Ännu ett händelserikt år!

Jag har haft den äran att både få inleda och avsluta år 2014 här på Norrbottens museums kulturmiljöblogg. Årets första blogginlägg blev en liten återblick över det gångna året 2013. 2013 var ett händelserikt år, men jag skulle vilja påstå att 2014 varit minst lika händelserikt! Dessutom så ser 2015 ut att bli ett lovande arkeologiskt år…

Bilden av en arkeolog
Det arbete som vi arkeologer oftast förknippas med är den tid på året när vi vistas ute i skogen och på myrarna runt om i Norrbotten. Ofta får vi frågan ”Vad jobbar ni med på vintern då?”. De flesta verkar ha en bild av att en arkeolog bara arbetar utomhus, i strålande sol, iförd en hatt i stil med Indiana Jones (och ja, det händer att vi även får frågan var vi har oxpiskan) och sitter och penslar fram ett dinosaurieskelett. Den bilden stämmer inte särskilt bra. Ja, vi arbetar utomhus – men både i ur och skur och endast den del av året då det är barmark – mörkret och tjälen gör att resterande del av året innebär arbete inne på museet. När vi inte är ute i fält arbetar vi med exempelvis rapportskrivningar, kvalitetsförbättringar, arkeologiska fynd, skolprogram, artikelskrivande, utställningsarbete och föreläsningar. I regel har vi såklart någon form av huvudbonad på oss när vi är ute i fält, men den kan lika gärna utgöras av en keps som av en hatt. Oxpiskor använder vi oss inte alls av, bara så ni vet. Vi gräver inte heller fram dinosaurieben (vi är arkeologer, inte paleontologer). Penslar kan vi använda oss av ibland, om vi behöver putsa fram exempelvis stenar i samband med en arkeologisk utgrävning. Vi använder dock spade, skärslev och även grävmaskin betydligt oftare.

Olof Östlund arbetar invid grävmaskin vid de arkeologiska förundersökningarna längs med väg 555, Sikfors-Älvsbyn. Foto. Sara Hagström Yamamoto © Norrbottens museum

Olof Östlund arbetar invid grävmaskin vid de arkeologiska förundersökningarna längs med väg 555, Sikfors-Älvsbyn. Foto. Sara Hagström Yamamoto © Norrbottens museum

En ovanlig fältsäsong
I regel så brukar våra fältsäsonger här på Norrbottens museum mestadels bestå av arkeologiska utredningar som innebär att vi letar efter fornlämningar och kulturlämningar i något område som ska exploateras. Det kan vara inför att en gruva eller en vindkraftspark som ska anläggas eller en ny väg som ska byggas. I år har vi däremot haft väldigt få utredningar. Istället har vi haft flera arkeologiska undersökningar, alltså utgrävningar! Roligt och spännande såklart! Undertecknad har tillsammans med Carina Bennerhag, Olof Östlund och Åsa Lindgren i början av sommaren undersökt ett flertal boplatser från ca 3000 f.Kr. längs med väg 555, mellan Sikfors och Älvsbyn. Även Nils Harnesk och Sara Hagström Yamamoto hoppade in några enstaka dagar då vi var i behov av extra personal.

Parallellt så arbetade Lars Backman och Nils Harnesk med en arkeologisk undersökning i Kopparnäs i anslutning till medeltida gårdstomter. Åsa Lindgren och Olof Östlund undersökte en härd längs med Kvikkjokksvägen under några av sommarens varmaste dagar. Carina Bennerhag, Olof Östlund, Lars Backman och undertecknad har under hösten undersökt boplatsgropar i klapper på Öberget i Måttsund. Rapporten för denna grävning kommer skrivas först nästa år, då vi fortfarande väntar på analysresultat av de jordprover som samlades in ur boplatsgroparna.

Olof Östlund i en av boplatsgroparna på Öberget . Foto: Frida Palmbo © Norrbottens museum

Olof Östlund i en av boplatsgroparna på Öberget . Foto: Frida Palmbo © Norrbottens museum

En mer ovanlig undersökning genomförde Carina Bennerhag och undertecknad av en tjärdal vid Mäntykero väster om Pajala. Tjärdalar tillhör inte de lämningar som vi vanligtvis undersöker arkeologiskt, så det var en ny erfarenhet för oss båda!

