Minnen från en svunnen tid – vattenkraftsutbyggnaden i Sverige

Då och då kommer det in tips till oss arkeologer på Norrbottens museum om eventuella fornlämningar och fynd som hittats runt om i Norrbotten. Under 2014 överlämnades bland annat en pilspets i järn till Norrbottens museum som har hittats i Stora Sjöfallets nationalpark. När jag gjorde en bakgrundskoll över fyndplatsen så bläddrade jag igenom rapporter över arkeologiska arbeten som genomförts på 1950-1960-talet i detta område, dels inför Vattenfalls reglering av Satisjaure och dels inom Vietas kraftstations byggnadsområde vid Stora Sjöfallet. Rapporterna innehåller otroligt fina och vackra fotografier som berättar om en svunnen tid.

Järnpilspets hittat i Stora Sjöfallets nationalpark. Foto: Staffan Nygren © Norrbottens museum

Järnpilspets hittat i Stora Sjöfallets nationalpark. Foto: Staffan Nygren © Norrbottens museum

Älv- och sjöregleringar vid vattenkraftsutbyggnaden
Riksantikvarieämbetets Fornminnesavdelning genomförde en hel del arkeologiska och kulturhistoriska inventeringar och undersökningar under bland annat 1950- och 1960-talet i samband med älv- och sjöregleringarna som gjordes vid vattenkraftsutbyggnaden i Sverige.

Fornminnesinventerare och troligen personal från Vattenfall vid flygplan. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Fornminnesinventerare och troligen personal från Vattenfall vid flygplan, Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Under andra världskriget uppstod det ett behov av nationell energi i Sverige då importen av kol och olja påverkades. Med anledning av detta gjordes en satsning på utbyggnaden av vattenkraften i framförallt mellersta och övre Norrland.

Personal från Vattenfall väntar på flyget, Satisjaure. Foto Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Personal från Vattenfall väntar på flyget, Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Under 1950-talet inrättades en Sjöregleringsavdelning vid Riksantikvarieämbetet under ledning av Harald Hvarfne. Avdelningen genomförde kulturhistoriska inventeringar, arkeologiska och etnologiska undersökningar inom de områden som skulle dämmas.

Kaffepaus vid Satisjaure. Fornminnesinventerare har tagit kaffepaus. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Fornminnesinventerare har tagit kaffepaus vid Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

När detta arbete påbörjades fanns det endast en liten kunskap om Norrlands och kanske framförallt Norrbottens förhistoria. Fornminnesinventeringen hade inte påbörjats längs det norrländska kustområdet och det norrländska inlandet ingick inte ens i programmet för fornminnesinventeringen! På så vis bidrog sjöregleringsundersökningarna med nya kunskaper om förhistorien här i Norrbotten, även om sättet att betrakta förhistorien har förändrats fram till idag. Vid en del av de inventeringar som gjordes i Norrbottens län påträffades inga fornlämningar, men frågan är om en inventering med dagens kunskap om Norrbottens förhistoria hade gett ett annat resultat? Idag har vi en större kunskap om vad det finns för olika fornlämningstyper och om vad vi kan förvänta oss att hitta ute i skog och mark. Oavsett om fornlämningar påträffades eller ej i samband med vattenkraftsutbyggnaden, så finns det en otroligt fin fotografisk dokumentation från de kulturhistoriska inventeringarna att ta del. En del av dessa bilder finns att ta del av i Riksantikvarieämbetets digitala bilddatabas Kulturmiljöbild. För att hitta fler bilder från Satisjaure kan du skriva in Satisjaure i fältet för sök med fritext.

Kulturhistoriska inventeringar vid Satisjarure och Vietas
1958 genomfördes en kulturhistorisk inventering längs stränderna kring Satisjaure i Gällivare socken. Satisjaure ligger i nordöstra kanten av Sarekmassivet och tillhör Stora Lule älvs sjösystem. Arbetet genomfördes under ledning av Harald Hvarfner, tillsammans med Jan Kalling, Sven Erik Pousette, Gustaf Trotzig, Lena Siemerling samt fotografen Björn Allard. Vid inventeringen hittades bland annat ett flertal visten.

Kåta vid Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Kåta vid Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Ställning till bågstångskåta vid Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Ställning till bågstångskåta vid Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Under 1962 gjordes en kulturhistorisk inventering i området norr om Stora Sjöfallet, då med anledning av att Vattenfall ansökt om att anlägga Vietas kraftstation. Inventeringen gjordes av Kerstin Bergengren, Erik Hedkvist och Jan Norrman inom kraftstationens byggnadsområde och längs den föreslagna tillfartsvägen till kraftstationen. Vid inventeringen hittades två stenåldersboplatser, ett fångstgropssystem och flera övergivna visten. Dessutom gjordes en undersökning av en skelettgrav som hittades i samband med schaktning för den planerade tillfartsvägen.

