En dag på Norrbottens museum

Hej,

Samlingspunkten för vår vandring genom utställningarna börjar ute i Hermelinsparken, där vi ser att sportlovsaktiviteterna pågår för fullt. Några barn prövar hinderbanan, andra leker och åter andra värmer sig eller grillar korv. Flera barn har deltagit i inomhusaktiviteter med bland annat tipsrunda och kreativ verkstad. Många sportlovslediga har hittat till oss i veckan.

Kom så går vi in och tar hissen eller trapporna upp till våning 3 där vår vandring genom museets utställningar börjar.

Flera nya utställningar har haft premiär på Norrbottens museum i år, men det var först med 100 meter graffiti, som vi står i nu, som vi kunde bjuda in till vernissage. Vernissagen är den första på mycket länge på grund av pandemin. Utställningen bygger på en samtidsdokumentation som museet har gjort av målningarna som i sin helhet finns i en kulvert under Skeppsbrogatan in till Shopping, Luleå. De skapades för över 30 år sedan i samband med ett konstsymposium. Utställningen pågår till och med mars 2023, så det finns gott om tid att se den mer än den här gången. Har ni vänner som av olika anledningar inte kan komma till museet i sta’n, så kan de ta en virtuell vandring i kulverten. På museets hemsida finns graffitidokumentationen i form av en 360-graders panorama.

Ur utställningen 100 meter graffiti. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.
Ur utställningen 100 meter graffiti. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.

Jag tar också tillfället i akt att berätta att även Kiruna stadshus, Kiruna kyrka, Haparanda kyrka och Världsarvet Gammelstads kyrkstad är panoramafotograferade och finns på museets hemsida.

Vi går ner till våning 2. Här står vi mitt i den stora arkeologiutställningen Arkeologi i Norrbotten som berättar Norrbottens historia, bland annat hur järn framställdes i Norrbotten, Vivungi för över 2000 år sedan. Upptäckten av den 10 600 år gamla boplatsen vid Aareavaara 2009 har bidragit till ny häpnadsväckande kunskap om Norrbotten. Fyndet av boplatsen visade att inlandsisen hade smält undan långt tidigare än man tidigare ansett, och människor levde och verkade i norr redan under stenåldern.

En del av utställningen Arkeologi i Norrbotten. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.

Vi går vidare medsols och kommer till Luleåbilder. I den här utställningen står gamla bilder från Luleå stadsarkiv och Norrbottens museums arkiv och konstsamling i kontrast till nytagna bilder som visar dagens Luleå på samma plats. De äldre bilderna visar bebyggelsen före stadsbranden och industrialiseringens påverkan, och levandegör många historiska skeenden. Utställningen hänger över sommaren och in i augusti.

Köpmangatan. Konstnär: Otto Hesselbom, 1888.
Köpmangatan. Foto: Arvid Moberg, 1951.
Köpmangatan. Foto: Simon Eliasson, 2021.

I nästa utställningssal visas Ett enda brev från mor. Det här är en utställning av Jennie Lind, filmare och fotograf. På en stor filmduk som sträcker sig nästan över hela långsidan av rummet rullar en kortfilmsdokumentär. Det är en personlig familjeberättelse om hennes tornedalska arv och belyser aktuella ämnen och funderingar som till exempel förlust. ”Mie en ymmärä sanoja enkä puhuttua kieltä Jag förstår inte orden eller det talande språket”. Utställningen finns att se till och med i mitten av maj.

Ur utställningen Ett enda brev till mor. Foto: Jennie Lind.

Hör ni de glada ljusa rösterna? Det är barnen som leker i Förr i tiden och Kan själv, två lekmiljöer för barn och omåttligt populära. Vi kikar in!