Det har varit roligt att få arbeta med så olika typer av fornlämningar under året. Såklart har vi även hunnit med att leta en och annan fornlämning också, dels i en arkeologisk utredning i Masugnsbyn och vid en översiktlig inventering i Nautanen. En hel del andra arbeten är genomförda utöver de som nämnts här, varav mycket går att läsa här på bloggen!

Åsa Lindgren vid kojlämning i Nautanen. Foto: Lars Backman © Norrbottens museum

Åsa Lindgren vid kojlämning i Nautanen. Foto: Lars Backman © Norrbottens museum

Inte bara grävande arkeologer
Vi har även hunnit med en hel del annat under 2014. Ett antal tips om fornlämningar som inkommit från allmänheten har granskats och flera fornlämningar har märkts ut inför avverkning, en tjänst som Norrbottens museum erbjuder skogsägarna. Om fornlämningar är svåra att hitta igen innan avverkning så åker någon av oss arkeologer från Norrbottens museum och märker ut dessa kostnadsfritt, för att undvika att fornlämningarna tar skada av skogsbruket.

Norrbottens museums utförda arkeologiska uppdrag samt avverkningsanmälningar och tipsgranskningar under 2014 ©Lantmäteriet Medgivande i2014/00695.

Norrbottens museums utförda arkeologiska uppdrag samt avverkningsanmälningar och tipsgranskningar under 2014 ©Lantmäteriet Medgivande i2014/00695.

Under 2014 har vi även arbetat en hel del med publik verksamhet av olika slag, dels genom skolprogram, där eleverna har fått prova på att vara arkeologer. Utöver en liten dramatisering av stenåldern i Norrbotten så har barnen fått gräva fram fynd i sandsäckar. Barnen har sedan försökt tolka och gissa vad fynden har använts till. Föreläsningar har hållits i olika sammanhang, artiklar har skrivits och Arkeologidagen anordnades sista söndagen i augusti då vi berättade mer om de arkeologiska undersökningarna av stenåldersboplatserna mellan Sikfors och Älvsbyn. Sedan vi kom tillbaka in på kontoret i höst så har vi framförallt arbetat med rapportskrivningar av alla de arkeologiska arbeten vi utfört under sommaren. Flera rapporter är precis godkända av Länsstyrelsen så vi har haft fullt upp med att skriva ut och distribuera rapporter nu innan vi går på en efterlängtad julledighet!

Vad händer under 2015?
Snart inleder vi ett nytt år här på Norrbottens museum. För flera personer kommer den blivande Norrbottensutställningen kräva en hel del arbetstid. Ett spännande arbete med att ta fram en kulturhistorisk basutställning, något som med all säkerhet kommer att berättas mer om här på Kulturmiljöbloggen under kommande år. Olof Östlund kommer vara vår arkeologrepresentant i utställningsarbetet och vår etnologkollega Sophie Nyblom kommer att bidra med sin etnologkompetens.

Nu under hösten har avdelningen skrivit en rad projektansökningar där vi hoppas på att få medel från Kulturmiljövårdsanslaget. Vår förhoppning är att vi kan få pengar till flera olika projekt, så vi väntar med spänning på beslutet som troligtvis kommer i slutet av januari. Får vi medel till något projekt så kommer vi självklart att berätta mer om detta här på bloggen. Jag kan dock säga så mycket som att det ser ut som att 2015 blir ett nytt spännande och händelserikt arkeologiår! Som det ser ut blir det även fortsatta undersökningar längs med väg 555, mellan Sikfors och Älvsbyn under nästa års fältsäsong. Följ oss här på bloggen även under 2015 så får du veta mer!

Julkort från Norrbottens museum. Fotograf: Kjell Öberg © Norrbottens museum

Julkort från Norrbottens museum. Fotograf: Kjell Öberg © Norrbottens museum

God Jul och Gott Nytt År från oss alla på Avdelningen Kulturmiljö på Norrbottens museum!

Vid tangentbordet:
Frida Palmbo

Arkeologisk undersökning av boplatsgropar i klapper på Öberget i Måttsund

Norrbottens museums arkeologer har i veckan avslutat en arkeologisk förundersökning av boplatsgropar i klapper på Öberget i Måttsund. Grävningen har gjorts med anledning av att BDX planerar en täkt på Öberget och då det finns fornlämningar inom exploateringsområdet har det varit nödvändigt att genomföra en arkeologisk undersökning på platsen.

