Samtidsdokumentation | Kulturmiljö vid Norrbottens museum

Bakgrund

För att minska beroendet av fossildrivna energikällor, bidra till minskat utsläpp av växthusgaser och tillgodose framtida energibehov har Sverige valt att satsa på en utbyggnad av vindkraften. Regeringen fastställde 2002 ett planeringsmål för vindkraften på 10 TWh till år 2015 och en antal styrmedel infördes för att stimulera till ökad utbyggnad. Det resulterade i att en kraftig utbyggnad av framförallt den landbaserade vindkraften har ägt rum under de senaste 15 – 20 åren. En av de största satsningarna i Sverige och Europa är vindkraftsparken i Markbygden som ligger i Piteå kommun. Företaget Svevind presenterade 2006 en plan för en park med 1101 vindkraftsverk i området. Enligt deras miljökonsekvensbeskrivning hade Markbygden goda vindförhållanden, bestod av ett glesbefolkat område där det fanns förhållandevis liten grad av motstående intressen och det utgjorde ett stort sammanhängande område. Piteå kommun ställde sig positiva till etableringen och arbetet med tillståndsprövning påbörjades. I mars 2010 fick vindkraftsparken klartecken från regeringen för den fullskaliga parken.

Piteå museum gjorde 2009 en dokumentation om den påbörjade vindkraftsetableringen. Då hade ett pilotprojekt, bestående av tolv vindkraftsverk på Dragaliden, påbörjats och två verk var uppförda. Dokumentationen var en förstudie och bestod av tre delar: en översikt av Markbygdens historia, en genomgång och analys av viktiga intressenter och intressekonflikter kring etableringen samt en översiktlig fotodokumentation. I arbetet ingick litteratur- och arkivstudier, uppföljning av hur medierna bevakade etableringen av vindkraftsparken samt möten med bland annat Svevinds referensgrupper, intervjuer med enskilda personer samt deltagande vid offentliga möten angående etableringen. Arbetet utfördes av etnolog Ingrid Metelius på Piteå museum och Norrbottens museums fotograf Daryoush Tahmasebi.

Markbyggden, vy från högsta krönet i Ersträsk mot Dragaliden med de två första vindkraftverken.
Foto: Daryoush Tahmasebi, 2009.

Dragaliden med tolv vindkraftverk, vy från väg 543 strax väster om byn Ersträsk.
Foto: Daryoush Tahmasebi, 2010.

Vindkraftsparker har stor inverkan på miljön och naturen det påverkar bland annat förutsättningar för den bebyggelse som ligger i området, rennäringen, rekreation och jakt. I förstudien intervjuades personer som på olika sätt berördes av etableringen, både de som var positiva till utvecklingen och de som var tveksamma eller negativa till den stora etableringen. Det var personer som ingick i byarnas olika referensgrupperna, representanter från Östra Kikkejaurs sameby och från Kolerbygdens landskapsskydd.

Vindkraftsetableringar skapar också arbetstillfällen och tillväxt för orten och därför intervjuades representanter från Piteå kommun och Svevind om etableringens betydelse för Piteå. Dokumentationen resulterade i en rapport som du kan ladda ner nedan och Piteå museum producerade en utställning om vindkraftsetableringen och dess betydelse för bygden. De fotografier som togs finns i Norrbottens museums bildarkiv och består av landskapsbilder, bilder från byarna i Markbygden samt bilder från kalvmärkning och renflytt med Östra Kikkejaurs sameby.

Dokumentationen resulterade i en utställning om vindkraftsutbyggnaden i Markbygden som visades på Piteå museum 2011. Foto: Daryoush Tahmasebi, 2011.

Markbygden Ladda ner

Dokumentation 2024

Förnybara energikällor och ökad elproduktion är en viktig del av den industriella omställningen som pågår i norra Sverige och vindkraftsutbyggnaden är fortsättningsvis en aktuell fråga. Nu är det framför allt havsbaserade vindkraftsetableringen som det skrivs om i medierna och som finns på den politiska agendan i många kommuner.

Det har gått 15 år sedan dokumentationen i Markbygden gjordes och vi planerar att göra ett återbesök. I november 2022 fanns det 430 vindkraftsverk i Markbygden och utbyggnaden har inte gått enligt den ursprungliga tidsplanen utan den har förskjutits av olika anledningar. Nu pågår en miljöprövningsprocess för att få bygga högre vindkraftsverk eftersom tekniken har utvecklats och det är möjligt att bygga högre verk som ger mer effekt. Det skulle också innebära att antalet vindkraftsverk kan minskas.

Norrbottens museums dokumentationsgrupp ska under hösten dokumentera etableringen i Markbygden och vi kommer att utgå från den förstudie Piteå museum gjorde. Vi vill återbesöka de platser som fotograferades 2009 för att dokumentera hur landskapet har förändrats, vi vill intervjua människor som bor och verkar i Markbygden för att ta del av deras erfarenheter och berättelser om hur vindkraftsparken har påverkat deras liv. Vi vill följa upp om människors föreställningar om vad etableringen skulle föra med sig har besannats. Vi vill också undersöka hur människor som bor i området, de som nyttjar området för rekreation eller för rennäring har anpassat sig till den nya livsmiljön. Hur har förändringarna i den fysiska miljön påverkat deras vardag och nyttjande av platsen. Hur har rennäringen påverkats av vindkraftsparken, vilka konsekvenser har det fått för de berörda samebyarna.

