Arkeologer ut på grönbete!

Nu är det sista fredagen innan vi drar ut i fält på allvar.

Frida Palmbo och jag har provkört en totalstation inför en kommande undersökning vid väg 880 vid byarna Huuki och Aareavaara. Vi ville testköra för att se att allting fungerar som vi tänkt oss. Det har varit en hel del datakrångel de senaste veckorna och Åsa Lindgren och Frida har slitit som djur för att få programvarorna i våra datorer att fungera inför fältsäsongen. De klarade av det och de har min fulla beundran. Ingen av oss studerade för att bli datatekniker, men Åsa och framför allt Frida har en fantastisk förmåga att tala en trilskande dator tillrätta. Men nu verkar allting vara i sin ordning, både totalstation, handdatorer och bärbara datorer. Sade jag att fältsäsongen börjar på måndag…? Puh…

Åsa tar med sig Nils Harnesk, Tor-Henrik Buljo och mig till Masugnsbyn och Vittangi för att göra en utredning för nya vägbyggen, förbifarter som ska leda malmtransporterna utanför byarna. Utredningar innebär alltså att vi letar efter fornlämningar inom den yta som ska exploateras. Vi börjar på måndag och Åsa har jobbat i ett par dagar med att förbereda det sista praktiska innan vi åker. Vi hade en liten genomgång nu idag om vad vi ska göra och vad vi ska ta med oss och vem som ska gå i par med vem. FÖrsta jobbet på säsongen brukar alltid innebära att någonting glöms kvar hemma. Åtta fältarbetsdagar är planerade för den utredningen.

Sedan följer ett antal utredningar till under juni och första halvan av juli. Lars Backman ska leda en utredning i Överkalix med mig som medhjälpare, Nils sitter just nu och räknar på en annan utredning i trakterna av Gällivare. Och så ska Frida leda grävningen vid väg 880, med Lars och mig som medhjälpare.

Carina och Frida ska också förbereda för arkeologidagen. Det är nu under försommaren som de har tid att förbereda, för resten av säsongen ser vi alla ut att få fullt upp med att göra, om allting går som det ska…

Men jag nöjer mig med denna korta redovisning fram till och med semestrarna som vi trots allt planerat in även denna sommar. Vad som händer därefter får ni läsa i kommande blogginlägg.

Vid tangentbordet idag: Olof Östlund

Digital teknik inom arkeologin

fredagen den 4:e februari 2011

GIS är en förkortning för geografiska informationssystem och kan beskrivas som datoriserade system för att kunna hantera lägesrelaterad information. Enkelt uttryckt kan man beskriva GIS som en kombination av kartor och tabellinformation som lagras och hanteras i datorn.

GIS inom arkeologin
GIS är inte bara en programvara utan även ett hjälpmedel för att analysera och optimera verksamheter. När vi arkeologer är ute i fält så mäter vi in nypåträffade fornlämningar med GPS och handdator.

Vid en arkeologisk undersökning (utgrävning) mäter vi oftast in upptagna ytor, anläggningar, fynd och prover med hjälp av totalstation som sedan bearbetas digitalt.

Med hjälp av GIS kan vi arkeologer lättare analysera inmätta data och göra spridningsbilder över insamlade fynd, anläggningar och prover och snabbare analysera de aktiviteter som ägt rum på platsen vi undersöker. Vi använder även GIS för att framställa kartor till våra arkeologiska rapporter.

Inte alltid digitalt
Idag är de arkeologiska verksamhetsområdena i Sverige i stort sett helt digitala. Här i Norrbotten är det dock inte alltid det lämpar sig att använda digital teknik beroende på vart vi är i länet. 2007 utfördes arkeologiska undersökningar kring Aitikgruvan. När vi ska klafsa över myrar, klättra över viltstängsel och har en bra bit att färdas till de fornlämningar som ska undersökas passar det inte att bära omkring på en totalstation som väger en hel del… I dessa fall använder vi analoga avvägningsinstrument och prickar in fynd och anläggningar på ritningar som vi upprättar för hand. Alla arkeologer är kanske inte heller alltid glad åt den digitala tekniken och önskar ibland att vi fortfarande levde i en tid utan datorer och tillhörande teknik…

Datastrul
På Norrbottens museum håller vi på att övergå till en ny version av ArcGIS som är ett av de GIS-program vi använder oss av. En del förändringar har ägt rum i programmet jämfört med den tidigare versionen. Undertecknad har därför testat den nya versionen av ArcGIS. Som vanligt uppstår det en hel del teknikstrul i samband med detta, men med god hjälp från en av Landstingets duktiga drifttekniker så har det mesta löst sig. Stort tack för det tålamodsbeprövande arbetet med ArcGIS!

GIS är uppriktigt sagt något av det mest tålamodsprövande programmen vi arbetar med. Det är sällan det går en arbetsvecka utan högljudda suckanden, svordomar och slitande i hår på grund av frustration över programmet. Det händer även att det framförs önskemål om att kasta ut datorerna genom fönstret och dränka handdatorer ute i nån djup och vattensjuk myr. Som tur är så har inget av detta inträffat i verkligheten – och GIS är faktiskt ett otroligt användbart och roligt program – när det fungerar!

Vid tangentbordet denna fredag:

Frida Palmbo