Struves meridianbåge: ett av Unescos världsarv i Tornedalen

Struves meridianbåge är ett av Unescos världsarv sedan 2005 och det speglar en tvärvetenskaplig och internationell kontext där flera länder, institutioner och kommuner samarbetar för att bevara, förvalta och sprida kunskaper om en unik kulturskatt.

Men vad är äntligen ”Struves meridianbåge”? Om ni googlar den definitionen och kollar kartan ser ni en triangelkedja som går från Ukraina upp till Norge och korsar 8 ytterligare länder (Moldavien, Vitryssland, Ryssland, Litauen, Lettland, Estland, Finland och Sverige). Det är resultatet av en stor forskningskampanj samordnad av den tyska-ryska astronomen Wilhelm von Struve under första halvan och mitten av 1800-talet. Struve mätte tillsammans med sitt arbetslag och kollegor i Sverige och Norge in flera triangelmätningspunkter i olika länder för att visa att Jorden inte var helt klotrund utan tillplattad vid polerna.
Idag erkänner vi kampanjens värde inte bara för dess vetenskapliga vikt, utan också som ett försök att skapa en gemensam identitet i Europa (just i den perioden där flera länder förenades – Italien 1861 och Tyskland 1871 till exempel). Dessutom ligger många av dessa mätningspunkter i otroliga naturmiljöer bestående av stigar, kullar och skog som bjuder på ett varierande landskap – från vitt till grönt, från brunt till mångfärgat, beroende på vilken årstid man besöker dem.

Struves meridianbåge. Kartbild från Wikipedia.
Friedrich George Wilhelm von Struve. Foto från Wikipedia.

Reflektioner och tankar från Haparanda
Haparanda kommuns Perävaara är en av fyra mätningspunkter som ingår i världsarvet och som befinner sig i den svenska delen av Tornedalen. Den ligger 25 km norr om Haparanda stad, på bergets topp och syns som ett kryss graverat i marken, men det är mycket mer än det. Det är ett världsarv på grund av internationellt vetenskapligt samarbete som döljs bakom det krysset och som i Haparanda fysiskt genomfördes av Carl Skogman och Nils Haqvin Selander från Vetenskapsakademien i Stockholm. Det är ett naturarv då punkten nås med en mindre resa med bil (ungefär 30 minuter från Haparanda) och en lagom lång vandring (5–6 km) bland bär, stenar, träd och blommor. Det är friluftsliv för att vi rör oss i och upplever naturen helt och hållet. Och det är ett kulturarv eftersom platsen berättar om en tid som var, där historia, traditioner och kultur blandas ihop.

Struves mätpunkt i Perävaara, Haparanda kommun. Foto: Silvia Colombo.
Perävaaras topp, Haparanda kommun. Foto: Silvia Colombo.

I Haparanda berättas om Struves historia inte bara i Perävaaras område, utan också i staden. Det är bara fem minuters promenad från Haparandas torg till älven, längst Köpmansgatan, och sedan till höger. Där börjar en fin konstupplevelse där en får passera över Hanna Kantos Strandad och Anja Örns Transit. Det tredje verket, skapat av konstnären Victoria Andersson 2012, heter just Struves triangel. Skulpturen är en hyllning till Struves forskning i Sverige och Tornedalen och dess form, en pyramid, samt ringarna och formlerna är tydliga referenser till triangelmätningssystemet.
Verket ligger vid Torneälven, där Sverige möter Finland, och är placerat axiellt med Björkö kyrka (på andra sidan Torneälven), som är en annan mätpunkt i världsarvet. 

Victoria Anderssons verk Struves Trangle. Foto: Silvia Colombo.

Nordens arbete runt Struves meridianbåge i nutiden
Nationellt och internationellt samarbete inom Struves meridianbåge pågår för fullt i nutiden, då flera arbetsgrupper och institutioner aktivt jobbar för att synliggöra världsarvet. Tornedalens fyra svenska kommuner som involveras av mätpunkterna – från syd till norr – är: Perävaara i Haparanda kommun, Pullinki i Övertorneå kommun, Jupukka i Pajala kommun och Tynnyrilaki i Kiruna kommun. Kommunerna samarbetar med Tornedalen2020, Länsstyrelsen i Norrbotten och Lantmäteriet för att lyfta fram idéer och projekt om världsarvet.  Stöttade av Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet jobbar kommunerna och Tornedalen2020 för att utöka mätpunkternas tillgänglighet och kunskaper. Just nu, till exempel, håller arbetsgruppen på med att beställa gemensamma skyltar i flera språk och snart lanseras några poddar om Struves punkter i Tornedalen via appen Storyspot. Och alla ser fram emot att träffas fysiskt igen, efter flera månader av endast digitalt samarbete.

InterregNord The Northern parts of the World Heritage Struve Geodetic Arcs hemsida. Screenshot från hemsidan.

