Norrbotten – en guldgruva för arkeologer!

Norrbotten är nog det län som har störst arkeologisk potential i Sverige!
Tack vare det senaste decenniets stora expolateringar i länet har omfattande arkeologiska insatser fått genomföras och Norrbotten har delvis fått en ”ny” förhistoria. Genom gruvbrytningarna i Pajala kastades vår förhistoria nästan
11 000 år tillbaka i tiden och vid järnvägsbyggnationen mellan Kalix och Haparanda framkom en mycket tidig och avancerad stålframställning som har drygt 2000 år på nacken!

Även bland de fynd som har påträffats vid äldre arkeologiska undersökningar kan nya upptäckter göras!

Av en slump stötte jag på några intressanta fynd som påträffats utanför Jävre, söder om Piteå. Fynden finns förvarade på Historiska museet i Stockholm.

Utanför Jävre finns Norrbottens största gravfältsområde med både gravrösen och stensättningar. I mitten av 1900-talet utfördes arkeologiska undersökningar av två rösen, men trots detta finns inga säkra dateringar. Utifrån läget i terrängen och höjden över havet har troligen de första rösena anlagts redan under bronsåldern (1500-500 f. Kr.), medan gravarna på lägre nivåer kan antas vara från järnåldern (500 f. Kr.–1050 e. Kr.).

I Historiska museets databas över fynden från Jävre, hittade jag uppgifter om att man tillvaratagit får- eller getben i en av de undersökta gravarna. Eftersom jag inte hade hört talas om några sådana fynd sedan tidigare tog jag kontakt med osteologen (benexperten) på Historiska museet, för att höra om det verkligen kunde stämma. Hon berättade då att man för ett par år sedan hade packat om och registrerat gravmaterialet från Jävre och att man då hade noterat både människoben och får/get i materialet. Uppgifterna är väldigt intressanta eftersom det här är de första indikationerna på boskapsskötsel från förhistorisk tid i Norrbotten!

Även i Västernorrland har fynd av får/get ben påträffats i gravrösen längs kusten, vilket tyder på en ekonomi med tamdjurshållning och betesdrift redan under bronsålder. Under senare år har också analyser av människoskelett från rösena utförts.  De visar att människorna har haft en diet som i huvudsak baseras på landlevande djur. Analysresultaten går helt emot den tidigare forskningen som antagit att gravrösena vid kusten tillhört en maritim kultur, där födan till största delen har baserats på säl och fisk. Sammantaget tyder fynden på en mer eller mindre bofast befolkning som framförallt har föredragit landlevande djur som föda och som har ägnat sig åt boskapsskötsel.

De nya uppgifterna om fynden av får/get ben i gravarna i Jävre gör att vi nu får anledning att återkomma till de arkeologiska undersökningarna som utfördes för mer än 60 år sedan. Förhoppningsvis kan vi genom en datering av benen och en utförlig ben-analys komma vidare med fynden och ge en mer nyanserad bild av samhället  och dess ekonomi längs Norrbottenskusten under brons- och järnålder!

I Historiska museets databas kan Du söka efter fynd som har gjorts i din hemtrakt:   http://mis.historiska.se/mis/sok/sok.asp

Vid datorn denna fredag eftermiddag:
/Carina Bennerhag

Kalixbygdens största gravröse

tisdagen den 5:e oktober 2010

Under föregående vecka utförde Norrbottens museum en arkeologisk utredning i trakterna kring Bergtjärnen och Hamptjärnen i Kalix kommun. Trafikverket har planer på en ny vägdragning i området. Det var viktigt att utreda om det fanns några okända fornlämningar där vägen är planerad att byggas då det finns några kända gravar i närområdet. Inga nya forn- eller kulturlämningar hittades dock vid utredningen. Enda fyndet som gjordes var relativt nytt och absolut inget hinder för den planerade vägdragningen: en rostig kniv med träskaft.


Enda fyndet vid den arkeologiska utredning som gjordes för en planerad vägdragning i Kalix kommun. Foto: Frida Palmbo © Norrbottens museum.

Björknäsröset
Söder om Hamptjärnen och ca 1,5 km sydöst om Björknäs finns Kalixbygdens största gravröse. Gravröset är ca 12-13 m i diameter och omkring 1,7 m högt. I gravrösets närområden finns ytterligare 2 gravar, vilka benämns som stensättningar. Både rösen och stensättningar är byggda av sten, men till skillnad från de välvda rösena är stensättningarna lägre och har en flackare profil.


En del av Björknäsröset. Foto: Frida Palmbo © Norrbotten museum.

Gravar under förhistorien
Gravarna har troligtvis anlagt vid den dåtida kusten så att de var väl synliga från havet. Landhöjningen har gjort att gravarna idag ligger i helt andra lägen, ofta en bit in i landet. Rösen av monumental karaktär förekommer mer allmänt längre söderut längs Norrlandskusten. Gravrösen dateras vanligtvis till bronsålder, ofta utifrån höjden över havet. Björknäsröset är inte undersökt, men har genom höjden över havet (ca 40 m) och i likhet med andra daterade gravar, daterats till bronsålder (ca 1500-500 f.Kr.).

Liten möjlighet till bevarande
Gravar som är uppbyggda av sten innehåller sällan några fynd. Luft och vatten har utan problem kunnat ta sig in bland stenarna och medfört att skelett och eventuella gravgåvor av organiska material eller metaller i princip alltid har förintats av tidens tand. Därtill har gravrösen ofta utsatts för gravplundrare, kanske redan i forntiden. Björknäsröset har plundrats vid något fillfälle, därav plundringsgropen i rösets mitt som är ca 4 m i diameter och drygt 2 m djup.


Plundringsgropen i Björknäsröset. Foto: Frida Palmbo © Norrbottens museum.

Vid tangentbordet denna blåsiga tisdagseftermiddag:
Frida Palmbo