På Norrbottens museum har en renovering skett av Kan själv, en utställning för de allra minsta 0-2 år. Den är uppskattad av både barn och medföljande vuxna. Hela utställningen utgår ifrån att uppmuntra barnens fantasi och det råder ingen brist på uppfinningsrikedom, vilket är helt underbart. Föremålen i utställningen bygger delvis på replikor från museets samling. Mitt kontor ligger alldeles bakom utställningen, så jag har lyckan att få ta del av barnens glädje om och om igen. Förr i tiden är en barnutställning som har funnits länge på museet, och nu är vi på gång att uppdatera den. Här vill vi på ett tydligare sätt synliggöra urfolket samerna och minoriteterna.

Lekmiljön Förr i tiden. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.

Dags att ta trapporna ner till våning 1 och vi kommer rakt in i utställningen Fira demokratin! När vi visade riksdagens vandringsutställning Fira demokrati 100 år! våren 2021 utgjorde riksdagens utställning huvudutställning och det lokala tillägget var mycket mindre. Nu har vi byggt tvärtom. Riksdagens utställning utgör en affischutställning och de lokala förkämparna för allmän och lika rösträtt som till exempel Siri Holm har fått ta plats och utrymme tillsammans med andra starka betydande kvinnor som länsmejerskan Anna Gustafsson.

Ur utställningen Fira demokratin. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum.

Vi går vidare till utställningen som visar på de 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Utifrån den här utställningen hölls många pedagogiska workshops digitalt under pandemin tillsammans med grund- och gymnasieskolor.

Museipedagog Viktoria Lestander i utställningen 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum

Vi går ner till entrén och innan jag bjuder in er på fika i museicaféet, tittar vi på Brita Weglins utställning Annus horribilis. Brita arbetar med många olika tekniker, men broderiet sammanbinder dem alla. Glädjande var att även till den utställningen kunde vi bjuda in till vernissage, i själva verket två. En på eftermiddagen och en på kvällen och bägge var välbesökta. Utställningen hänger till och med 27 mars.

Annus Horribilis – Janus, av Brita Weglin, 2022.

Nu fikar vi och nästa vecka på torsdag kl 14 ses vi på Arkivcentrum, Höstvägen 7 på Björkskatan och går på arkivcafé. Under hela våren arrangeras arkivcafé med föreläsningar på olika teman.

Vid arkivcáfe 31 mars föreläser Lars Gyllenhaal tillsammans med arkeologerna Frida Palmbo och Lars Backman om några av andra världskrigets spår i Norrbotten.

Vi är glada att ni har hittat tillbaka till oss efter pandemin, oavsett om det är via fysiska besök, hemsidan eller genom sociala medier. Besöksantalet i museibyggnaden har stadigt vuxit sedan restriktionerna släppte, och så har skett även på de utställningar som vandrat vidare från Norrbottens museum ut i länet. På Pajala bibliotek har utställningen med stilikonen Sune Uusitalos färgsprakande kläder visats och för er som varken hann se utställningen på Norrbottens museum eller i Pajala; ni får en ny chans, då den kommer att visas på Haparanda järnvägsstation, 16 mars-23 april. Det är fantastiska kreationer!

Sune Uusitalo. Foto: Ricky Sandberg

Till Gällivare museum har utställningen Tilt vandrat vidare. Den handlar om flipperspelens kultur och historia och ett flertal flipperspel går att spela på. Utställningen pågår till och med 22 april.

Ur utställningen Tilt. Foto: Catrine Backman © Norrbottens museum

Mer om utställningarna och vad som händer på museet kan du läsa på Välkommen – Norrbottens museum

Det här blev en fullmatad dag med kulturella upplevelser och jag hoppas att det har gett mersmak!


Margaretha Lindh

Länsmuseichef

Åt de minsta – inget annat än det bästa! – Kulturupplevelser för Norrbottens yngsta

Kan_själv_fotoDT_2015_079__0007_fri

Thor kan själv! Foto: Daryoush Tahmasebi

Rubriken för detta blogginlägg: ”Åt de minsta- inget annat än det bästa” har varit ledorden för Norrbottens museums aktuella vandringsutställning ”Kan själv! – Kulturhistoriska möten” med barn 0-2 år som huvudsakliga målgrupp. Jag som skriver detta heter Ida Renlund och har fått förmånen att projektleda denna satsning inom mitt arbete som museipedagog på Norrbottens museum. Utställningen har sedan drygt ett år tillbaka varit ute på en länsturné, eller rättare sagt, ett segertåg, genom Norrbotten, mer om detta strax, men först vill jag berätta hur det hela började.

