1972 genomförde Norrbottens museum en arkeologisk undersökning på Magasinsgatan 7 i Luleå. I samband med schaktningar för vattenledningar hade en massgrav påträffats!

Skelett, knappar och en luskam
Redan i början av 1900-talet hittades de första spåren av massgraven. Skelettdelar och uniformsknappar hittades när grävningar gjordes för en vattenledning i Båthusbacken i närheten av korsningen Magasinsgatan/Timmermansgatan. Drygt 1,5 meter ner i schaktet hittades ben efter 18 personer. Under 1960-talet hittades fler benrester och knappar i samma gata.

Vid vattenledningsgrävningen 1972 hade två kranier hittats, några lösa ben samt tygfragment med knappar ca 1,4 meter under gatunivån. Vid den arkeologiska undersökningen hittades bland annat minst 16 skelett, tygfragment, bössflinta, en luskam och ett eldstål.  Tygfragmenten och knapparna har analyserats vid Armémuseum i Stockholm. Analysen visar på att tygerna kommer från en framkant med knappar och knapphål samt ett stickat fragment som troligtvis varit ett par strumpor. Eventuellt har knapparna varit klädda med tyg. Själva knapptypen anses vara typisk för en knapp från tidigt 1800-tal, även om knapparna tyvärr är i dåligt skick.

Ritning i skala 1:20 av en del av massgraven upprättad 1972 av Sven Bue-Madsen

1808-1809 års krig
Troligtvis har massgraven uppkommit i samband med 1808-1809 års krig. Det går idag inte att avgöra vilka som blivit begravda i massgraven. Det handlar troligen om svenska eller finska soldater som fallit offer för fältsjukan. Det går inte heller att utesluta att ortsbor finns med bland de begravda, då även lokalbefolkningen drabbades av fältsjukan. En analys av skeletten visar på att ett kranium eventuellt kommer från en kvinna, vilket tyder på att det inte bara är soldater som är begravda i massgraven. Denna analys är dock endast preliminär och är därmed inte helt säker.

Svenska regementen blev förlagda längs Norrlandskusten kring årsskiftet 1808-1809 efter striderna i Finland. Den s.k. fältsjukan härjade hårt och mer än hälften av armén drabbades. Tio fältsjukhus inrättades från Torneå och ner till Piteå. Det största fältsjukhuset låg i Alvik, där de sjuka förlades på gårdarna i byn. En stor massgrav finns i Alvik där de döda, som främst kom från Upplands och Västmanlands regementen, begravdes. Ännu en massgrav finns i Gammelstad i närheten av kyrkan. En stor del av soldaterna dog under de första månaderna av 1809. Under januari-maj 1809 dog även 148 civila personer i Nederluleå socken av fältsjuka.

”Ryssgravar” även i Jävre?
1971 hittades ett kranium i samband med vägbyggnation kring Jävre. Norrbottens museum var ut och besiktade platsen och konstaterade att ytterligare skelettdelar fanns kvar på platsen. Området kom att undersökas och 8 skelett hittades.

Tre skelett från graven i Jävre. Foto: Sven Bue-Madsen © Norrbottens museum

Förutom skeletten hittades två glasbitar, en kritpipa, en bit flinta samt ett kors. I Jävrebyn talas det om att det ska vara begravt ”två ryssar” på platsen, men någon egentlig tradition om gravar på denna plats tycks saknas. Korset som hittades har snedställd tvärarm vilket tyder på östligt ursprung. Både ryska och svenska trupper har passerat kustlandsvägen genom Jävre i samband med 1808-1809 års krig och gravarna härrör troligen från denna tid.

Korset som påträffades i en av gravarna. Foto: D. Holm © Norrbottens museum

 
Om det sista slaget på svensk mark kan du läsa i ett tidigare blogginlägg:
Sista slaget på svensk mark

Vid tangentbordet denna soliga novemberfredag:
Frida Palmbo