UR Samtiden – Länsmuseerna berättar

Visste du att UR Samtiden tillsammans med Sveriges Länsmuseer har producerat exklusiva miniföredrag med berättelser från hela landet. Länsmuseerna har valt ut berättelser som är relevanta för att beskriva något som rör den egna regionen. Nedan presenteras Norrbottens museums avsnitt i serien, som har sänts på Kunskapskanalen nu i höst.

Vita duvan (6 min)
Vita duvan är en byggnad som berättar om sin samtids filosofi och människosyn, säger Marcus Bengtsson, byggnadsantikvarie. Vita duvan är idag ett stängt fängelse, men var på sin tid ett modernt fängelse med ambitioner att återanpassa fångarna till samhället. Fängelset är ett så kallat panoptiskt fängelse, man byggde fängelset så att de intagna alltid skulle känna sig övervakade och aldrig våga begå ett brott när man kom ut.

Maunoskåpet (7 min)
1878 befann sig geologen Fredrik Svenonius i den lilla byn Mauno, norr om Karesuando. Robert Pohjanen, antikvarie föremålssamlingar, berättar om det lilla kabinettsskåpet från 1600-talet som Fredrik Svenonius upptäckte vid sitt besök. Det kallas i dag för Maunuskåpet. Skåpet är förmodligen Norrbottens museums första insamlade föremål.

En filbunke från Vittangi (6 min)
Filbunken från Vittangi har en inskription på meänkieli undertill. Inskriptionen berättar om svältåret 1867 och beskriver den sena islossningen och snösmältningen. Robert Pohjanen, antikvarie föremålssamlingar, berättar om spår i historien efter det svåra året 1867.

Fotograf Lea Wikström (10 min)
Idag har Norrbottens museum ett bildarkiv med cirka 2 miljoner bilder från 1850-talet och fram till idag. Berit Åström, assistent, och Robert Pohjanen, antikvarie, samtalar om fotoyrket och om en av de första fotograferna i Norrbotten, Lea Wikström. Hon var fotograf i Malmberget mellan 1918-1972. 1978 fick Norrbottens museum ta emot Lea Wikströms fotosamling. Uppskattningsvis är det närmare 100 000 bilder.

Spridningen av järn bland jägare-samlare i det arktiska området (19 min)
Forskningsprojektet Järn i Norr är ett forskningssamarbete mellan Norrbottens museum och Luleå tekniska universitet som handlar om den äldsta järnframställningen i Norrbotten. Nils Harnesk, avdelningschef för Kulturmiljö, berättar om projektet. Fyndigheter och bevis flyttar järnframställningen mycket längre tillbaka än man tidigare trott.

1912 års Norrbottensdräkt (26 min)
Tidsandan kring förra sekelskiftet var typiskt nationalromantisk och hembygdsrörelsen började växa fram. Dessa idealiserades det gamla bondesamhället. Anja Wrede, antikvarie föremålssamlingar, samtalar med Elisabet Martinsson, Dräktrådet, om hur Norrbottendräkten kom till, vad som utmärker den och hur den ska bäras.

Stridbara Siri Holm – en konservativ pionjär (13 min)
Siri Holm var lärarinna vid flickskolan i Luleå och en ledande gestalt inom Vita Bandet samt rösträtts- och fredsrörelsen i Norrbotten. Karin Tjernström, arkivarie, berättar om Siri Holm som var den första kvinna som valdes in i Luleå stadsfullmäktige i december 1910. Siri Holm var en stark personlighet och lika principfast som hon var stridbar i hjärtefrågorna: nykterheten, kvinnosaken, freden och missionen.

Aareavaara – Norrbottens (hittills) äldsta boplatser (20 min)
I samband med en arkeologisk utgrävning år 2009 påträffade Norrbottens museum två boplatser vid Aareavaara, norr om Pajala. Frida Palmbo, arkeolog, berättar att dessa boplatser visade sig vara Norrbottens äldsta boplatser och så gamla som 10 600 år. Tillsammans med kvartärgeologer från Lunds universitet kunde Norrbottens museum visa att inlandsisen dragit sig tillbaka snabbare i denna del av Norrbotten än vad tidigare forskning visat.
Kunskapskanalen: 12 september, repris 18 september

Norrbottens läns arbetsstugor (11 min)
1902 var det nödår i Norrbotten och det var svårt för många människor, det kom förnödenheter från olika delar av Sverige. Det blev bakgrunden till att starta arbetsstugorna. Ginger Karström, arkivarie på Norrbottens föreningsarkiv, berättar om arbetsstugorna som kom att finnas i 50 år. Från början var det en ren välgörenhetsgärning, men kom att bli mer och mer ett redskap i att försvenska barnen som var inackorderade i arbetsstugorna.

Filflaskan från Porsnäs (6 min)
En filflaska var ett ganska vanligt bruksföremål för förvaring av mjölk och fil. Den flaska som Robert Pohjanen, antikvarie föremålssamlingar, visar och berättar om lär ha utgjort Porsnäs bys silvergömma under finska kriget 1809 och förvarades uppe i en trädtopp. Flaskan ägdes en gång av Per Ersson i Pålträsk och han var den enda som visste var silvret var gömt.