Dokumentära fotografier
Björn Allard, som var både arkeolog och fotograf, var engagerad i den fotografiska delen av arbetet. Vid de kulturhistoriska inventeringarna kring Satisjaure har Allard fångat en del händelser hos den samiska kulturen på bild. Satisjaure ligger inom renbetesområdet för Sörkaitums sameby. I rapporten över den kulturhistoriska inventeringen nämns att Sörkaitums sameby år 1947 bestod av 172 samer, varav 66 var renskötande och fördelade på 3 sitor. Samebyn hade då 3630 renar. Utifrån Björn Allards fotografier får vi en inblick i några samers liv under augusti månad 1958 vid Satisjaures stränder.

Nätfiske från roddbåt. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Nätfiske från roddbåt. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Vierme-tsakkeh, ”nätklykorna”, är en ställning för nät som förekom vid visten och fiskekåtor utmed stränderna. Här vid det samiska sommarvistet Aleskätje vid sjön Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Vierme-tsakkeh, ”nätklykorna”, är en ställning för nät som förekom vid visten och fiskekåtor utmed stränderna. Här vid det samiska sommarvistet Aleskätje vid sjön Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Fiskeflyget. Så gott som dagligen hämtade flygplanet färsk fisk och hade med sig annat som var användbart i utbyte. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Fiskeflyget. Så gott som dagligen hämtade flygplanet färsk fisk och hade med sig annat som var användbart i utbyte. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Sameflicka med get. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Sameflicka med get. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Mjölkning av get vid Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Mjölkning av get vid Satisjaure. Foto: Björn Allard 1958. Utgången upphovsrätt. Finns med i Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.

Våra arkiv är en guldgruva när det gäller kunskap om äldre tider, seder och händelser. I Norrbottens museums arkiv finns det möjlighet att ta del av rapporterna över de kulturhistoriska inventeringar som ägt rum i samband med vattenkraftsutbyggnaden i Norrbotten. När det gäller kunskapen om Norrbottens förhistoria så ökar den för varje arkeologiskt arbete som genomförs. De kulturhistoriska arbeten som genomfördes vid vattenkraftsutbyggnaden är bara en liten pusselbit i det stora pusslet över vår förhistoria. Under de år som jag har arbetat här på Norrbottens museum har det hänt massor inom arkeologin här i Norrbotten. Vi lägger ständigt till nya bitar till det stora pusslet över vår förhistoria, och vi har tänkt fortsätta se till att det blir nya spännande arkeologiska upptäckter i vårt län!

Vid tangentbordet:
Frida Palmbo

Vill du läsa mer:
Biörnstad, Margareta. 2006. Kulturminnesvård och vattenkraft 1942-1980. En studie med utgångspunkt från Riksantikvarieämbetets sjöregleringsundersökningar. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Stockholm.

Janson, Sverker & Hvarfner, Harald. 1960. Från norrlandsälvar och fjällsjöar. Riksantikvarieämbetets kulturhistoriska undersökningar i samband med kraftverksbyggen och sjöregleringar. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.

Norrman, Jan. Kraftverksutbyggnad och arkeologi vid Luleälven. I: Lundholm, Kjell (red). 1987. Norrbotten 1987, Arkeologi. Norrbottens museums årsbok 1987. Luleå.

Ringar

Halloj på er.

Ni som följer bloggen har säkert konstaterat att vi ofta letar fornlämningar snarare än gräver i dom. Dvs vi gör fler utredningar eller inventeringar än undersökningar. Men ibland blir det gräva av. År 2007 undersökte vi på museet hela 13 härdar(arran) i det område som utvidgningen av Aitikgruvan skulle ta i anspråk. Det blev en mycket intressant och rolig undersökning med flera spännande resultat men det jag ska skriva om nu handlar om ringar, koppar-ringar närmare bestämt.

Det hela började som det brukar med en rätt stor utredning. Hela åtta arkeologer tillbringade delar av hösten i Gällivare och resultatet blev att vi hittade hela 42 lämningar varav 25 fick statusen fast fornlämning. Av dessa var 24 härdar. När länsstyrelsen och Boliden samrått och diskuterat fram och tillbaka blev resultatet att de fornlämningar som låg inom det tänkta exploateringsområdet skulle undersökas. Vi på museet fick jobbet och arbetet började.

