Kyrkstäderna i Piteå kommun

Många är de turister som funderat lite extra kring de stugbyggnader som främst förekommer kring kyrkorna i Gammelstad och Öjebyn. I detta blogginlägg ska vi ta en närmare titt på tre av de kvarvarande kyrkstäderna i Piteå kommun – Öjebyn, Norrfjärden och Hortlax.

Bakgrunden
Bakgrunden till kyrkstugornas uppkomst härrör från reformationen då högre krav kom att ställas på närvaroplikt vid gudstjänsterna. Med anledning av detta tillkom små övernattningsstugor kring sockenkyrkan då avståndet mellan hemmet och kyrkan ofta var långt.

De äldsta beläggen för kyrkstäderna härstammar från skrifter kring 1600-talets början. Då omnämns kyrkstaden i Gammelstad i Luleå  för första gången, och då endast jordägande bönder fick lov att äga kyrkstugor kom den att tillhöra hemmanet under lång tid och gå i släkten under många generationer.

Kyrkstad norrfjärden

Del av Norrfjärdens kyrkstad. Foto: Erica Duvensjö, Norrbottens museum.

Kyrkstäderna uppstod främst i Norrland, men förekom även i finska lappmarken samt i Finlands svensktalande bygder. De kom inte bara att användas vid kyrkohelger utan nyttjades även vid marknader, sockenstämmor och ting och fungerade därmed som en social träffpunkt.

 

Öjeby påskmarknad

Påskmarknaden i Öjebyn år 1918. Bild lånad från Piteå museum.

Öjebyns kyrkstad
I Piteå finns tre bevarade kyrkstäder – Öjebyn, Hortlax och Norrfjärden. Den äldsta av dem är Öjebyn, ca 6 km från Piteå. Åldern på Öjebyns kyrkstad är inte klarlagt, men en dendrokronologisk undersökning (analys av borrprover på timmerstockar) utfördes under 2016 på tre av områdets kyrkstugebyggnader – nr. 16, 153 och 191. Resultatet visar på ett åldersspann från 1781-1835 där bottenvåningen på kyrkstuga 16 uppvisade de äldsta timmerstockarna. Dock var övervåningen märkbart yngre då timmerstockarna härrörde från 1878. Den yngsta av de tre undersökta kyrkstugorna var 191 där timmerstockarna daterades till 1835.

dendro

Borrkärna efter dendrokronologiskt prov. Foto: Erica Duvensjö, Norrbottens museum.

I Öjebyn finns stugor i en våning med två kammare, men också stugor som är uppförda i två våningar och innehar mellan fyra och sex kammare. I några stugor förekommer även fler.
Bebyggelsen följer inte någon plan utan har vuxit fram längs med infartsvägarna från de omgivande byarna. Detta förde med sig att stugorna samlades byavis.

Öjebyn1

Öjeby kyrkstad. Foto: Erica Duvensjö, Norrbottens museum.

Kyrkstugorna uppfördes i liggtimmer och där några fasader än i dag saknar både panel och färg. Fönsterluckor och ytterdörrar är målade i en klassisk färgpalett; från ockragul, kromoxidgrön till engelskt röd och vit.

kyrkstaden norrfjärden

Norrfjärdens kyrkstad. Bild lånad från Piteå museum.

Norrfjärdens kyrkstad
Norrfjärdens kyrkstad, ca 15 km norr om Piteå, har sin grund i det ökade administrativa samhällskravet samt den ökande befolkningsmängden i Piteå kring sekelskiftet 1900. Med anledning av detta kom Piteå landsförsamling att delas och två nya socknar uppkom. En av dem blev Norrfjärden. När församlingen fick en ny kyrka på 1910-talet följde även kyrkstadstraditionen med och nya kyrkstugor uppfördes av den lokale byggmästaren Efraim Åkelund. Stugorna, 31 till antalet, som kom att innehålla flera kyrkstugekammare med olika ägare blev stora och kom att placeras i raka led längs med gatorna i kyrkstaden. Längst ner mot fjärden placerades de äldre stugorna som kom att flyttas från Öjebyn där sockenkyrkan uppfördes år 1913.
Stugorna målades röda med klassiskt vita snickerier.

Hortlax kyrkstad

Hortlax kyrkstad. Foto: Erica Duvensjö, Norrbottens museum.

Hortlax kyrkstad
Hortlax kyrkstad, ca 10 km söder om Piteå, är även den en produkt av Piteå landsförsamlings delning i början av 1900-talet. Kyrkstaden är den yngsta och även den minsta av de tre kyrkstäderna då kyrkstugorna uppfördes på 1920-talet.
Som arkitekt för både kyrkobygge och stugor var Edvard Dahlbäck. De 9 stugorna som kom att uppföras i en våning med flera rum uppfördes i dalainspirerad nationalromantik, en rådande stil vid 1900-talets början och målades med röda fasader och vita snickerier. Stilen var ett högst medvetet val av arkitekten då kyrkan uppfördes i en nygotiskt stil med nationalromantiska inslag.

Alla tre kyrkstäder är resultat av sin tid med de stilideal som då rådde, där var och en  har sin speciella karaktär och där spåren efter dåtidens kyrkstadssed  fortfarande är högst påtagliga.

