Arkeologisk tipsgranskning

Då och då kommer det in tips om forn- och kulturlämningar från allmänheten till oss arkeologer på Norrbottens museum. Åsa Lindgren har i ett tidigare blogginlägg (Allmänhetens bidrag till fornminnesregistret) berättat om att det varje år kommer in ett 10-20-tal tips till oss, där ett tips i sin tur kan bestå av flera lämningar. Vi får in tips från hela Norrbotten, vilket gör att vi får åka runt en del i länet.

Ibland händer det att någon tipsar om en lämning som redan finns registrerad i fornminnesregistret, men ofta så är det tips om lämningar som inte är kända sedan tidigare. I mitten av oktober genomförde jag och min kollega Carina Bennerhag tipsgranskning av några av de tips som inkommit både i år och tidigare år, varav ett var väldigt gammalt…

Ny fäbodlämning i Antnäs
I början av oktober föreläste Carina och jag i Antnäs för byaföreningen om de arkeologiska undersökningar som vi genomfört på Öberget mellan Måttsund och Antnäs nu i höst. I samband med föreläsningen fick vi in ett tips om en tidigare okänd fäbodlämning i Antnäs, nämligen Skärs fäbovall. Skärs fäbovall finns med på en historisk karta från 1762 som visar en rågångsåtgärd mellan Antnäs och Alvik. Vi blev visade till platsen drygt 1,5 vecka senare och har registrerat fäboden i fornlämningsregistret. Då fäboden har så gamla anor klassas den som fornlämning (den har tillkommit före 1850). Vi tycker att detta är väldigt spännande och hoppas på ett samarbete med Antnäs byaförening, där den nya fäboden kanske kan införlivas i Antnäs fäbodled, en mycket fin vandringsled som idag går förbi fyra fäbodlämningar i Antnäs.

Skärs fäbovall i Antnäs. Arkeolog Frida Palmbo står i en husgrund efter en mjölkkällare © Norrbottens museum

Skärs fäbovall i Antnäs. Arkeolog Frida Palmbo står i en husgrund efter en mjölkkällare © Norrbottens museum

Bland flinta och fruktträd
Tidigare i år så var det ett reportage i Utsikt, Norrbottens läns landstings tidning som går ut till alla hushåll i Norrbotten, om sommarens grävningar mellan Sikfors och Älvsbyn (I väntan på analyser…). I reportaget nämndes att vi gärna tar emot tips från allmänheten, och med anledning av detta blev vi kontaktade av en mycket trevlig man i Sikfors som hittat en flintasten i samband med potatisupptagning. Stenen visade sig mycket riktigt vara flinta och kom från ett potatisland invid en tidigare känd gårdslämning. Flintastenen hör troligtvis till denna lämning och har antagligen använts som eldslagningsflinta eller bössflinta. Vi fick dessutom en liten föreläsning om hur man ympar äppelträd, fick smaka både hemmagjord äppelmos och svartvinbärssylt och dessutom fick vi varsin liten svartvinbärsbuske som heter Sikfors med oss hem!

Det här gick ju inte så bra
Vi hade även tänkt titta på ett tips om ett flertal härdar i närheten av Morjärv. Den tipsgranskningen gick däremot inte så bra… När vi kom till området där härdarna skulle ligga låg det flera centimeter snö på backen och vi kunde inte ens urskilja skogsbilvägen från den omgivande hedmarken. Att hitta igen härdar under snötäcket, som ibland knappt är synliga ovan torven i vanliga fall, är ingen lätt uppgift. Vi får helt enkelt vänta till nästa barmarkssäsong för att kunna granska detta tips närmare.

Svårt att granska tips när snön har lagt sig © Norrbottens museum

Svårt att granska tips när snön har lagt sig © Norrbottens museum

Slaggfynd vid Fällforsen
Carina, som är intresserad av förhistorisk järnframställning hade hittat igen ett gammalt tips om fynd av järnslagg vid Fällforsen. Tipset inkom 1996 och har tyvärr blivit liggande på grund av tidsbrist och andra arbetsuppgifter. Med förhoppning om att det skulle kunna vara någon form av järnframställningsslagg styrde vi kosan till Fällforsen. Där konstaterade vi att frukt- och bärtemat höll i sig, då vi parkerade bilen vid en svartvinbärsodling.

