Refotografering

I år firas firas byggnadsvårdsåret 50 år runt om i landet. Vill ni friska upp minnet kring firandet kan ni läsa mer i vårt blogginlägg från januari 2025 här: Byggnadsvårdsåret 50 år | Kulturmiljö vid Norrbottens museum

Under året har många intressanta evenemang anordnats runt om i landet. Här på Norrbottens museum har vi valt att vara med i det nationella projektet kring refotografering. Bakom initiativet står föreningen BARK (Bebyggelseantikvariskt regional krets) och Svenska Byggnadsvårdsföreningen.
Syftet med projektet är att olika organisationer med byggnadsantikvarisk kompetens refotograferar byggnader runt om i landet för att se vad som hänt under årens lopp. 

Hemsidan för Byggnadsvårdsåret 50 år, projekt Retrofotografering

Refotografering, hur går det till?

Genom att välja ut ett gammalt foto och sedan ta ett nytt på samma plats och i samma vinkel kan man se hur byggnaden förändrats över tid. Vissa har genomgått stora förändringar, andra små.

Refotografering är också ett sätt att se om den närliggande miljön har ändrats på något sätt. Har närmsta grannhus rivits eller har den lummiga parken fått ge vika för ett höghus? Med hjälp av äldre foton kan man även se vilka miljöer och byggnader som lyckats räddas genom exempelvis restaurering, men också vilka värden som försvunnit.

Refotografering i Norrbotten

Vi har valt ut 8 byggnadsminnen som ska ingå i vår refotografering. Fotografierna kommer sedan att tillgängliggöras för allmänheten genom bland annat en föreläsning i Arkivcentrum på Björkskatan den 23 oktober samt på byggnadsvårdsårets egen hemsida: Refotografering – Byggnadsvårdsåret 50 år

Bilderna kommer även att kunna användas som underlag för att följa olika tendenser och ideal, både här i Norrbotten men också i övriga delar av landet.

Förutom klassisk fotografering kommer vi också att 3D-dokumentera Lappstaden i Arvidsjaur.

Utvalda byggnadsminnen

Vi har valt att fokusera vårt projekt på byggnadsminnen runt om i länet för att se om byggnaderna och dess närmiljö förändrats över tid. Följande byggnadsminnen ska vi besöka:

Arvidsjaurs kommun
– Lappstaden, Arvidsjaur
– Hängengården, Glommersträsk

Lappstan i Arvidsjaur. Foto: Erica Duvensjö
Hängengården i Glommersträsk. Foto: http://www.glommerlia.se

Bodens kommun
– Bodens järnvägsstation

Bodens järnvägsstation. Foto: © David Larsson, jvgfoto.se

Haparanda kommun
– Haparanda järnvägsstation

Haparanda järnvägsstation. Foto: Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

Kalix kommun
– Englundsgården, Kalix

Englundsgården Kalix. Fotograf: Bertil Thelin © Norrbottens museum

Luleå
– Pontusbadet, Luleå

Pontusbadet, Luleå. Foto: © Norrbottens museum

Älvsbyn
– Källbacka, Älvsbyn

Källbacka, Älvsbyn. Foto: Länsstyrelsen Norrbotten

Övertorneå
– Bion Röda kvarn, Övertorneå

Bion Röda kvarn, Övertorneå. Foto: Erica Duvensjö

Blev ni nyfikna på hur refotograferingen går i övriga delar av landet? Besök Refotografering – Byggnadsvårdsåret 50 år för att ta del av alla initiativ som läggs upp där. Kanske du känner igen någon av byggnaderna som valts ut.

Vid skrivbordet denna vecka;
Erica Duvensjö, byggnadsantikvarie Norrbottens museum

Tips på besöksmål: Struves meridianbåge

Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv antogs 1972. I Sverige finns idag 15 världsarv, som nominerats av Svenska Unescorådet och utsetts av FN-organet Unescos världsarvskommitté. Sverige skrev under världsarvskonventionen 1984 och ratificerade konventionen 1985. I Sverige är det Riksantikvarieämbetet som har det övergripande ansvaret för att konventionen följs och som även har ansvaret för kulturarven. Naturvårdsverket ansvarar för de världsarv som är naturarv. 1991 fick Sverige sitt första världsarv: Drottningholm. Det senaste tillskottet bland Sveriges världsarv är Hälsingegårdarna som utsågs till världsarv 2012. Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne som är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten. Ett världsarv är en plats, en ort, en miljö eller ett objekt som på ett unikt sätt berättar om jordens och människans historia.

Struves meridianbåge – världsarv sedan 2005
Den rysk-tyska astronomen Friedrick Georg Wilhelm Struve bestämde sig i början av 1800-talet för att bestämma Jordens exakta form och storlek med hjälp av triangelmätning. Triangelmätning innebär att man bestämmer punkters läge genom att mäta avstånd och vinklar i trianglar på jordytan. Tekniken har förstås utvecklats sedan 1800-talets början och idag används satelliter och GPS-instrument.

På berget Jupukka, Pajala kommun © Frida Palmbo

På berget Jupukka, Pajala kommun © Frida Palmbo

Struves mätningar pågick mellan 1816-1855 och utfördes framförallt som vinkelmätning i trianglar som följer en meridian, på ett ungefär. Trianglarna resulterade i en 2 822 km lång kedja från Svarta havet till Norra ishavet. Idag finns 34 av de totalt 265 mätpunkterna med på världsarvslistan sedan 2005. Struves meridianbåge går genom tio länder: Norge, Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Moldavien och Ukraina. Mätpunkterna är markerade genom borrade hål, kryssmärken i sten, järnkors eller kummel.

I Sverige finns 7 mätpunkter och fyra av dem finns med på Unescos världsarvslista. De finns på bergen Tynnyrilaki (Kiruna kommun), Jupukka (Pajala kommun), Pullinki (Övertorneå kommun) och Perävaara (Haparanda kommun). Mätningarna i Tornedalen genomfördes under åren 1845-1854 under ledning av Nils Haqvin Selander från Vetenskapsakademien i Stockholm.

Struves meridianbåge, Jupukka, Pajala kommun © Frida Palmbo

Struves meridianbåge, Jupukka, Pajala kommun © Frida Palmbo

Mätningarna har visat sig vara förvånansvärt exakta och har använts för ett flertal vetenskapliga syften, bla för utvecklingen av topografisk kartering. Struve kunde genom mätningarna belägga att breddgraderna är lägre i Skandinavien än vid ekvatorn och att Jorden inte är klotrund utan oval.

Utsikt från Jupukka, Pajala kommun © Frida Palmbo

Utsikt från Jupukka, Pajala kommun © Frida Palmbo

Undertecknad besökte mätpunkten på Jupukka tillsammans med Olof Östlund under 2012, när vi var i Pajala och genomförde en arkeologisk utredning. Promenaden upp till berget var väl värt ansträngningen – utsikten var otroligt fin och platsen väl efterhållen.

Utsikt från Jupukka, Pajala kommun © Frida Palmbo

Utsikt från Jupukka, Pajala kommun © Frida Palmbo

Om du är hemmahörande eller reser runt i Kiruna, Pajala, Övertorneå och Haparanda kommuner är alltså Struves meridianbåge ett besöksmål som kan vara väl värt att utforska.

Vid tangentbordet
Frida Palmbo