I arbetslag kånkade vi verktyg och utrustning över myr och moras mellan de olika grävlokalerna. Ett inte helt lätt arbete då såll m.m. väger en del. Det grävdes, dokumenterades och samlades fynd och prover för glatta livet mellan mygg och explosioner från gruvan. Vid bearbetningen av materialet visade sig härdarna kunna dateras från medeltid till modern tid och hade lite olika finesser som skvallrade om olika säsongsutnyttjande av området. Men mer om det en annan gång.

Härden under underskning. Foto från Ö. © Norrbottens museum

Härden under underskning. Foto från Ö. © Norrbottens museum

Vid en av härdarna hittades några spännande fynd. Härden som gick under namnet NY2 var rektangulär och ca 1,18 x 0,95 m stor. Den hade en stenskoning av 16 st upp till 0,34 m stora stenar och i härdfyllningan fanns kakor av sintrat (väldigt hårt bränt, nästan förslaggat) material, sannolikt den blekjord som anläggningen låg på. Just denna härd var en av de fyndrikaste. Hela 29 olika fyndposter registrerades vid bearbetningen. Det mesta var ben, både brända och obrända. De ben som kunnat identifieras kommer från ren. Fynden innefattade också järnbeslag (sannolikt från en kisa) kritpipor (vilket daterade härden till 17-1800 tal), en glaspärla samt tre koppar-föremål: Ett dräktspänne och två ringar.

Ringarna och dräcktspännet. © Norrbottens museum

Ringarna och dräcktspännet. © Norrbottens museum

Ringarna hittades vid den norra långsidan av härden, mellan 0,2 och 0,3 m från själva härden. De är tillverkade i koppar eller en mycket kopparhaltig legering och 20 respektive 26 mm i diameter stora. Koppar- eller mässingsringar förekommer i många sammanhang i källorna om samisk kultur, både de arkeologiska och de skriftliga. De har hittats i gravar och på boplatser arkeologiskt och finns bland etnografiska föremål bl.a. på körstavar, nålhus och i dräktdetaljer. De har ofta omskrivits med en magisk kraft. Tidiga uppteckningar från 1600-talet talar om en begravningssed där den som ska handskas med kroppen bär en kopparring på kläderna tills begravningen är över, för att skydda sig mot onda krafter. Denna sed verkar dessutom förekommit långt in på 1900-talet. De har också använts i helande syfte. Ringar har även använts som visare på trummor. Alltså det föremål som ”hoppade” runt över trumskinnet när man slog på den och på så sätt visade gudarnas vilja. I den av magi omgärdade björnjakten ingick också ringarna i flera sammanhang för att skydda människorna mot björnens krafter. De återfanns på björnspjut och de olika ritualerna kring jakten och den efterföljande ceremonin. Den som är nyfiken kan titta på trailern till filmen ”Björnfesten”. En dramatisering av Ossian Elgströms tavla med samma namn som museets fotograf Staffan Nygren gjort. Ringarna dyker upp överallt! Nu tog sig nog den gode Elgström lite friheter men huvuddelarna i ceremonin finns beskrivna i den etologiska litteraturen.

Det här är en länk till filmen Björnfesten:

http://youtu.be/wEP-x8rXPmw

I vilket av alla dessa syften just dessa bägge ringar använts får vi aldrig veta men det är spännande att fundera lite… De är alltså funna i kåtans bostadsdel (luojddo) där man åt och sov och i övrigt vistades när man var i kåtan. Tänk om det är som i Elgströms tavla att kvinnorna som satt här och spottade genom sina ringar när jägarna kom hem tappade dom? Spännande va?

Vid burken denna vecka
Backman

Läsa mer:

John Molin & Lars Backman. Norrbottens museum rapport 2011:27. Härdar kring Aitik. Arkeologisk slutundersökning av 13 härdar kring Aitikgruvan 2007. Gällivare sn, Lappland. Nbm dnr 132-2007.

Åsa Lindgren & Ronny Smeds. Norrbottens museum rapport. Utvidgning av gruva i Aitik. Arkeologisk utredning etapp I, 2006, Gällivare socken och kommun, Lappland, Norrbottens län. April 2006. Nbm dnr 509-2005 och 391-2006.

Lars Ivar Hansen & Björnar Olsen. Samernas historia fram till 1750.

Sven-Donald Hedman. Boplatser och offerplatser. Ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer 700-1600 AD.

Hans Mebius. Bissie. Studier i samisk religionshistoria.