Nu får fältsäsongen vara över för i år! Vandring intill svartvinbärsodling © Norrbottens museum

Nu får fältsäsongen vara över för i år! Vandring intill svartvinbärsodling © Norrbottens museum

Vi tog oss ned till stranden och lyckades faktiskt lokalisera fyndplatsen där järnslagg hade hittats nedanför en brant nipa (erosionsbrant av sand ner mot älv).

Arkeolog Carina Bennerhag håller i en av slaggbitarna som hittades vid Fällforsen © Norrbottens museum

Arkeolog Carina Bennerhag håller i en av slaggbitarna som hittades vid Fällforsen © Norrbottens museum

Vi hittade dock inget övrigt material på stranden och vi insåg att vi fick ta oss upp för den branta nipan för att titta om järnslaggen har eroderat ut i den branta slänten. Sagt och gjort, vi tog oss upp för nipan och hittade orsaken till slaggfynden nere vid stranden. Uppe på kanten av nipan fanns en tjärdal, ca 25×16 m stor, som delvis eroderat ut i slänten. Slaggen var med andra ord tjärdalsslagg. Vi registrerade tjärdalen så att den nu finns med i fornminnesregistret. Vi har även kontaktat tipsaren – som blev mycket glad över att få veta vad det var för slaggfynd som gjordes vid Fällforsen för 18 år sedan!

Det är inte helt lätt att se på bilden, men arkeolog Frida Palmbo står i mitten av tjärdalen © Norrbottens museum

Det är inte helt lätt att se på bilden, men arkeolog Frida Palmbo står i mitten av tjärdalen © Norrbottens museum

Vi är tacksamma för er som har ögonen med sig i skog och mark och som hör av er till oss när ni tror att ni hittat något arkeologiskt fynd eller en forn-/kulturlämning. Vi har tyvärr ej möjlighet att vara överallt i Norrbotten, så vi är mycket glada att vi har fler ögon som kan upptäcka hittills okända fornlämningar! Det är vårt gemensamma ansvar att värna om våra fornlämningar, och det är ju svårt att att värna något vi inte känner till! Vi lovar att det inte ska dröja 18 år tills ditt tips blir granskat!

Vid tangentbordet:
Frida Palmbo

Fäbodar i Markbygden

I somras arbetade Norrbottens museums samtliga arkeologer i Markbygden, med anledning av Markbygden Vind ABs planer på att etablera en av Europas största vindkraftparker i området. Vi har utfört två arkeologiska utredningar inom ett stort område, vilket resulterade i en hel del promenerande över myr och blockig mark.

Några nya lämningar
Under de veckor vi tillbringade i Markbygden hittade vi två nya kolbottnar, två kavelbroar, en fossil åker, en tjärdal, en hässjeställning, två boplatsgropar i klapper samt kulturmärkta träd. Därtill har vi återbesökt några fornlämningar och kulturlämningar som är kända sedan tidigare för att göra en fördjupad dokumentation av dessa. Det handlar om olika bebyggelselämningar, däribland fäbodar  som detta blogginlägg kommer att handla om.

Roknäs fäbodar
Några av de bebyggelselämningar som vi har dokumenterat utgörs av tre fäbodar som hör till Roknäs by. Fäbodarna har använts som sommarbete för korna och ungdjur när betesmarkerna i byns närmaste omgivning inte räckte till. Markerna närmast byn användes främst till slåtter. Roknäs by har haft ett 20-tal fäbodar som använts i olika perioder. Fäbodarna har varit belägna på byns långsmala utmark från Stockbäcken längs väg 373 till Fagerheden och det har i snitt funnits en vall/hemman.