Bakgrund i Västra Götalandsregionen
Allt startade hösten 2013 då jag och två kollegor från Norrbottens museum inspirerades
av Västarvet, förvaltning för natur- och kulturarv inom Västra Götalandsregionen, som i sitt utställningsarbete tagit fram en arbetsmetod och ett förhållningssätt med delaktighet och inflytande i fokus och våra allra yngsta medborgare, barn 0-2 år som målgrupp. Barnkonventionens fyra grundprinciper utgjorde metodens hörnstenar:
● Barnets rätt att inte diskrimineras. ● Barnets bästa i främsta rummet.
● Barnets rätt till liv och utveckling. ● Barnets rätt att komma till talas och respekteras.

De kallade metoden för ”Kan själv!”. Vi visste direkt att vi ville göra någonting liknande. Vi ville använda våra olika kulturer i Norrbotten som tema, det hade vi klart för oss. Vi ville arbeta för, men framförallt med och av barn i åldrarna 0-2, även det visste vi också. Vad vi inte visste var hur vi skulle gå tillväga. Frågan vi ställde oss var: Hur gör vi en bra utställningsupplevelse för de allra yngsta?

KAN SJÄLV

Det taktila skåpet i lucksängen. Foto: Daryoush Tahmasebi

KAN SJÄLV

En mobil med prismor och renklövar. Foto: Daryoush Tahmasebi

Förstudie med barnen i fokus
För att få de bästa svaren på vår fråga måste vi gå till barnen själva tänkte vi. Därför började vi arbetsprocessen med att genomföra en förstudie våren 2014, där vi besökte två förskolor i Norrbotten för att få svar på frågor som: Hur förhåller sig barnen till olika föremål vad gäller material, färg, mönster, form, tyngd, struktur? Hur samspelar de med varandra och med de vuxna? Hur rör de sig i rummet?

KAN SJÄLV

Den romska vagnen. Foto: Daryoush Tahmasebi

KAN SJÄLV

Den samiska kåtan med barnröster på samiska, meänkieli, finska och svenska. Foto: Daryoush Tahmasebi

Tillsammans med Norrbottens museums föremålsantikvarie valde vi ut olika typer av föremål från samlingarna som hade koppling till våra olika kulturer i Norrbotten; samisk, tornedalsk, svensk och romsk. Vi införskaffade sedan liknande rekvisitaföremål. Vi besökte varje förskola vid flera tillfällen och presenterade föremålen genom att lägga ut dem på golvet och låta barnen fritt ta sig an, utforska, leka och använda föremålen utan vuxenstyrning. Vi använde dokumentationsmetoden ”direkt observation” och studerade hur barnen förhöll sig till de olika föremålen genom att filma och anteckna utan att medvetet påverka barnen. Barnen kommunicerade obegränsat under hela observationstillfällena som var mellan 45 – 60 minuter. Nu var det upp till oss att titta, lyssna och tolka materialet. Vi försökte läsa av barnens mimik, kroppsspråk, rörelsemönster och drog slutsatser av det vi såg. Slutsatserna styrktes av att vi tog del av aktuell forskning kring små barns utveckling och behov.
Våra tolkningar av barnens svar på frågan ”Hur gör vi en bra utställningsupplevelse för de allra yngsta?” sammanställde vi i en lista med 20 punkter. Här är några exempel:
– Stora lekelement där flera barn kan samspela kring.
– Överraskande moment, till exempel flera likadana föremål men med varierande tyngd.
– Plats där barnen kan vila och pausa genom att sitta och ligga.
– Många mindre föremål av liknande slag.
– Vuxenplatser. De vuxna bör kunna sitta bekvämt i närheten av barnen eftersom barnen behöver en känd vuxens närhet för att sitta nära och vila, få hjälp, tröst och bekräftelse.

