76852

och om Arkitekturgruppen vid LTU här:
http://www.ltu.se/research/subjects/Arkitektur

Vid tangentbordet: Jennie Sjöholm