Norrbottens museums arkeologer har i veckan avslutat en arkeologisk förundersökning av boplatsgropar i klapper på Öberget i Måttsund. Grävningen har gjorts med anledning av att BDX planerar en täkt på Öberget och då det finns fornlämningar inom exploateringsområdet har det varit nödvändigt att genomföra en arkeologisk undersökning på platsen.

Panoramabild över utsikten från Öberget i Måttsund © Norrbottens museum

Forntidens kylskåp eller skafferi?
En grop i klapper är en grop eller en fördjupning i ett klapperstensfält som är anlagd av människohand. Stenar har lyfts ur och lagts i en vall runt om gropen. Den här typen av fornlämning är svårtolkad, då det sällan har hittats fynd vid arkeologiska undersökningar av denna lämningstyp.

Boplatsgrop i klapper på Öberget i Måttsund © Norrbottens museum

En teori är att groparna har använts som förrådsgömmor eller att de har använts vid förvaring av mat, som ett slags kylskåp eller skafferi. Groparna har troligtvis fodrats med exempelvis näver, så att maten inte skulle komma i kontakt med jord eller ramla ner mellan stenarna. Därefter har maten antagligen täckts med stenar, så att inte djur ska komma åt innehållet. Det har varit nödvändigt att lagra mat under förhistorien, då födotillgången säkerligen har varit ojämn under året. Maten har behövt konserveras, exempelvis genom rökning eller torkning och har sedan behövts förvaras någonstans.

Det är ju möjligt att groparna har använts till förvaring av utrustning också, kanske har fiskenät förvarats i groparna som troligtvis legat i närheten av det dåtida havet? Groparna ligger mellan 50-65 möh och kan tidigast ha anlagts för 5000-6000 år sedan, då området utgjorde en ö i den dåtida skärgården. Hit kanske dåtidens människor kom för att fiska och hade då behov av att förvara sin fiskeutrustning på platsen?

Fotografering på nytt sätt
Vid den arkeologiska undersökningen har vi tagit bort torven från groparna för att kunna se hur de ser ut i plan.

Arkeolog Olof Östlund avtorvar en av groparna i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Sedan har vi fotograferat dessa i lod, genom att hissa upp kameran i luften med hjälp av ett enbent stativ som vi fått låna från Daryoush Tahmasebi, en av museets fotografer.

Arkeologerna Lars Backman och Frida Palmbo arbetar med lodfotografering av en boplatsgrop i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Därefter har vi fotat ett flertal överlappande bilder av groparna, som Daryoush sedan har hjälpt oss med att lägga samman till en stor bild. Det är första gången vi provar oss på att fota på detta sätt, och vi är mycket nöjda med resultatet! Bilderna kommer vi att koordinatsätta i vårt kartprogram, och på så vis har vi inte behövt rita groparna i plan.

Flera lodfotograferade bilder över boplatsgrop i klapper har lagts ihop till en heltäckande bild © Norrbottens museum

Närmar vi oss lösningen på hur groparna har använts?
Med hjälp av grävmaskin har vi snittat 4 av groparna för att få fram en profil för att se hur groparna ser ut i genomskärning, hur djupa de är och om de har haft någon särskild konstruktion.

Arkeolog Lars Backman övervakar maskinschaktning av boplatsgrop i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Profil av en av de undersökta groparna i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Vi har tyvärr inte hittat några fynd i groparna, men vi har tagit flera jordprover ur varje grop för att se om det kan ha runnit ner några fetter eller andra matrester i groparna. Proverna ska skickas på analys och vi hoppas verkligen att analyserna ska ge några ledtrådar till hur dessa gropar har använts! Vid tidigare undersökningar av gropar i klapper har det ofta varit ett grovkornigt material i botten på groparna, vilket gjort att det varit svårt att analysera jorden. För att exempelvis fetter ska avsätta sig i marken behövs ett mer finkornigt material som binder fetterna. Det blir spännande att få analyssvaren inför vårt rapportarbete som kommer ske i början på nästa år. Kanske kommer vi närmare lösningen på frågan om hur dessa gropar har använts?

Vid tangentbordet:
Frida Palmbo