Bakgrund
För att minska beroendet av fossildrivna energikällor, bidra till minskat utsläpp av växthusgaser och tillgodose framtida energibehov har Sverige valt att satsa på en utbyggnad av vindkraften. Regeringen fastställde 2002 ett planeringsmål för vindkraften på 10 TWh till år 2015 och en antal styrmedel infördes för att stimulera till ökad utbyggnad. Det resulterade i att en kraftig utbyggnad av framförallt den landbaserade vindkraften har ägt rum under de senaste 15 – 20 åren. En av de största satsningarna i Sverige och Europa är vindkraftsparken i Markbygden som ligger i Piteå kommun. Företaget Svevind presenterade 2006 en plan för en park med 1101 vindkraftsverk i området. Enligt deras miljökonsekvensbeskrivning hade Markbygden goda vindförhållanden, bestod av ett glesbefolkat område där det fanns förhållandevis liten grad av motstående intressen och det utgjorde ett stort sammanhängande område. Piteå kommun ställde sig positiva till etableringen och arbetet med tillståndsprövning påbörjades. I mars 2010 fick vindkraftsparken klartecken från regeringen för den fullskaliga parken.
Piteå museum gjorde 2009 en dokumentation om den påbörjade vindkraftsetableringen. Då hade ett pilotprojekt, bestående av tolv vindkraftsverk på Dragaliden, påbörjats och två verk var uppförda. Dokumentationen var en förstudie och bestod av tre delar: en översikt av Markbygdens historia, en genomgång och analys av viktiga intressenter och intressekonflikter kring etableringen samt en översiktlig fotodokumentation. I arbetet ingick litteratur- och arkivstudier, uppföljning av hur medierna bevakade etableringen av vindkraftsparken samt möten med bland annat Svevinds referensgrupper, intervjuer med enskilda personer samt deltagande vid offentliga möten angående etableringen. Arbetet utfördes av etnolog Ingrid Metelius på Piteå museum och Norrbottens museums fotograf Daryoush Tahmasebi.
Foto: Daryoush Tahmasebi, 2009.
Dragaliden med tolv vindkraftverk, vy från väg 543 strax väster om byn Ersträsk.
Foto: Daryoush Tahmasebi, 2010.
Vindkraftsparker har stor inverkan på miljön och naturen det påverkar bland annat förutsättningar för den bebyggelse som ligger i området, rennäringen, rekreation och jakt. I förstudien intervjuades personer som på olika sätt berördes av etableringen, både de som var positiva till utvecklingen och de som var tveksamma eller negativa till den stora etableringen. Det var personer som ingick i byarnas olika referensgrupperna, representanter från Östra Kikkejaurs sameby och från Kolerbygdens landskapsskydd.
Vindkraftsetableringar skapar också arbetstillfällen och tillväxt för orten och därför intervjuades representanter från Piteå kommun och Svevind om etableringens betydelse för Piteå. Dokumentationen resulterade i en rapport som du kan ladda ner nedan och Piteå museum producerade en utställning om vindkraftsetableringen och dess betydelse för bygden. De fotografier som togs finns i Norrbottens museums bildarkiv och består av landskapsbilder, bilder från byarna i Markbygden samt bilder från kalvmärkning och renflytt med Östra Kikkejaurs sameby.
Dokumentation 2024
Förnybara energikällor och ökad elproduktion är en viktig del av den industriella omställningen som pågår i norra Sverige och vindkraftsutbyggnaden är fortsättningsvis en aktuell fråga. Nu är det framför allt havsbaserade vindkraftsetableringen som det skrivs om i medierna och som finns på den politiska agendan i många kommuner.
Det har gått 15 år sedan dokumentationen i Markbygden gjordes och vi planerar att göra ett återbesök. I november 2022 fanns det 430 vindkraftsverk i Markbygden och utbyggnaden har inte gått enligt den ursprungliga tidsplanen utan den har förskjutits av olika anledningar. Nu pågår en miljöprövningsprocess för att få bygga högre vindkraftsverk eftersom tekniken har utvecklats och det är möjligt att bygga högre verk som ger mer effekt. Det skulle också innebära att antalet vindkraftsverk kan minskas.
Norrbottens museums dokumentationsgrupp ska under hösten dokumentera etableringen i Markbygden och vi kommer att utgå från den förstudie Piteå museum gjorde. Vi vill återbesöka de platser som fotograferades 2009 för att dokumentera hur landskapet har förändrats, vi vill intervjua människor som bor och verkar i Markbygden för att ta del av deras erfarenheter och berättelser om hur vindkraftsparken har påverkat deras liv. Vi vill följa upp om människors föreställningar om vad etableringen skulle föra med sig har besannats. Vi vill också undersöka hur människor som bor i området, de som nyttjar området för rekreation eller för rennäring har anpassat sig till den nya livsmiljön. Hur har förändringarna i den fysiska miljön påverkat deras vardag och nyttjande av platsen. Hur har rennäringen påverkats av vindkraftsparken, vilka konsekvenser har det fått för de berörda samebyarna.
Vår dokumentation blir ett tidsdokument av en storskalig vindkraftsparksetablering och hur den har påverkat naturen, kulturlandskapet och livet i Markbygden. Vi kommer även att följa upp vilka effekter etableringen har fört med sig för kommunen och byarna i Markbygden. Visionen inför etableringen var nya arbetstillfällen, tillväxt för byarna, uppdrag till lokala företagare och flera invånare i byarna. Har etableringen gått som planerat, har samrådet med byarna fungerat över tid och har den ekonomiska kompensationen utbetalats som det utlovades. Det har skett förändringar i organisationen kring vindkraftsparken och parken är indelad i flera delar som ägs av olika aktörer. Hur upprätthålls den långsiktiga visionen för en etablering när det sker förändringar i strukturerna för en stor etablering.
Arbetet med vår dokumentation är i uppstartsfasen och just nu pågår genomgång av materialet från dokumentationen 2009 samt informationssökning. Den ökade vindkraftsutbyggnaden har lett till att det numera finns en mer forskning inom olika ämnesområden om effekter och konsekvenser av vindkraftsetableringar.
Norrbottens museum har genomfört flera arkeologiska undersökningar i området inför etableringen av vindkraftsparken i Markbygden. Om dessa kan du läsa i följande blogginlägg:
2012 Arkeologi i Markbygden | Kulturmiljö vid Norrbottens museum (kulturmiljonorrbotten.com)
2013 Markbygden och Kristinavägen | Kulturmiljö vid Norrbottens museum (kulturmiljonorrbotten.com) och Fäbodar i Markbygden | Kulturmiljö vid Norrbottens museum (kulturmiljonorrbotten.com)
2019 Markbygden 2019 | Kulturmiljö vid Norrbottens museum (kulturmiljonorrbotten.com)
2020 Markbygden 2020 | Kulturmiljö vid Norrbottens museum (kulturmiljonorrbotten.com)
2022 Spår av bebyggelsen i Markbygden | Kulturmiljö vid Norrbottens museum (kulturmiljonorrbotten.com)
Vid tangentbordet, Sophie Nyblom, etnolog
