Granskning av Nordarkeologi

1969 drog ett större inventeringsprojekt igång i Norrbotten och Västerbotten, under ledning av Hans Christiansson i Stockholm/Uppsala och Herbert Wigenstam i Arvidsjaur. Projektet kallades för Nordarkeologi (NA) och omfattade i Norrbotten framförallt Arvidsjaurs kommun, men även Arjeplog och Älvsbyns kommuner. NA startade då Wigenstam upptäckte att boplatsmaterial eroderade fram på stränderna efter dämningen av Storavan, som ett led i vattenkraftsutbyggnaden av Skellefte älv. Därför blev de älvar som berörts av vattenkraftregleringarna ett särskilt fokus inom NA.

Nordarkeologi pågick ända fram till 1983. Framförallt genomfördes arkeologiska inventeringar, men även en del arkeologiska undersökningar skedde. Vid inventeringarna samlades i princip allt fyndmaterial in som påträffades på boplatserna, vilket bidrar till att det idag tyvärr inte är helt enkelt att återfinna fornlämningarna. I flera fall återbesöktes också lämningar som registrerats vid sjöregleringsundersökningarna. Många av boplatserna återbesöktes vid flera återkommande tillfällen, och nytt material samlades in varje gång.

Utöver de arkeologiska fynden som samlades in inom projektet finns exempelvis fältkartor, handritade kartor, fotografier och skisser av fynd. Norrbottens museum arbetar för närvarande med att ordna upp det arkeologiska fyndmaterialet, så att det ska finnas tillgängligt för allmänhet och forskning.

Tuschteckning av skrapor i kvartsit, funna vid Gödningsudden, Storavan. Teckning av Sixten Wigenstam.
Tuschteckning av asbestkeramik funnen vid Sandudden, Storavan. Teckning av Sixten Wigenstam.
Handritad karta över ett antal NA-lokaler vid Storavan.

Många av de fornlämningar som registrerades inom Nordarkeologi har idag en mycket osäker position i Kulturmiljöregistret/Fornsök. Detta innebär i sin tur ett stort problem för skogsbruket, då lämningarna är svåra att återfinna och därmed riskerar att skadas av det pågående skogsbruket. De som känner mig, vet att jag talar mig varm för fortsatt fornminnesinventering och revideringsinventering, för hur ska vi kunna skydda våra fornlämningar utan att känna till deras förekomst? På samma sätt är det svårt att skydda lämningar vi inte känner till var de finns, som i fallet med många NA-lämningar. Därför vill Norrbottens museum granska dessa lämningar i fält, som ett led i att skydda dem i det pågående skogsbruket. Med bidrag från Länsstyrelsens Kulturmiljövårdsanslag inleddes därför förra året ett arbete med att granska NA-lämningarna i fält, med start i Arvidsjaurs kommun. Ett underlag har erhållits av några av skogsbolagen över kommande skogsbruksåtgärder, så att vi kan ligga steget före och återfinna lämningarna innan skogsbolagen utför sina arbeten. Under två veckor förra året var undertecknad tillsammans med Mica Vesterlund, Ida Mattsson och Lars Backman i trakterna kring Arvidsjaur och Glommersträsk och granskade ett antal NA-lämningar. Till hösten fortsätter vårt arbete, som även i år får finansiering av Länsstyrelsens Kulturmiljövårdsanslag. Vi räknar med att det är ett arbete som kommer att pågå flera år då det finns tusentals NA-registreringar…

Utsnitt från Kulturmiljöregistret/Fornsök. Röda punkter motsvarar fornlämningar och blåa punkter kulturlämningar. De grå punkterna motsvarar lämningar som idag saknar antikvarisk status, vilket i många fall beror på att lämningarnas position är osäker. I detta fall motsvarar de flesta av dessa grå markeringar NA-nummer.

Vid förra årets förarbete konstaterades att alla NA-lämningar inte ens är införda i Kulturmiljöregistret/Fornsök. Dessutom konstaterades att en del av NA-lämningarna har fått helt fel position i Kulturmiljöregistret/Fornsök jämfört med inprickningarna på papperskartorna från NA-inventeringen. I en del fall skiljer sig punktens position med mer än 1 km! Vid studier av beskrivningarna av de lokaler som registrerades vid NA-inventeringen är dessutom lägesangivelsen i stil med: ca 1 mm N om e i Genberget och 2 mm Ö om övre svängen i bokstaven G i Genberget, med en hänvisning till en generalstabskarta i skala 1:100 000. Inte helt underligt att positionerna på NA-lämningarna är lite si och så…

Förra året återbesökte vi 52 sedan tidigare registrerade lämningar och 22 nya lämningar kom att registreras. Av de nya registreringarna har 8 lämningar tidigare ingått i större ytor av boplatsregistreringar av både områden med härdar och ytor med boplatslämningar. Vid kvalitetsgranskningen har därför dessa områden registrerats separat, utifrån Riksantikvarieämbetets riktlinjer för hur lämningar och områden ska registreras. I samband med kvalitetssäkringen har beskrivningar på lämningarna förts in i Kulturmiljöregistret och lämningarnas positioner har justerats. Alla lämningar kunde däremot inte återfinnas, vilket gör att de får utgå ur Kulturmiljöregistret/Fornsök, och i vissa fall har helt nya lämningar registrerats. Nedan följer bilder på ett antal av de lämningar som granskades under 2020:

Barktäkt som påträffades på väg från ett område med NA-lämningar. Arkeolog Ida Mattsson och hunden Aaro i bild. Foto: Frida Palmbo, Norrbottens museum
En stor tjärdal inom ett område med skogsbrukslämningar. Detta område dokumenterades inom NA-projektet, men har tidigare inte registrerats in i Kulturmiljöregistret/Fornsök. Enligt tradition bodde dalbrännaren ”Pit-Jonk” i en jordkula på platsen i samband med tjärdalsbränning. Arkeolog Ida Mattsson och hunden Aaro står i tjärdalen. Foto: Frida Palmbo, Norrbottens museum
I närheten av Grytforsdammen passerade vi ett område med denna fågelfångstanläggning, en s.k. norsk kråkfälla. Foto: Ida Mattson, Norrbottens museum.
En av många härdar som granskades. Sonden står i mitten av härden och hunden Aaro ligger intill och vilar tassen på härden. Foto: Frida Palmbo, Norrbottens museum.
En härd vid Ljusvattnet, nära länsgränsen mellan Norrbotten och Västerbotten. Sonden står mitt i härden. Arkeolog Ida Mattsson i bakgrunden. Foto: Frida Palmbo, Norrbottens museum.
Husgrund på norra sidan om Svärdälven, Arvidsjaur. Arkeolog Mica Vesterlund och hunden Girjat i bild. Foto: Lars Backman, Norrbottens museum.
Flottningslämning/strandskoning i Svärdälven, Arvidsjaur. Foto: Lars Backman, Norrbottens museum.
Härd inom ett viste, enbart synlig som en förhöjning i mossan. Foto: Lars Backman, Norrbottens museum.
Tallar med inslagna mjölkningspinnar, som kan ha fungerat som upphängning för mjölkkärl, samt inristade initialer inom ett viste. Foto: Lars Backman, Norrbottens museum.
Husgrund/rester efter timring inom ett område med skogsbrukslämningar, L2020:8226. Foto: Lars Backman, Norrbottens museum.

Nu återstår att se hur det går med årets NA-granskning – så vi har all anledning att återkomma till Nordarkeologi här på Kulturmiljöbloggen i framtiden!

Vid tangentbordet:
Frida Palmbo, arkeolog

Läs mer om Nordarkeologi:

Nordarkeologi del 1 – Stenartefakter

Nordarkeologi återbesöks

Nordarkeologi

Selholmen – en arkeologisk sensation?

Arkeologer ute i Norrbottens skogar

Årets arkeologiska tipsgranskningsturné är nu i full gång! Vi har hunnit med några tips tidigare i sommar, men nu åker Norrbottens museums arkeologer ut åt olika håll runt om i Norrbotten. Vi kommer under de närmaste veckorna granska allmänhetens tips om forn- och kulturlämningar bland annat kring Glommersträsk och Arvidsjaur, Gällivare och Överkalix.

I veckan har undertecknad tillsammans med Ida Lundberg påbörjat granskningen av ett 90-tal (!) lämningar kring Arvidsjaur och Glommersträsk. Vi har en återkommande tipsare som brukar leta efter forn- och kulturlämningar i dessa trakter, som ofta lämnar in tips om massor med lämningar på en och samma gång. Av 90-talet lämningar vi ska granska i området så är drygt 80 av dessa inskickade från denne fantastiska tipsare!

Tipsen kring Glommersträsk utgörs framförallt av skogsbrukslämningar i form av tjärdalar, kolbottnar och skogshuggarkojor, men även härdar och fångstgropar. Blir spännande att se vad vi hinner få ihop under årets tipsgranskningsturné – vi lär såklart ha anledning att återkomma!

Nedan följer en bildkavalkad på några av de lämningar vi registrerat denna vecka!

På bilden syns en tjärdal. Kanske inte helt lätt att se, men i mitten där ett antal smala lövträd växer, är gropen på tjärdalen och runt om kan tjärdalens vallar anas som en upphöjning. Foto: Frida Palmbo. Norrbottens museum.
Intill tjärdalen fann vi ett rostigt sågblad, 1 m långt. Foto: Frida Palmbo. Norrbottens museum.
Tjärdalsslagg som bildats vid hög upphettning i tjärdalen, ligger ibland synligt i och kring tjärdalar. Foto: Frida Palmbo, Norrbottens museum.
Rester av en skogskoja, intill en tjärdal. Foto: Ida Lundberg, Norrbottens museum.
Röjningsrösen invid en övergiven gårdslämning. Foto: Ida Lundberg, Norrbottens museum.
Stenmur uppbyggd av röjningssten invid övergiven gårdslämning. Vilken fantastisk utsikt människorna som bott här har haft! Foto: Frida Palmbo, Norrbottens museum
Husgrund med spismursröse, den förhöjnad som skymtar till höger om Frida i bild. En av husgrunderna inom den övergivna gårdslämningen. Foto: Ida Lundberg, Norrbottens museum.
Boplats vid Moskosel. Foto: Frida Palmbo, Norrbottens museum.
Längs med stranden och i vattenbrynet hittades avslag i kvarts och kvartsit samt skörbrända stenar. Materialet sticker ut, då stranden i övrigt är väldigt sandig! Boplats vid Moskosel. Foto: Frida Palmbo, Norrbottens museum.
Boplatsmaterial – avslag och kärnor i kvartsit. Foto: Frida Palmbo, Norrbottens museum.
Skrapa i kvarts. Bilden är inte helt tydlig, men man anar den retuscherade eggen upptill. Foto: Frida Palmbo, Norrbottens museum.
Ett område med tre härdar. I förgrunden är en härd, Frida och tipsaren Roger står vid varsin härd i bakgrunden. Foto: Ida Lundberg, Norrbottens museum.

Vid tangentbordet denna fredag, nyss hemkommen från skogen:
Frida Palmbo, arkeolog