Start på grävningen vid Järnbacksmyren

torsdagen den 27:e maj 2010

Hej.
Nu har vi börjat gräva på den plats där Carina och Åsa hittade resterna av järnframställning. I tisdags tog vi hjälp av en grävmaskin för att ta bort torv och vegetation från grävytan. Den är ungefär 40 x 20 m stor i nedre änden av en västsluttning. Nedanför den ligger Järnbacksmyren.

Undersökningsområdet vid järnbacksmyren. Foto: Olof Östlund © Norrbottens museum
Vid avtorvningen hittade vi förutom de redan kända lämningarna också en skärvstensanläggning och resterna av två härdar. Naturligtvis hittade vi också en massa enskilda fynd; järnslagg, kvartsitavslag och brända ben. Det regnade väldigt mycket delar av den dagen, men det spelar absolut ingen roll så här i början av säsongen. Vi njuter av att vara utomhus!
Under onsdagen och torsdagen har vi börjat att rensa ytan för hand med skärslev, fyllhammare och spade.Det som är spännande med den här platsen är att det både finns rester efter stensmide och järnframställning på samma plats. Människorna har alltså inte övergett den gamla stentekniken trots att nymodigheten med järn har blivit känd. Den gamla tekniken möter här den nya på ett intressant sätt. Ett kvartsitavslag till vänster och en slaggklump från järnhanteringen till höger. Foto: Olof Östlund © Norrbottens Museum.

Järnvägen håller på att byggas bara ett stenkast ifrån den plats vi jobbar och vi hör grävmaskiner och lastbilar hela tiden. Vi ser också hur de sakta gräver sig närmare Järnbacken. Vi har bara en begränsad tid att göra vår arkeologiska undersökning innan platsen är borta för alltid. Två veckor återstår…

Åsa Lindgren gräver bland rötter och slaggklumpar. Foto: Olof Östlund © Norrbottens museum.
Vid tangentbordet denna kväll:

Olof Östlund och Carina Bennerhag

Rastlösa arkeologer, oj vad vi längtar ut!

torsdagen den 20:e maj 2010

HejNu har det varit över 25 grader varmt i Luleå i snart en veckas tid, även om det har lovats svalare väder från och med idag. Sommaren har anlänt med full kraft och längtan att få komma ut i fält är väldigt tydlig hos arkeologerna på Norrbottens museum.

Efter undersökningarna på lokal 39 för Haparandabanejärnvägen för tre år sedan, där vi hittade rester av 2000 år gammalt järn- och stålsmide, började Carina Bennerhag fundera på var själva själva järnframställningen skett. Hon drog igång en inventering i trakterna av Sangis förra hösten och hittade då tillsammans med Åsa Lindgren någonting som kan vara en järnframställningsplats. Det är den som vi ska undersöka nu under tre intensiva veckor. Starten sker på måndag och det planeras nu intensivt. Carina funderar på hur vi bäst ska genomföra grävningen, och samtliga medverkande testade under gårdagen totalstationen som vi ska använda för inmätningar. Ringrostiga arkeologer behöver träning. Vi som åker till Sangis är Carina, Åsa, Frida Palmbo och Olof Östlund.


På bilden ovan ser ni framsidebilden på rapporten som Carina skrev över inventeringen där de hittade järnframställningsplatsen vid Sangis. Till vänster i bild är en keramikskärva och i mitten är en slaggklump. Platsen ligger vid myren inringad med den röda cirkeln längst till höger. Foto: Staffan Nygren och Carina Bennerhag © Norrbottens museum.

 
Lars Backman och Tor-Henrik Buljo kommer att starta en utredning inför en breddning och bygge av en skogsbilväg i Lantjärv på tisdag. Det innebär att samtliga arkeologer på museet befinner sig ute i fält utom Mirjam Jonsson som stannar kvar inne på kontoret för att styra avdelningen och ta hand om inkommande post.

Lars har för övrigt redan startat fälttsäsongen med en resa till Svappavaara där de gamla gruvhålen från 1600-talet på gruvberget skulle mätas in inför den nystart av malmbrytning som planeras. Han är en lyckans ost.

Men nästa vecka är det vår tur att få komma ut! Hoppas att vädret håller i sig…

Vid tangentbordet:

Olof Östlund