Panoramabild över utsikten från Öberget i Måttsund © Norrbottens museum

Panoramabild över utsikten från Öberget i Måttsund © Norrbottens museum

Forntidens kylskåp eller skafferi?
En grop i klapper är en grop eller en fördjupning i ett klapperstensfält som är anlagd av människohand. Stenar har lyfts ur och lagts i en vall runt om gropen. Den här typen av fornlämning är svårtolkad, då det sällan har hittats fynd vid arkeologiska undersökningar av denna lämningstyp.

Boplatsgrop i klapper på Öberget i Måttsund © Norrbottens museum

Boplatsgrop i klapper på Öberget i Måttsund © Norrbottens museum

En teori är att groparna har använts som förrådsgömmor eller att de har använts vid förvaring av mat, som ett slags kylskåp eller skafferi. Groparna har troligtvis fodrats med exempelvis näver, så att maten inte skulle komma i kontakt med jord eller ramla ner mellan stenarna. Därefter har maten antagligen täckts med stenar, så att inte djur ska komma åt innehållet. Det har varit nödvändigt att lagra mat under förhistorien, då födotillgången säkerligen har varit ojämn under året. Maten har behövt konserveras, exempelvis genom rökning eller torkning och har sedan behövts förvaras någonstans.

Det är ju möjligt att groparna har använts till förvaring av utrustning också, kanske har fiskenät förvarats i groparna som troligtvis legat i närheten av det dåtida havet? Groparna ligger mellan 50-65 möh och kan tidigast ha anlagts för 5000-6000 år sedan, då området utgjorde en ö i den dåtida skärgården. Hit kanske dåtidens människor kom för att fiska och hade då behov av att förvara sin fiskeutrustning på platsen?

Fotografering på nytt sätt
Vid den arkeologiska undersökningen har vi tagit bort torven från groparna för att kunna se hur de ser ut i plan.

Arkeolog Olof Östlund avtorvar en av groparna i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Arkeolog Olof Östlund avtorvar en av groparna i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Sedan har vi fotograferat dessa i lod, genom att hissa upp kameran i luften med hjälp av ett enbent stativ som vi fått låna från Daryoush Tahmasebi, en av museets fotografer.

Arkeologerna Lars Backman och Frida Palmbo arbetar med lodfotografering av en boplatsgrop i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Arkeologerna Lars Backman och Frida Palmbo arbetar med lodfotografering av en boplatsgrop i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Därefter har vi fotat ett flertal överlappande bilder av groparna, som Daryoush sedan har hjälpt oss med att lägga samman till en stor bild. Det är första gången vi provar oss på att fota på detta sätt, och vi är mycket nöjda med resultatet! Bilderna kommer vi att koordinatsätta i vårt kartprogram, och på så vis har vi inte behövt rita groparna i plan.

Flera lodfotograferade bilder över boplatsgrop i klapper har lagts ihop till en heltäckande bild © Norrbottens museum

Flera lodfotograferade bilder över boplatsgrop i klapper har lagts ihop till en heltäckande bild © Norrbottens museum

Närmar vi oss lösningen på hur groparna har använts?
Med hjälp av grävmaskin har vi snittat 4 av groparna för att få fram en profil för att se hur groparna ser ut i genomskärning, hur djupa de är och om de har haft någon särskild konstruktion.

Arkeolog Lars Backman övervakar maskinschaktning av boplatsgrop i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Arkeolog Lars Backman övervakar maskinschaktning av boplatsgrop i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Profil av en av de undersökta groparna i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Profil av en av de undersökta groparna i klapper på Öberget © Norrbottens museum

Vi har tyvärr inte hittat några fynd i groparna, men vi har tagit flera jordprover ur varje grop för att se om det kan ha runnit ner några fetter eller andra matrester i groparna. Proverna ska skickas på analys och vi hoppas verkligen att analyserna ska ge några ledtrådar till hur dessa gropar har använts! Vid tidigare undersökningar av gropar i klapper har det ofta varit ett grovkornigt material i botten på groparna, vilket gjort att det varit svårt att analysera jorden. För att exempelvis fetter ska avsätta sig i marken behövs ett mer finkornigt material som binder fetterna. Det blir spännande att få analyssvaren inför vårt rapportarbete som kommer ske i början på nästa år. Kanske kommer vi närmare lösningen på frågan om hur dessa gropar har använts?

Vid tangentbordet:
Frida Palmbo