 

Källor

Piteå museum:
http://www.piteamuseum.nu/kulturmiljoer/kyrkor-och-kyrkstader/

Husera, Piteå kommun: https://webgis.it.pitea.se/website/husera/industrialisering/hortlax.asp
https://webgis.it.pitea.se/website/husera/industrialisering/norrfjarden.asp

 

Vid skrivbordet Erica Duvensjö, byggnadsantikvarie

Bryggeriet i Luleå

I hyllorna står de prydligt på rad, alla hundratals versioner av IPA, porter eller lager. Det är idag lätt att tro att vi lever i mikrobryggeriernas tid. Som en inledning på denna helg ska vi göra ett kort nedslag i ölets historia och hur detta har tett sig i Norrbotten.

De tidigaste arkeologiska spåren av fermentering är 13 000 år gamla, och har hittats i nuvarande Israel. De tidigaste bevisen, som hittats i nuvarande Turkiet, för öltillverkning är mellan 10 500 och 7 500 år gamla.

1982000007508

Ölproduktionen har utvecklats sedan den först uppfanns. På bilden pågår buteljering vid Luleå Bryggeri. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Okänd. Bildnummer: 1982000007508. Cirka 1910-1915.

Den idag i särklass vanligaste ölsorten, ljus lager, är ett underjäst öl som producerades industriellt från 1860-talet. Med ny teknik kunde den ljusa lagern produceras året runt och den hade dessutom bättre hållbarhet. Förutsättningarna för att producera en konsumentvänlig produkt ökade, likaså möjligheten att producera storskaligt. Nu fick de stora bryggerierna chansen att marknadsföra sig regionalt, nationellt och slutligen även internationellt.

1982000008182

Med nya tekniker möjliggjordes storskalig produktion. Det kan för oss kännas lite primitivt att kyla ner genom att använda is från älven. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Henny Tegström. Bildnummer: 1982000008182. Cirka 1902.

Historiskt sett har det dock varit annorlunda. Engelsk eller Bayersk öl, som du kanske känner bättre igen som Porter, importerades till stadens restauranger och krogar. På mindre orter, så kallat tappställen, kunde man snarare köpa med sig ”svensköl” eller svagdricka. Ordet tappställen kommer från att man på dessa platser tappade om ölet från tunnor till mindre behållare. År 1886 grundades Norrbottens bryggeri och var då ett av de första moderna bryggerierna i Luleå. Bara tre år senare påbörjades byggnationen av Bryggeriet i Luleå, som byggdes av Luleå bryggeri AB. Att man valde att etablera sig ute vid vattnet är inte konstigt, då det behövdes is från älven för att kyla ner ölet vid tillverkningsprocessen.

1982000007510

Norrbottens bryggeri låg vid Norra hamn, kvarteret Uttern. Idag hittar du Kulturens hus på detta kvarter. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: C G Blomqvist. Bildnummer: 1982000007510. 1890-tal.

Luleå bryggeri AB gick i konkurs år 1908. Redan samma år grundades AB Luleå Bryggeri, med familjen Burström som en av ägarna. År 1970 fick företaget det nya namnet AB Nyckelbryggerier och nio år senare såldes företaget till TILL-bryggerierna. Detta blev avslutet för det 70 år gamla familjeföretaget.

 

1982000007642

Gefle Bryggeri AB i Luleå. På bilden syns föreståndaren Gustav Adolf Rydberg med sin familj, sina anställda och gäster. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: C G Blomqvist. Bildnummer: 1982000007642. 1892.

Strax efter sekelskiftet startade en uppsjö andra bryggerier. Bergnäsets bryggeri och Nordstjärnan och Renen är ett par exempel på dessa. Örnsköldsviks och Gefle bryggeri hade också etablerat sig i Luleå. På bryggerierna var man, liksom nu, kreativ. Förutom öl bryggdes även must, cider och läskeblask.

1982000009573

TILL-bryggerier. Det har varit många olika ägare av bryggeriet på varvet. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: Helmer Widlund. Bildnummer: 1982000009573. 1990-05-07

Bryggeriet nådde sin kulmen på mitten av 1980-talet då man hade hela 75 anställda, dubbelt så många som 10 år tidigare. Dock var kulmen kortvarig och företaget lades ned 1989 och fastigheten såldes till fastighetsbolaget Galären. Idag inrymmer bryggeriet bland annat kontor och restaurang.

1982000009754

Norrbottens Bryggeris personal. Kvinnorna med de randiga kjolarna är dalkullor som vandrat till fots, från Dalarna till Luleå, för att arbeta över sommaren. © Luleå kommuns bildarkiv. Fotograf: C G Blomqvist. Bildnummer: 1982000009754. 1899.

Vad ska vi då komma överens om? Lever vi idag i mikrobryggeriernas tid, eller var den tiden kring sekelskiftet när det fanns en handfull bryggerier bara i Luleå? Eller kan det rent av vara så att mikrobryggeriernas tid var då ölen var färsk och var tvungen att tillverkas så lokalt som möjligt? Det är en fråga att diskutera över en alkoholfri lager, tycker jag.

Vid tangentbordet,
Marcus Bengtsson