KAN SJÄLV

Bollar med dofter och olika mönster. Foto: Daryoush Tahmasebi.

KAN SJÄLV

Vackra vuxenplatser i form av sittpuffar. Foto: Daryoush Tahmasebi.

Vi presenterade förstudiens tillvägagångssätt och resultat i en rapport: Förstudie Kan själv! – Kulturhistoriska möten

I detta skede anlitade vi formgivaren Lina Sporrong som fick i uppdrag att i nära samarbete med projektgruppen ta fram förslag för form och innehåll för utställningen. Under hela formgivningsprocessen har barnens svar utgjort målfokus och styrt våra val av gestaltningar, former och innehåll.

KAN SJÄLV

Gravyr på renhorn. Foto: Daryoush Tahmasebi.

KAN SJÄLV

Det uppförstorade skrinet som blev en rutschkana prydd av blommor målade med linoljefärg. Foto: Daryoush Tahmasebi.

Samarbetsprojekt med externa medel
Under våren 2015 knöt vi till oss Norrbottens Hembygdsförbund som samarbetspartner för att stärka upp projektet ännu mer. Med sina nästan 100 medlemsföreningar skulle Hembygdsförbundet kunna stötta oss inför och under den kommande länsturnén. Vi ansökte om extra medel från Svenska PostkodLotteriets Kulturstiftelse för att kunna hålla den högsta kvaliteten på material, hantverk, färg och genomförande. Vår ansökan beviljades och vi kunde sätta igång med själva utställningsbyggandet. Vi anlitade flera duktiga slöjdare, hantverkare, snickare och dekormålare som arbetade med olika delar till utställningen.

KAN SJÄLV

Foto: Daryoush Tahmasebi.

Invigning på Norrbottens museum
Den 19 februari 2016 invigdes utställningen ”Kan själv! – Kulturhistoriska möten” på Norrbottens museum genom att förskolebarn drog isär en stor guldrosett framför ingången. Barnen var de första som fick uppleva utställningen. Vuxna fick vänta utanför en stund och se på när barnens lust, glädje och upptäckariver spred sig i rummet…

kansjälv-invigningen_KJE3549

Foto: Kjell Öberg

Norrbottens museums utställning Kan Själv. Barnets namn: Alice Rönnbäck

Foto: Kjell Öberg

Resultatet – ett segertåg genom länet
Hittills under sin länsturné har utställningen visats i tio kommuner och besökts av mer än 2 200 barn i åldrarna 0-2. Responsen på varje ort, både från stora och små besökare har varit så överväldigande positivt och uppskattande att vi tycker att ordet ”segertåg” faktiskt passar för utställningens resa.
Pedagoger har uttryckt både en stor tacksamhet över att det äntligen satsas på de yngsta barnen och en stor glädje över utställningens höga kvalitet, estetik och pedagogiska tänk. Nedan följer utdrag från ett brev som en förskollärare skickade efter utställningsbesök med sin barngrupp:

”Tack för en fantastisk utställning. Det är sällan barnen blir så upptagna och fångade så lång tid som den underbart vackra och spännande utställningen hade. Barnen kunde ta för sig och det fanns inga tabun vilket gjorde det till en konfliktlös tillställning där barnen kunde ta för sig och utforska med alla sina sinnen. … Många barn har annat modersmål än svenska hos oss och flera talar minoritetsspråken (inklusive några pedagoger). Telefonerna i kåtan gav barnen flera intryck och spännande med historia som möter nutid. Barnen uttryckte att de kunde åka tillsammans i rutschbanan och de jobbade länge med den på olika sätt, de gillar att utforska det lutande planet. Ljudet i båten gav en stunds avslappning när de upptäckte detta vilket var behövligt innan vi tog bussen tillbaka till förskolan. Vi tackar för detta och för att ni lagt fokus på de yngre barnen som annars ofta glöms bort!!”