Parallellt, sedan februari 2020 pågår det nästan treåriga projektet ”Nordliga delarna av världsarvet Struves meridianbåge”, finansierad av EU’s Interreg Nord programme, Region Norrbotten och Tornedalsrådet mm där Finland, Sverige och Norge samverkar för att öka Struves mätpunkters tillgänglighet samt kunskaper om ämnet. Det bredare nätverket, där ingår bl.a. Haparanda stad, Torneå stad samt Lapland UAS och Alta museum, jobbar för fullt och flera resultat har uppnåtts hittills. Bara för att nämna några, den 10 februari 2022 invigdes en ny sektion av basutställningen på Tornedalens museum som visar åtta Struve-punkter med hjälp av VR-teknik. De punkterna som fotades var lätt tillgängliga under pandemin, men målet är att fortsätta dokumentera alla mätpunkter innan projektet tar slut. Snart, den 11 april 2022 på Torneås Rajalla shoppingcenter, arrangeras en utställning som sedan, under sommaren, ska vandra vidare till Övertorneå och Hammerfest. Till hösten kommer äntligen utställningen tillbaka till Torneå där, för att visas på Tornedalens museum.
Dessutom har dialog med andra aktörer – främst med skolor och elever, men också med företag aktiva inom hållbar turism – påbörjats och utveckling av digitala verktyg skapats. Om ni inte vill missa nästa arrangemang och träffar, följ projektets hemsida (www.struvenorth.net) och facebookssida (https://www.facebook.com/struvenorth). Ifall ni är nyfikna och vill veta mer, så berättar jag gärna om projektet och om Struve vid någon lokal eller regional träff. Hoppas att vi ses då!

/Silvia Colombo

Haparanda stads kulturstrateg

Referenser

Haparanda stads hemsida om Struve

Länsstyrelsen i Norrbottens hemsida om Struve

The Northern parts of the World Heritage Struve Geodetic Arc

UNESCO World Heritages hemsida om Struve

Dela med dig av dina högtider, firanden och traditioner

Norrbottenskalender

Alla hjärtans dag, earth hour, fredagsmys, halloween, Jokkmokks marknad, midsommar, nouruz, pride, ramadan, surströmmingspremiär, vårstädning… Det finns mängder av stunder som tillskrivs särskild mening, men vilka av årets dagar och händelser brukar du uppmärksamma?

Nu samlar Norrbottens museum in berättelser, bilder och föremål inom temat högtider, firanden och traditioner. På museets hemsida kan vem som helst delta genom att besvara en frågelista och skicka in förslag på föremål som man vill skänka till museet. Det insamlade materialet kommer att bevaras i museets arkiv och samlingar, samt ligga till grund för en kalender som kommer att formges och tryckas. Kalendern kommer att berätta om och påminna oss om flera traditioner som finns i länet. Tanken är också att den ska användas i museets verksamhet och fungera som utgångspunkt vid exempelvis planering av programpunkter och förvärvsinsatser.

Högtider, firanden och traditioner betyder mycket för människors liv. De skapar sammanhang och bidrar till gemenskap. Det är också företeelser som innehåller variationer och förändras med tiden. I museets samlingar saknas inte minst föremål från religiösa högtider som inte är kristna. Ambitionen är att samla in information om en mängd olika dagar och händelser, så att det blir en innehållsrik och mångfaldig skildring av temat.

Insamlingen pågår fram till 24 oktober 2021 och kalendern kommer att kunna köpas under 2022.

Du hittar insamlingen här: http://norrbottensmuseum.se/kulturmiljoe/etnologi/norrbottenskalender.aspx

Efter en mörk vinter är det många som känner ett behov av att göra rent hemma. Vårstädning är en gammal sedvänja som förekommit på flera platser i världen. Här städas en kyrkstuga i Gammelstads kyrkstad. Foto: Elvin Enqvist © Norrbottens museum
Melodifestivalen lockar varje år en stor publik och är ett av Sveriges mest sedda tv-program. I museets samlingar finns två vattenflaskor från deltävlingen andra chansen i Kiruna 2008. Foto: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

Del av en ny satsning

”Norrbottenskalender” är det första projektet som genomförs av en nyetablerad arbetsgrupp med samtiden i fokus. Gruppen består av mig (etnologen Paulina), bebyggelseantikvarien Jessica, föremålsantikvarien Anja och utställningsproducenten Matilda. Vårt uppdrag är att bedriva ett löpande och strategiskt arbete med dokumentation och insamling.

I oktober påbörjade vi vår verksamhetsplanering. Vi inledde arbetet med att utreda vad museet har dokumenterat och samlat in hittills, vilka områden som är underrepresenterade och om nya perspektiv kan anläggas på sådant som redan har fokuserats. Vi uppmärksammade även pågående skeenden och framtidsutmaningar utifrån ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Arbetet gav upphov till flera projektidéer, varav två vidareutvecklades.

Under hösten genomför vi projektet Norrbottenskalender och till våren genomför vi ett projekt som fokuserar på cirkulär ekonomi. Samtidigt som höstens projekt genomförs påbörjar vi också planeringen av de projekt som ska genomföras nästa verksamhetsår.

Paulina Öquist Haugen