100 meter graffiti från 1991 (9 min)
1991 anordnades ett konstsymposium i Luleå. Temat var måleri och utöver 10 deltagare från olika länder så anordnades ett symposium för unga graffitimålare från olika platser. Paulina Öquist Haugen, etnolog, berättar om målningarna, platsen och graffiti ur ett historiskt perspektiv. Eftersom kulvertarna inte är öppna för allmänheten så ville Norrbottens museum synliggöra dem och sprida kunskap om dem.

Här finns alla filmer från länsmuseerna runt om i Sverige UR Samtiden – Länsmuseerna berättar.

Sommaren när (nästan) all planering sket sig!

Arkeologiska fältsäsonger brukar vara svåra att planera i vanliga fall, men den här fältsäsongen har nog varit den rörigaste som jag varit med om…

Ett väldigt omfattande och stort jobb har vi tvingats skjuta på framtiden på grund av juridiska överklaganden. Diverse politiker må sjunga upphandlingens och den fria konkurrensens lov, men det finns baksidor av sådant också. Det tydligaste och allvarligaste är när billigaste budgivaren, med sämsta servicen, får härja fritt inom vårdsektorn. Mindre allvarligt, men ändå ytterst irriterande är när samma fenomen tenderar att breda ut sig inom kulturmiljövården. Fenomenet har inom den arkeologiska sektorn lett till diverse överklaganden av arkeologfirmor som sett sig förfördelade när de inte vunnit upphandlingarna. Dessa överklaganden drar ut på tiden och soppar verkligen till det för alla inblandade aktörer.

I vårt fall har vi den här säsongen ett stort jobb som vi tvingats senarelägga och senarelägga ytterligare ännu mer på grund av ett överklagande som tydligen ska köras igenom alla rättsliga instanser som finns. Snart återstår bara Europadomstolen och Intergalaktiska Rådet. Detta kostar inte den överklagande parten ett enda öre, samtidigt som den part som i läge ett vunnit anbudet tvingas ändra planeringen femtioelva gånger och samtidigt som en tredje part (beställaren av det arkeologiska uppdraget) håller på att bli vansinnig över förseningarna. För beställaren är oftast tiden mer dyrbar än de kronor och ören som det arkeologiska arbetet kostar. Välkommen till den fria marknaden i dess sämsta arkeologiska form…!

Vi har lyckats genomföra några fältarbeten i alla fall, för sådana arkeologiska insatser som varit så små (billiga) att de inte gått ut till upphandling:

Åsa Lindgren har varit projektledare för en utredning i Masugnsbyn-Vittangi under försommaren med Tor-Henrik Buljo, Nils Harnesk och mig som medarbetare. Det arbetet sitter hon och skriver rapport på nu i veckan. Vi hittade bland annat kolbottnar, tjärdalar och fossila åkerytor (hörande till den tiden när masugnen i Masugnsbyn var i drift)

Frida Palmbo har hållit i en arkeologisk förundersökning i Aareavaara och Kolari. En väg skulle breddas och flera kända fornlämningar berördes. Vi hittade mycket begränsat med boplatsmaterial (en kvartskärna) och en härd vid Aareavaara. I härden påträffades en del av en järnnål, vilket gör det troligt att härden hör till de senaste 2500 åren, alltså inte lika gammalt som tidigare boplatser vi undersökt vid Aareavaara. Datering och annan information tror jag att Frida kanske kommer att berätta om senare, när rapporten är klar.

Vi har i år återigen gjort utredningar i Markbygden väster om Piteå med anledningar av vindkraftparken som håller på att byggas där. Frida har hållit i den utredningen. Mer info kommer när rapporten är klar.

Vi ska nu imorgon åka till Laver väster om Älvsbyn, för att göra ett arkeologiskt arbete som ska ingå i en MKB (miljökonsekvensbeskrivning). Boliden Mineral AB ska göra en sådan i samband med att de vill öppna den gamla gruvan i Laver igen. Lars Backman styr upp det hela, med oss andra som medarbetare.

Vi är också inbjudna till att delta i arkeologiska undersökningar i Umeå. Västerbottens museum håller på med en jättegrävning där, och de ropar förtvivlat efter arkeologer som har arbetslivserfarenhet. Vi har lovat att bistå dem med personal, dels för att hjälpa till, men också för att själva förkovra oss i kunskapen som ett samarbete ger. I motsats till konkurrens innebär samarbete ökad kunskap, vilket är själva grunden för arkeologi…

Ett litet P.S. också: Vi har äntligen fått en ny chef för avdelningen för kulturmiljö på Norrbottens museum. Efter att ha ”delat chef” med andra avdelningar i många år så är det med stor lättnad som vi säger välkommen till Sara Hagström Yamamoto!

Frida (till vänster) och Carina (till höger) samtalar med vår nye chef Sara Hagström Yamamoto (mitten).

Frida (till vänster) och Carina (till höger) samtalar med vår nye chef Sara Hagström Yamamoto (mitten).

Vid tangentbordet idag

/Olof Östlund