En av fäbodarna, Skogsbergsvallen, visade sig vara från slutet av 1700-talet. Idag finns inga byggnader kvar på platsen, men det finns 4 husgrunder och 4 källargropar i området, samt trärester, rostig pannplåt och igenväxande åkermark. Fäbodlämningen är väldigt tydlig och en fin plats att besöka. I närheten finns bodmyran, ett namn som vittnar om fäbodbruket och även en kallkälla.

Skogsbergsvallen © Norrbottens museum

Skogsbergsvallen © Norrbottens museum

 

En av källargroparna på Skogsbergsvallen. Frida Palmbo står i gropen © Norrbottens museum

En av källargroparna på Skogsbergsvallen. Frida Palmbo står i gropen © Norrbottens museum

 

Spökar det i Lidbodarna?
Fäbodstugan vid Lidbodarna är faktiskt den enda bevarade byggnaden av alla de stugor, ladugårdar och småhus som en gång hört till Roknässkogens fäbodar. Idag är den ombyggd till sommarstuga, men en gång arbetade  stintorna Emma Källström och senare hennes dotter Alvina här. 1925 fanns här två stugor. 25 kor fanns då på vallen och de var fördelade på 13 hushåll. Det sägs att det spökar i Lidbodarna, eller ”Spökliden” som platsen även kallas. Det sägs att ”det gick före” på platsen. I förväg kunde man höra skramlet av mjölkflaskor när mjölkkusken kom och det kunde även hända att hästen stod genomsvettig med flätad man, på grund av en nattlig dust med ”maran”.

Den ombyggda fäbodstugan, Lidbodarna © Norrbottens museum

Den ombyggda fäbodstugan, Lidbodarna © Norrbottens museum

 

Nybodarna
Den tredje fäboden är den fäbod som varit i bruk längst, ända in en bit på 1950-talet. Den finns med på en lagaskifteskarta från 1839 som visar fyra hus, åkermark och lindor. Enligt uppgifter så fanns här 10 kor år 1925. Idag nyttjas marken som jaktvårdsområde och här finns idag två relativt nyuppförda stugor och en bod. I området finns idag även en husgrund med källargrop och i samband med dokumentationen upptäcktes ytterligare en källargrop som inte var registrerad sedan tidigare.

Igenväxande åkermark  och en bod inom området för Nybodarna © Norrbottens museum

Igenväxande åkermark och en bod inom området för Nybodarna © Norrbottens museum

 

Varför fäbodar?
Fäbodväsendet växte fram i Övre Norrland under slutet av 1500-talet på grund av betesbrist och sämre försörjning med vinterfoder. En stark expansion i norr gjorde att det dagliga betet nära bebyggelsen inte räckte till från mitten av 1700-talet och början av 1800-talet. När betesmarkerna inte längre räckte till flyttades boskapen och fähusen längre och längre bort från byn. När avstånden började vara stora byggdes stugor på dessa platser, så att man inte skulle behöva gå mellan gården och fähusen flera gånger om dagen och fäbodväsendet uppstod. Buföringen, att föra djuren till fäboden, blev av stor betydelse för befolkningen i de nordsvenska skogs- och mellanbygderna. I Norrbotten har fäbodar förekommit i både kust och inland, men de har varit vanligast i Tornedalen och vid kusten.

Vill Du läsa mer?
Lundin, Kerstin (red). Norrbottens synliga historia. Norrbottens kulturmiljöprogram del 1. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Roknäs – mitt i Pitebygden: från forntid till 1800-tal. Roknäs byasamfällighet 2007.

Mer kommer…
Mer om resultatet från utredningarna i Markbygden kommer så småningom här på bloggen. Roknäs fäbodar får ge en första bild av vår arbetsinsats i området. Dessutom kommer Norrbottens museum inviga en utställning 17 mars, som delvis kommer att handla om de arkeologiska insatserna vi gjort i Markbygden. Mer information kommer…

 

Vid tangentbordet denna fredag:
Frida Palmbo