1973 gjorde Norrbottens museum en arkeologisk undersökning i Nederkalix kyrka på grund av att kyrkogolvet skulle läggas om. I samband med golvarbetet skulle jorden under schaktas bort och därför behövde arkeologer närvara vid arbetet.

Exteriör av Nederkalix kyrka från 1973 © Norrbottens museum

Nederkalix kyrka
Nederkalix kyrka nämns för första gången 1472 i ett avtalsbrev utfärdat i Kalix i samband med att altarskåpet invigdes. Troligtvis har det funnits ett kapell i trä innan stenkyrkan uppfördes kring år 1500. 1595 eldhärjades kyrkan, prästgården och den intilliggande kyrkstaden av en brand. Själva kyrkobyggnaden är av samma typ som Nederluleå kyrka i Gammelstad och Öjeby kyrka, med ett stort rektangulärt kyrkorum med sakristia och vapenhus.

Interiör av Nederkalix kyrka © Norrbottens museum

Den arkeologiska undersökningen 1973
Vid schaktning inne i kyrkan hittades bland annat två relativt välbevarade gravar med skelett, varav ett utan kranium, i närheten av altaret. Kistrester och textilfragment med knappnålar hittades och likaså även rester av en knuttimrad gravkammare med fynd av näverstycken, en svarvad träknopp och några silvermynt från 1500-talets slut, 1560-65 samt 1579.

Gravarna i närheten av altaret © Norrbottens museum

Gravkammaren © Norrbottens museum

I övrigt hittades fler mynt, några bokspännen, gravinventarier som främst utgörs av textilier, kistdetaljer och material som kan kopplas till kyrkan och dess inredning. De äldsta mynten är från 1500-talets slut. Vissa områden med en invändig bemålning kunde ses på platsen för den bortrivna läktartrappan. Målningarna föreställde hängande draperier och en växtranka.

Väggmålning © Norrbottens museum

Kyrkbruden
Vid ingången från vapenhuset fanns en gravkammare med murade och vitmenade väggar och jordgolv. Kammaren var täckt med en grå kalkstenshäll med nästan helt utplånad dekor. Enligt uppgifter kommer hällen från prosten Vallteers grav från 1738. Ulla Pettersson, dotter till majoren och krigsrådet Gustaf Pettersson, ligger enligt uppgift i gravkammaren. Ulla dog vid 8 års ålder i nervfeber den 16 januari 1816. Även hennes mor gick bort i nervfeber, men hennes kropp har ej bevarats.

Kyrkbruden © Norrbottens museum

Innerdelen av kistan är klädd med vitt bommullstyg. Locket är vitmålat och ornerat med längsgående fåror och en ås med gröna kanter samt ett längsgående band med rutor i grönt och vitt. På locket är en krans av tygblad fastspikad. Kroppen är lagd på en bädd av torkade växtdelar och bakom och bredvid huvudet ligger girlanger av tygband. Den döda flickan är klädd i en fotsid långärmad klänning av tunn vit tyll med små vita stjärnor. Upptill och nedtill är klänningen kantad med guldbroderade band med zigzagmönster och bladmotiv samt små öglor längs med kanten. Det övre guldbandet går tvärs över bröstet samt slutar med en knut mitt på. Eventuellt har hals och axlar varit bara.

Flickan bär dubbla vita underklänningar, vita bomullshandskar med broderier samt ett paljettband knutet i rosett runt vänster handled. På fötterna finns ett par vita sidenskor med rynkat band runt öppningen, broderat med paljetter och knutet i rosett över vristen. Spår av tunna och stickade strumpor kunde ses. På båda sidor om kroppen finns girlanger av avlånga taggiga blad, eventuellt myrten, som troligtvis tillverkats i tyg. Vid högra sidan av bröstet ligger en liten bukett med vita tygblommor med många fyrdelade knoppar.

Kyrkbruden © Norrbottens museum

Kyrkbruden är en lokal benämning och som mest sannolikt har sin grund i den dräkt som den åttaåriga flickan blev begravd i. Dräkten kan sättas i samband med föreställningen om ett barn som Kristi brud.

Dateringar från vikingatid
Avslutningsvis kan även berättas att Norrbottens museum gjort en till arkeologisk undersökning 1992, då kabelgrävning gjordes utanför Nederkalix kyrka och skelettgravar hittades. Vid undersökningen 1992 hittades skelettdelar, varav ett skelett härrörde från en man i 20-årsåldern och som enligt beräkningar var omkring 1,63 meter lång. Lårbenet från skelettet har daterats till 1420-1660 e.Kr. Dateringen innebär att begravningen av mannen kan vara gjord innan den nuvarande kyrkans tillkomst, även om det kanske är troligast att begravningen är gjord strax efter uppförandet av kyrkan .

Utöver skelett hittades kritpipsskaft, enstaka djurben och tegelflis som kan sättas i samband med när kyrkan och stigportarna kom till, då de är de enda byggnader i området som är murade med tegel. Utanför stigporten hittades även en nedgrävning där kol har daterats till 890-920/950-1250 e.Kr. Denna datering visar att området har nyttjats när landet höjdes ur havet. Vid denna tid låg platsen intill en havsvik innanför en örik skärgård.

Vid tangentbordet denna torsdag:
Frida Palmbo