V__615D

Liten upptäckare i lucksängen. Foto: Lena Jakobsson Lundgren, Arvidsjaur församling

V__7816

Liten upptäckare i den romska vagnen. Foto: Lena Jakobsson Lundgren, Arvidsjaur församling

Ny metod med unik målgrupp
Att döma av all den positiva feedback utställningen fått kan vi faktiskt säga att vi nått målet: Att skapa en bra utställningsupplevelse för barn 0-2 år. Våra tolkningar av barnens svar visade sig stämma och vi har en metod för utställningsproduktioner där delaktighet och inflytande kan fungera – på riktigt. Vi hoppas att utställningen ”Kan själv! – Kulturhistoriska möten” och våra erfarenheter från hela processen kan inspirera och bana väg till fler kultursatsningar tillsammans med, av och för de allra yngsta.

V__6E62

Foto: Lena Jakobsson Lundgren, Arvidsjaur församling

V__8394

Foto: Lena Jakobsson Lundgren, Arvidsjaur församling.

WP_20160902_10_17_01_Pro

Sång och ramsor på finska, meänkieli och svenska på Haparanda stadsbibliotek tillsammans med specialpedagog Inger Riström, Norrbottens museum. Foto: Ida Renlund

Beskuren 20161203_143646

Radarparet under Kan själv- turnén: Inger & Ida. Foto: Ida Renlund

Åter till Norrbottens museum
I skrivande stund har utställningen snart kommit i mål efter sin resa genom Norrbotten. Den finns på Kiruna stadsbibliotek fram till 8/4 för att sedan visas på Tornedalens bibliotek i Övertorneå 13/4 – 29/4. Lördagen den 13 maj 2017 kommer den att återinvigas på Norrbottens museum där den kommer att vara under hela sommaren. Varmt välkommen att besöka utställningen och uppleva just Dina kulturhistoriska möten! Aktuell info på Norrbottens museums hemsida och på projektets egen blogg: www.norrbottensmuseum.se och www.kansjalvblog.wordpress.com

20170315_144157

Lek och mys i världens kanske första instickade båt? Kiruna stadsbibliotek. Foto: Ida Renlund

PROJEKTINFORMATION 

Projektet är ett samarbete mellan Norrbottens museum och Norrbottens Hembygdsförbund. Utställningen är producerad med stöd av PostkodLotteriets Kulturstiftelse. Namnet, arbetsmetoden och förhållningssättet för ”Kan själv!” kommer från Västarvet, förvaltning för natur- och kulturarv inom Västra Götalandsregionen.

Projektmedarbetare Ida Renlund, projektledare Norrbottens museum Gunnar Renlund, utställningstekniker Norrbottens museum Inger Riström, specialpedagog Norrbottens museum Maria Wiggefors, utställningstekniker Norrbottens museum Katali Jarefjäll, intendent Norrbottens museum Sara Json Lindmark, avdelningschef publik verksamhet Norrbottens museum Lina Sporrong, formgivare Brith Fäldt, kontaktperson Norrbottens Hembygdsförbund Jerry Johansson, ordförande Norrbottens Hembygdsförbund Producent Norrbottens museum

Innehåll Utställningens innehåll är anpassat för små barn vad gäller säkerhet, material, form och funktion. Innehåller modeller av en samisk kåta, romsk vagn, skrin/rutschkana, båt, lucksäng samt flera mindre föremål som fiskar, bollar, nycklar. Utställningsyta 60 m².

Fortbildning En fortbildning/workshop för pedagoger och andra som arbetar med små barn ingår under varje visningsperiod. Information och bokning ida.renlund@nll.se 070-515 13 38

Kan-själv_fotoDT_2015_079__0143

Tusen tack till Alice Rönnbäck och Thor Dahlén Vestlund och era föräldrar för att vi får ha er som utställningens ”ansikten utåt”! Foto: Daryoush Tahmasebi

Vid tangentbordet:
Ida Renlund, projektledare för ”Kan själv! – Kulturhistoriska möten” och museipedagog på Norrbottens museum.
ida.renlund@norrbotten.se 070-515 13 38

Kan själv logo

NBMuseum_st_svart

NHBF

Kulturstiftelsen_cmyk_NY kopia