Under året har många intressanta evenemang anordnats runt om i landet. Här på Norrbottens museum har vi valt att vara med i det nationella projektet kring refotografering. Bakom initiativet står föreningen BARK (Bebyggelseantikvariskt regional krets) och Svenska Byggnadsvårdsföreningen. Syftet med projektet är att olika organisationer med byggnadsantikvarisk kompetens refotograferar byggnader runt om i landet för att se vad som hänt under årens lopp.
Hemsidan för Byggnadsvårdsåret 50 år, projekt Retrofotografering
Refotografering, hur går det till?
Genom att välja ut ett gammalt foto och sedan ta ett nytt på samma plats och i samma vinkel kan man se hur byggnaden förändrats över tid. Vissa har genomgått stora förändringar, andra små.
Refotografering är också ett sätt att se om den närliggande miljön har ändrats på något sätt. Har närmsta grannhus rivits eller har den lummiga parken fått ge vika för ett höghus? Med hjälp av äldre foton kan man även se vilka miljöer och byggnader som lyckats räddas genom exempelvis restaurering, men också vilka värden som försvunnit.
Refotografering i Norrbotten
Vi har valt ut 8 byggnadsminnen som ska ingå i vår refotografering. Fotografierna kommer sedan att tillgängliggöras för allmänheten genom bland annat en föreläsning i Arkivcentrum på Björkskatan den 23 oktober samt på byggnadsvårdsårets egen hemsida: Refotografering – Byggnadsvårdsåret 50 år
Bilderna kommer även att kunna användas som underlag för att följa olika tendenser och ideal, både här i Norrbotten men också i övriga delar av landet.
Förutom klassisk fotografering kommer vi också att 3D-dokumentera Lappstaden i Arvidsjaur.
Utvalda byggnadsminnen
Vi har valt att fokusera vårt projekt på byggnadsminnen runt om i länet för att se om byggnaderna och dess närmiljö förändrats över tid. Följande byggnadsminnen ska vi besöka:
Arvidsjaurs kommun – Lappstaden, Arvidsjaur – Hängengården, Glommersträsk
Lappstan i Arvidsjaur. Foto: Erica DuvensjöHängengården i Glommersträsk. Foto: http://www.glommerlia.se
Blev ni nyfikna på hur refotograferingen går i övriga delar av landet? Besök Refotografering – Byggnadsvårdsåret 50 år för att ta del av alla initiativ som läggs upp där. Kanske du känner igen någon av byggnaderna som valts ut.
Vid skrivbordet denna vecka; Erica Duvensjö, byggnadsantikvarie Norrbottens museum
Som en fortsättning på blogginlägget den 3 juni 2022, där Nils Harnesk beskrev ett av Norrbottens största besöksmål – Storforsen, ska vi nu kika lite extra på några av byggnaderna som finns i skogsbruks- och flottningsmuseet som ligger på området. Men, innan vi gör det kommer först några sammanfattande rader om museiområdet för dig som ännu inte läst ovannämnda blogginlägg.
Norrbottens museum har tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbotten och Älvsbyns kommun byggt upp området som idag visar kolmilor, kojor, stallar och andra byggnader från skogsbrukets- och flottningens historia. Skogsbruksmuseet som öppnade 1972 har under de senaste ca tjugo åren förvaltats av Älvsbyns kommun, medan Norrbottens museum ansvarat för Flottningsmuseet som öppnade 1992. Under 2021 frånsade sig kommunen ansvaret för området och vid den tidpunkten hade byggnaderna inte underhållits på många år. Som ett resultat av den bristande översynen måste tak måste bytas, byggnader höjas och timmerstockar lagas. Norrbottens museum tog därför initiativet att upprätta en vård- och underhållsplan för museiområdets alla sjutton byggnader. Den är nu färdig och med den som grund kommer de första renoveringarna att påbörjas under 2023. Det blir totalt tre byggnader som ingår i den första etappen. Två av dem har idag sticktak, men kommer efter renoveringen att få ett överliggande plåttak. Den tredje och största byggnaden i årets etapp – Daitakojan, kommer att ingå i Älvsby folkhögskolas kursverksamhet.
Karta över området.
Daitakojan
Byggnaden representerar boendestandarden under 1930-talet. Den har under årens lopp fått större fönster vilka egentligen är för stora för denna byggnadsform, samt ett skärmtak som inte heller är original.
Taket är illa åtgånget med rötskador i både takkonstruktion och stomme. På grund av de omfattande skadorna blir denna byggnad objektet för kommande kursverksamhet i timring. Kursen kommer att går av stapeln under tre tillfällen utspridda från hösten 2023 till våren/sommaren 2024. Under det första tillfället ingår uppmärkning och nedtimring, under 2024 ligger fokus på timmerlagningar och uppsättning. För mer information, håll utkik på Älvsby folkhögskolas hemsida.
Enligt äldre information är byggnaden sammansatt av två olika timringar för högre standard och regelverk. Detta syns inte minst på knutarna där den vänstra delen har laxknutar till skillnad från den högra knutens blandning av både laxknut och kapade knutskallar.
Dessa byggnader var bara ett axplock av de som finns på området – från jordkojor till rastkojor från 1950-talet. De är alla i mer eller mindre behov av åtgärder, men med hjälp av den vård- och underhållsplan som nu tagits fram kan området förvaltas på bästa sätt för framtida generationer. Och har du vägarna förbi Storforsen, ta gärna en promenad på området för att lära dig mer om skogsbrukets- och flottningens byggnadshistoria.
Vid tangentbordet Erica Duvensjö, byggnadsantikvarie Norrbottens museum
