Alvik | Kulturmiljö vid Norrbottens museum

I höstas fick Norrbottens museum in ett tips om en tidigare okänd fäbodlämning i Antnäs. Vi hade möjlighet att besöka platsen innan snön kom och kunde göra en registrering av fornlämningen som består av en mjölkkällare och två husgrunder. Skärs fäbovall, som den heter, finns nämligen med på en historisk karta från 1762 som visar en rågångsåtgärd mellan byarna Antnäs och Alvik utanför Luleå. Då fäboden har så gamla anor klassas den som fornlämning. Efter registreringen av fäbodlämningen fick vi en idé om att göra ett projekt med utgångspunkt i fäbodlämningen – och nu i år går vi från tanke till verklighet!

Arkeolog Frida Palmbo står i grunden efter mjölkkällaren på Skärs fäbovall. Foto: Carina Bennerhag © Norrbottens museum

Arkeologisk provundersökning
Norrbottens museum har sökt pengar från kulturmiljöanslaget, som Riksantikvarieämbetet via Länsstyrelserna i Sverige årligen delar ut till olika kulturmiljövårdsinsatser. Vi har fått beviljat medel till att göra en fördjupad studie av Skärs fäbovall. Tanken är att dels utföra arkiv- och kartstudier men även göra en mindre arkeologisk provundersökning. Provundersökningen går ut på att göra en provtagning av fäbodlämningen för att göra en datering som kan belägga fäbodens ursprung och eventuellt även äldre tidshorisonter.

Skärs fäbovall med snidade fågelfigurer av konstnären Gunnar Hansson. Foto: Carina Bennerhag © Norrbottens museum

Dateringen, arkiv- och kartstudierna kommer ligga till grund för en kulturhistorisk analys. En informationsskylt är sedan tänkt att sättas upp i anslutning till fäboden, något Antnäs byautvecklingsförening har tagit på sig ansvaret för. Sedan tidigare finns en markerad och spångad vandringsled, Norriskogens kulturled, som går förbi ett antal fäbodar som har tillhört Antnäs och Skärets byar. Längs med leden finns det uppsatta informationsskyltar som beskriver livet på fäbodarna med bilder och texter. Norriskogens kulturled har anlagts på initiativ av Antnäs byautvecklingsförening och målet är att även Skärs fäbovall kommer att infogas som ett besöksmål längs med vandringsleden.

Det finns en ko på en av fäbodvallarna längs vandringsleden än idag. Foto: Frida Palmbo

Vi kommer under nästa vecka att skriva en arbetsplan till Länsstyrelsen för hur den arkeologiska provundersökningen kommer att göras, innan vi kan få tillstånd till ingrepp i fornlämningen. Fältarbetet har planerats till slutet av maj, då förhoppningsvis tjälen har gått ur marken! Prover för datering kommer vi att skicka iväg så fort som möjligt efter undersökningen så att vi hinner få dateringarna innan projektet ska avrapporteras till hösten.

Etnologisk dokumentation
Norrbottens museum har även sökt pengar från kulturmiljöanslaget för att göra en etnologisk dokumentation av fäbodliv och utmarksbruk vid Antnäs. Den etnologiska undersökningen är tänkt att utföras som en kompletterande studie till den arkeologiska delen. Studien kommer att ta fram, dokumentera och arkivera de muntliga berättelser som idag finns kvar om fäbodliv och annat utmarksbruk i området och även titta på dagens betydelse av vandringsleden och fäbodarna. Arbetet görs i nära samarbete med Antnäs byautvecklingsförening. Resultatet kommer att sammanställas i en mindre skrift som kommer att göras tillgänglig för allmänheten.

Längs med vandringsleden kan man träffa på både det ena och det andra. Konstnären Gunnar Hansson har smyckat fäbovallarna med olika skulpturer. Foto: Frida Palmbo

Det känns roligt att få göra en fördjupad studie av både fäbodlämning och fäbodliv med utgångspunkt i tipset om en ny fäbodlämning som kom in till oss i höstas. Här på Norrbottens museum har vi inte gjort arkeologiska undersökningar av fäbodlämningar tidigare och att dessutom få en etnologisk dokumentation ger ju ytterligare en dimension till det hela! Vi lär få all anledning att återkomma om både fäbodlämningar och utmarksbruk ur både etnologisk och arkeologisk synvinkel allteftersom projekten fortskrider!

