Fältsäsongen har startat på allvar!

Fältsäsongen har nu startat på allvar i Norrbotten och plötsligt står vårt kontor nästan tomt på arkeologer. Under ett par dagar har  Nils Harnesk varit ensam kvar inne, där han sitter och jobbar med sitt GammelstadsGIS-projekt.

Det är väl kanske inte lika spralligt som när kor släpps ut på grönbete för första gången, men det märks definitivt en skillnad i stämning när Norrbottens museums vinterbleka arkeologer får komma ut i naturen igen.

Åsa Lindgren och Carina Bennerhag befinner sig under några veckor i skogarna kring Sangis för att arbeta med inventering i kustland. Jag tror att framför allt Carina hoppas på att hitta fler järnålderslämningar. För Åsa är inventeringen ett led i att bli behörig granskare för fornminnesinventering. På så sätt skulle Norrbottens museum (Åsa) självständigt kunna bedriva fornminnesinventeingar utan att behöva hyra in granskare utifrån.

Frida Palmbo och jag själv (Olof Östlund)  åkte i tisdags till Pajala för att göra en utredning i anslutning till ett industriområde i utkanten av Pajala. Northland Resources (ett gruvföretag) etablering av gruvor i kommunen får en massa kringeffekter och samhället behöver växa, bland annat med utökade industriområden. I närheten av utredningsområdet har det tidigare påträffats kokgropar och boplatsgropar, så det fanns anledning att söka av området som är tänkt att exploateras. Emellertid visade sig platsen vara betydligt blötare än vad som framgått av kartorna när vi planerade jobbet inne på kontoret. En stor del av utredningsområdet har dikats ur, vilket inte är strålande när det gäller förekomsten av fornlämningar. I alla fall inte när det gäller att hitta sådana lämningar som brukar ligga på torra land. Vi hittade kort sagt ingenting i fornlämningsväg och kunde avsluta fältarbetet efter halva tiden.

Eftersom vi samtidigt skriver arbetsplaner på diverse olika jobb så är vi ändå inte sysslolösa. Frida fick nu en extra dag att skriva en arbetsplan som ska vara inne hos länsstyrelsen jättefort. Trycket är stort från olika exploatörer att få gjort arkeologiska utredningar så tidigt som möjligt för att de i sin tur ska få grönt ljus från länsstyrelsen att sätta igång att bygga. Norrbotten är i ett expansivt skede nu med gruvetableringar, vindkraftsetableringar och andra byggprojekt som också leder till jobb för oss arkeologer.

Lars Backman befinner sig under några dagar den här veckan på Kalix naturbruksskola och informerar om fornlämningar, fornminneslagen annat om kulturmiljö som nya skogsarbetare behöver veta. Nästa vecka gör Lars ett inhopp vid en utgrävning i centrala Umeå. Arkeologerna på Västerbottens museum behövde någon som är kunnig i att gräva stadskulturlager och Lars kommer därför att vara med dem i några dagar för att hjälpa till. Det kan vara en början till ett utökat kunskapsutbyte mellan de två museerna.

Eftersom Lars är borta så lägger vår avdelningschef Olle Mattson just nu sista handen på en arbetsplan som Lars nästan gjort färdig. Den ska skickas in idag eller imorgon efter vad jag förstår.

Undertecknad håller på att förbereda en utredning och en undersökning som ska utföras efter väg 582 på Bodens södra skjutfält. Undersökningen är faktiskt den enda grävningen vi har planerat för hittills i sommar. (I övrigt består de flesta av våra fältjobb den här sommaren av utredningar eller inventeringar). När det gäller utgrävningen på skjutfältet så ska vägen breddas på platsen och en stenåldersboplats kommer att påverkas av detta. Vi ska därför göra en förundersökning i början av juni för att avgöra hur mycket vägbreddningen kommer att påverka fornlämningen. Det krävs en del samordning och organisering eftersom det inte bara är vi arkeologer som kommer att involveras i detta arbete. Eftersom det kommer att utföras på skjutfältet så kommer vi att anlita en minröjare från militären. Vi behöver också en grävmaskin med förare och en mättekniker som kan mäta in tre fixpunkter åt oss. Sedan ska det ordnas med hyror av totalstation och bilar, samt förbereda dataprogram för inmätning.

Som sagt var; säsongen är i gång!

Vid tangentbordet denna gång:

Olof Östlund

Digital teknik inom arkeologin

fredagen den 4:e februari 2011

GIS är en förkortning för geografiska informationssystem och kan beskrivas som datoriserade system för att kunna hantera lägesrelaterad information. Enkelt uttryckt kan man beskriva GIS som en kombination av kartor och tabellinformation som lagras och hanteras i datorn.

GIS inom arkeologin
GIS är inte bara en programvara utan även ett hjälpmedel för att analysera och optimera verksamheter. När vi arkeologer är ute i fält så mäter vi in nypåträffade fornlämningar med GPS och handdator.

Vid en arkeologisk undersökning (utgrävning) mäter vi oftast in upptagna ytor, anläggningar, fynd och prover med hjälp av totalstation som sedan bearbetas digitalt.

Med hjälp av GIS kan vi arkeologer lättare analysera inmätta data och göra spridningsbilder över insamlade fynd, anläggningar och prover och snabbare analysera de aktiviteter som ägt rum på platsen vi undersöker. Vi använder även GIS för att framställa kartor till våra arkeologiska rapporter.

Inte alltid digitalt
Idag är de arkeologiska verksamhetsområdena i Sverige i stort sett helt digitala. Här i Norrbotten är det dock inte alltid det lämpar sig att använda digital teknik beroende på vart vi är i länet. 2007 utfördes arkeologiska undersökningar kring Aitikgruvan. När vi ska klafsa över myrar, klättra över viltstängsel och har en bra bit att färdas till de fornlämningar som ska undersökas passar det inte att bära omkring på en totalstation som väger en hel del… I dessa fall använder vi analoga avvägningsinstrument och prickar in fynd och anläggningar på ritningar som vi upprättar för hand. Alla arkeologer är kanske inte heller alltid glad åt den digitala tekniken och önskar ibland att vi fortfarande levde i en tid utan datorer och tillhörande teknik…

Datastrul
På Norrbottens museum håller vi på att övergå till en ny version av ArcGIS som är ett av de GIS-program vi använder oss av. En del förändringar har ägt rum i programmet jämfört med den tidigare versionen. Undertecknad har därför testat den nya versionen av ArcGIS. Som vanligt uppstår det en hel del teknikstrul i samband med detta, men med god hjälp från en av Landstingets duktiga drifttekniker så har det mesta löst sig. Stort tack för det tålamodsbeprövande arbetet med ArcGIS!

GIS är uppriktigt sagt något av det mest tålamodsprövande programmen vi arbetar med. Det är sällan det går en arbetsvecka utan högljudda suckanden, svordomar och slitande i hår på grund av frustration över programmet. Det händer även att det framförs önskemål om att kasta ut datorerna genom fönstret och dränka handdatorer ute i nån djup och vattensjuk myr. Som tur är så har inget av detta inträffat i verkligheten – och GIS är faktiskt ett otroligt användbart och roligt program – när det fungerar!

Vid tangentbordet denna fredag:

Frida Palmbo