Vår dokumentation blir ett tidsdokument av en storskalig vindkraftsparksetablering och hur den har påverkat naturen, kulturlandskapet och livet i Markbygden. Vi kommer även att följa upp vilka effekter etableringen har fört med sig för kommunen och byarna i Markbygden. Visionen inför etableringen var nya arbetstillfällen, tillväxt för byarna, uppdrag till lokala företagare och flera invånare i byarna. Har etableringen gått som planerat, har samrådet med byarna fungerat över tid och har den ekonomiska kompensationen utbetalats som det utlovades. Det har skett förändringar i organisationen kring vindkraftsparken och parken är indelad i flera delar som ägs av olika aktörer. Hur upprätthålls den långsiktiga visionen för en etablering när det sker förändringar i strukturerna för en stor etablering.

Arbetet med vår dokumentation är i uppstartsfasen och just nu pågår genomgång av materialet från dokumentationen 2009 samt informationssökning. Den ökade vindkraftsutbyggnaden har lett till att det numera finns en mer forskning inom olika ämnesområden om effekter och konsekvenser av vindkraftsetableringar.

Norrbottens museum har genomfört flera arkeologiska undersökningar i området inför etableringen av vindkraftsparken i Markbygden. Om dessa kan du läsa i följande blogginlägg:

2012 Arkeologi i Markbygden | Kulturmiljö vid Norrbottens museum (kulturmiljonorrbotten.com)

2013 Markbygden och Kristinavägen | Kulturmiljö vid Norrbottens museum (kulturmiljonorrbotten.com) och Fäbodar i Markbygden | Kulturmiljö vid Norrbottens museum (kulturmiljonorrbotten.com)

2019 Markbygden 2019 | Kulturmiljö vid Norrbottens museum (kulturmiljonorrbotten.com)

2020 Markbygden 2020 | Kulturmiljö vid Norrbottens museum (kulturmiljonorrbotten.com)

2022 Spår av bebyggelsen i Markbygden | Kulturmiljö vid Norrbottens museum (kulturmiljonorrbotten.com)

Vid tangentbordet, Sophie Nyblom, etnolog

Mina kollegor har nu under vårvintern berättat om några av de minidokumentationer vi har utfört från årsskiftet. Med minidokumentationer menar vi kortare insatser, typ en dag eller ett par dagar, som inte kräver allt för stora förberedelser men fyller våra förråd (arkiv) med bra och beskrivande information om vår samtid i Norrbotten. Sophie Nyblom berättade om vår resa till Kiruna i slutet på januari där vi följde Snöfestivalen ett par dagar och Kristin Lång om vår upplevelse av Fettisdagen i Haparanda. Nu är det min tur att lyfta det jag tycker har ärende hit.

Nu när sommarvärmen har slagit till tänker jag mig att vi skulle kunna svalka oss lite med några bilder från museets dokumentation av pimpelfiske i Stora Lappträsk i Kalix. Vi var där något så sent på säsongen, i slutet på april, men det visade sig vara alldeles perfekt is för promenader vart en ville över sjön.

Lite kort om bakgrunden till pimpelfiske i Norrbotten har museets etnolog Sophie Nyblom sammanfattat inför denna dokumentation:

”Pimpelfisket är en aktivitet som många norrbottningar ägnar sig åt någon gång under vintern och för många är det en viktig del av friluftslivet under vintern. Det kan vara en påsktradition i familjen eller så har är det en del av livsstilen under några månader med en ark utplacerad och där helgerna tillbringas på isen. Tidigare var olika typer av vinterfiske en del av hushållets försörjning och ett sätt att få mat på bordet medan det idag handlar om ett intresse och en aktivitet som görs för nöjes skull av både unga och gamla.”

Så som med många andra dokumentationer vi utför var syftet bl.a. att fylla i luckor i museets arkiv då det visar sig att vi hade ont om bilder av, och text om, pimpelfiske från vår egen tid.

Bläddra bilderna åt sidan för att se fler.

Torneträsk förr i tiden.

Men innan vi ger oss iväg till Stora Lappträsk kan det vara intressant att ha något från förr att jämföra med. I den bildskatt som fotografen Bert Persson lämnade efter sig hittar vi ett gäng bilder från en pimpeltävling i Torneträsk 1956. Även om pimpeltävlingar på den tiden inte var lika frekventa, och kanske mer av en folkfest än sportfisket vi är vana till idag, kan vi se att metoderna inte har ändrats avsevärt genom åren. Det räcker än idag med ett pimpelspö med en pirk, ett hål i isen och en hungrig fisk.

Fotograf: Bert Persson

Stora Lappträsk

Det var något så blåsig vårvinterdag som mötte oss i Stora Lappträsk men vädret bet inte på de tävlande som många hade rest lång väg för att delta. De större grupperna kom från Finland och Västerbotten, för att nämna några. Pimpeltävlingen arrangeras av byaföreningen Vision Stora Lappträsket.

Innan avfärd på isen behövde alla tävlande skaffa sig ett startkort. Då passade många på att också köpa en lott och vissa försökte även gissa sig till om vart på sjökartan fisken befann sig idag.

En stund innan startskottet var det en sansad grupp som tog sig i lugn och ro ut på isen för att hitta sina platser. Så till direkt då startskottet dånade över isen började det plockas upp fiskar från hålen. Mört var på huvudrätten på menyn denna dag.

Vid hemfärd då slutskottet hade gått satte alla som hade fått napp siktet på vägningen. Det visade sig vara många då det blev kö till de två vågarna som väntade.

Efter en lång dag på isen satt det bra med en hamburgare, mingel och så småningom prisutdelning. Vinnarna denna dag var Adrian Nordmark i ungdomsklassen med 1136 gram, Kristina Larsson i damklassen med 5505 gram och Daniel Bergman som vann öppna klassen med 6335 gram. Totalt vägdes det över 250 kilogram fisk efter tävlingen. Det krävs mycket mört för att fylla de siffrorna.