Vid tangentbordet:
Frida Palmbo

Läs om tipsgranskningen där fäboden registrerades:
Arkeologisk tipsgranskning

Under tidiga juni genomförde Norrbottens museum en arkeologisk besiktning i det lilla samhället Sunderbyn som ligger lite drygt 1 mil nordväst om Luleå.

Byn är tidigast belagd i skriftliga källor från 1502 men är redan då den i särklass största byn i Luleå socken, Luleå socken som då omfattade ett enormt område.

1543 tecknas byn för 19 hemman samt ett kyrkohemman och taxeras för 1154 skälsland fördelat på 974:144:36 på åker, äng respektive fiske. Ett skälsland utgjorde 0,432 hektar. Detta att jämföra med två näst största byarna Alvik med sina 24 hemman och 981 skälsland och Ersnäs med 21 hemman och 861 skälsland. Troligt är att byn tillhör en av de äldsta i socknen, dels på grund av sin storlek men även pga. sin närhet till socknens centrum och dess läge vid Luleälvens utlopp i Bottenviken. Byn etableras troligen under 1300-tal och den bör vara samtida med kapellet och prästgården i nuvarande Gammelstad och Hägnan.

Det finns en rad tolkningar kring ortnamnet Sunderbyns betydelser, den som dock är troligast är att namnet avser ”de som bor vid sundet/sunden” dvs. byn har fått namn efter tidigare sund på platsen.

Bebyggelsen under 1500- och 1600-tal återfanns dels kring Kråkberget (platsen för besiktningen) samt vid en plats kallad Kläppen. Åkermarken utgjordes dels av Lergärdan, mellan Kläppen och Kråkbergsområdet, dels av nuvarande Hammarenområdet, söder om Kråkberget samt senare Årdren och Kråkänget ned mot älven.

Namnen Kråkberget och Kråkänget anses stamma från släkten Kråka. Nils Andersson Kråka är den första av släkten som uppträder i historiska källor då denne år 1574 köpte kyrkohemmanet i Sunderbyn, denne tvingades sedan låta köpet återgå år 1579. Släktens stamhemman var det som senare kom att få nummer 21 och benämndes ännu 1950 som ”Kråkhemmanet” och moränhöjden där gården legat fick därefter namnet Kråkberget. Släkten Kråka kom att ha en framstående ställning i Luleå socken från 1500-talets andra hälft till åtminstone 1700-talets början, de var från början birkarlar och sedermera lappmarksfogdar, borgare och handelsmän. Ett antal medlemmar ur släkten var i perioder borgare och rådmän i Stockholm. Det sägs att Nils Andersson Kråka hade en stor del i den marknadsreform som Karl IX genomförde och som sedan skulle leda till grundadet av köpstäderna, däribland Luleå. Släkten Kråka har även gett upphov till gatunamnet Kråkbergsvägen.

På 1770-talet flyttades kaptensbostället till hemman nummer 12 i Sunderbyn vilket ledde till att Sunderbyn kom att bli bostadsort för de högre militärerna, så småningom slog sig lantmätare, häradsskrivare, läkare också ned i Sunderbyn vilket gjorde byn till en allvarlig konkurrent till Luleå om var residenset skulle placeras när länet klövs 1810. Även landshövdingen mellan 1811-1816 hade sin bostad i Sunderbyn vilket också satt sina spår i gatunätet i form av landshövdingevägen.

Det fanns alltså en chans att lämningar och/eller kulturlager från Sunderbyns allra äldsta delar fram till historisk tid kunde återfinnas på denna mycket centrala plats i byn som besiktningen skulle genomföras på.

Vi gick in dock med låga förväntningar då tomten som skulle exploateras nyttjats som åker- och ängsmark sedan åtminstone tidigt 1900-tal vilket kunde tänkas ha påverkat ev. lämningar till det sämre. Vid rektifieringen av de allra tidigaste historiska kartorna kunde dessutom ingen bebyggelse observeras på just denna plats.

Tyvärr uppvisade platsen inga avsatta kulturlager eller anläggningar, endast lämningar efter sentida gärdesgårdar kunde observeras i schakten.

Sunderbyns tidigaste historia får alltså vänta ett tag till med avslöjas…. Mvh Nils Harnesk

Kulturmiljö vid Norrbottens museum

Aktuellt om Norrbottens förhistoria, historia och nutid

Etikettarkiv: Alvik

Fäbodlämningar och utmarksbruk i Antnäs

Den lilla arkeologin