Tips på besöksmål: Fattenborg

Ungefär mellan Töre och Morjärv i Kalix kommun ligger Fattenborg, en unik fornlämningsmiljö i övre Norrland. Området är ett kommunalt naturreservat, som Kalix kommun har bildat för att skydda fornlämningarna i området. I Fattenborg finns ett stort antal fornlämningar i form av gravar, boplatsvallar, boplatsgropar och fångstgropssystem. Området blev uppmärksammat redan år 1833 av prästen N J Ekdal som då dokumenterade några av gravarna. Det var dock inte förrän under fornminnesinventeringarna under 1980-talet som flera andra fornlämningar upptäcktes på platsen.

Fornlämningar i Fattenborg ©Lantmäteriet Medgivande i2013/0060

Fornlämningar i Fattenborg ©Lantmäteriet Medgivande i2013/0060

Fattenborgsområdet
Boplatslämningarna ligger ca 55-40 m ö h, vilket innebär att de kan ha anlagts vid det forntida havet för ca 4000 år sedan.  Det som en gång i tiden var havsvikar syns tydligt i området, som idag består av tallskog omgiven av myrstråk.  Där myrarna finns idag fanns en gång i tiden det dåtida havet, och miljön är relativt lätt att förstå när man besöker platsen. Området är handikappanpassat då en spång är byggd genom området, så denna fornlämningsmiljö är lätt att besöka utan några större problem.

Landskapet i Fattenborg © Frida Palmbo

Landskapet i Fattenborg © Frida Palmbo

I Fattenborg finns flera stora boplatsvallar (hyddbottnar). Arkeologiska undersökningar har gjorts i området under 1990-talet. Förutom skörbränd sten, d v s eldpåverkad sten, har brända ben, rödockra, stenmaterial i kvarts, kvartsit, flinta och skiffer hittats. De brända benen är från vikaresäl, fisk och småvilt. Dateringar från en av boplatsvallarna visar att den hör från tiden mellan 1900-1000 f.Kr.

Undersökt boplatsvall i Fattenborg © Frida Palmbo

Undersökt boplatsvall i Fattenborg © Frida Palmbo

27 gravar, som alla ligger på ett krön eller sluttning av en moränhöjd, finns i området. Gravarna, som mestadels ligger på 55-40 m ö h, har tolkats tillhöra bronsåldern utifrån topografiska förhållanden och landhöjningen.

Gravröse © Frida Palmbo

Gravröse © Frida Palmbo

Skogsrenskötsel
I Fattenborg finns det även lämningar i form av härdar efter den tidiga skogsrensskötseln under 1400-1700-talet. Vid undersökningar av härdar i området har man hittat föremål som en stöpslev, järnfragment och en förgylld knapp. I området finns idag en rengärda och en kåta är uppförd på platsen.

Förutom kulturmiljön med de många fornlämningarna finns även en naturstig med informationsskyltar längs med spången. Spången leder även till ett vindskydd med eldstad invid en tjärn. Det är skyltat till Fattenborg från E10 mellan Töre och Morjärv, så det är lätt att hitta dit. Besök gärna Fattenborg om du har tillfälle och känn historiens vingslag när du tittar ut över den mjukt böljande naturen.

Vid tangentbordet:
Frida Palmbo

Norrbotten – en guldgruva för arkeologer!

Norrbotten är nog det län som har störst arkeologisk potential i Sverige!
Tack vare det senaste decenniets stora expolateringar i länet har omfattande arkeologiska insatser fått genomföras och Norrbotten har delvis fått en ”ny” förhistoria. Genom gruvbrytningarna i Pajala kastades vår förhistoria nästan
11 000 år tillbaka i tiden och vid järnvägsbyggnationen mellan Kalix och Haparanda framkom en mycket tidig och avancerad stålframställning som har drygt 2000 år på nacken!

Även bland de fynd som har påträffats vid äldre arkeologiska undersökningar kan nya upptäckter göras!

Av en slump stötte jag på några intressanta fynd som påträffats utanför Jävre, söder om Piteå. Fynden finns förvarade på Historiska museet i Stockholm.

Utanför Jävre finns Norrbottens största gravfältsområde med både gravrösen och stensättningar. I mitten av 1900-talet utfördes arkeologiska undersökningar av två rösen, men trots detta finns inga säkra dateringar. Utifrån läget i terrängen och höjden över havet har troligen de första rösena anlagts redan under bronsåldern (1500-500 f. Kr.), medan gravarna på lägre nivåer kan antas vara från järnåldern (500 f. Kr.–1050 e. Kr.).

I Historiska museets databas över fynden från Jävre, hittade jag uppgifter om att man tillvaratagit får- eller getben i en av de undersökta gravarna. Eftersom jag inte hade hört talas om några sådana fynd sedan tidigare tog jag kontakt med osteologen (benexperten) på Historiska museet, för att höra om det verkligen kunde stämma. Hon berättade då att man för ett par år sedan hade packat om och registrerat gravmaterialet från Jävre och att man då hade noterat både människoben och får/get i materialet. Uppgifterna är väldigt intressanta eftersom det här är de första indikationerna på boskapsskötsel från förhistorisk tid i Norrbotten!

Även i Västernorrland har fynd av får/get ben påträffats i gravrösen längs kusten, vilket tyder på en ekonomi med tamdjurshållning och betesdrift redan under bronsålder. Under senare år har också analyser av människoskelett från rösena utförts.  De visar att människorna har haft en diet som i huvudsak baseras på landlevande djur. Analysresultaten går helt emot den tidigare forskningen som antagit att gravrösena vid kusten tillhört en maritim kultur, där födan till största delen har baserats på säl och fisk. Sammantaget tyder fynden på en mer eller mindre bofast befolkning som framförallt har föredragit landlevande djur som föda och som har ägnat sig åt boskapsskötsel.

De nya uppgifterna om fynden av får/get ben i gravarna i Jävre gör att vi nu får anledning att återkomma till de arkeologiska undersökningarna som utfördes för mer än 60 år sedan. Förhoppningsvis kan vi genom en datering av benen och en utförlig ben-analys komma vidare med fynden och ge en mer nyanserad bild av samhället  och dess ekonomi längs Norrbottenskusten under brons- och järnålder!

I Historiska museets databas kan Du söka efter fynd som har gjorts i din hemtrakt:   http://mis.historiska.se/mis/sok/sok.asp

Vid datorn denna fredag eftermiddag:
/Carina Bennerhag